Förhandlingarna i den parlamentariska migrationskommittén, som har i uppdrag att fram en långsiktigt hållbar migrationspolitik för Sverige, har brakat samman.

Att döma av debatten efteråt var det för att konsensus inte kunde nås mellan två polariserade läger som tenderar framställas som ”goda” respektive ”onda”. Den förenklade beskrivningen missar det som borde vara den viktigaste faktorn i det politiska beslutsfattandet, nämligen vilka konsekvenser olika vägval har, inte minst ekonomiska.

Sedan början av 2000-talet har befolkningsmängden i Sverige ökat med 1,4 miljoner personer på grund av en omfattande invandring. Den snabba demografiska förändringen, som har påverkats av olika politiska beslut, har haft konsekvenser för hela samhället.

I dag har vi facit på om landet och dess samhällsstrukturer har hängt med i utvecklingen: Det har de inte. 

Sverige har stora problem med integrationen av nya invånare, vilket sätter press på välfärdssystemen. Entreprenörskapsforums projekt Integration Sverige har visat att det för utrikes födda tar i snitt 13–14 år innan 50 procent har uppnått en självförsörjningsgrad i Sverige som motsvarar en inkomst på 12 600 kronor per månad efter skatt. Detta skapar följdproblem, inte minst för landets kommuner som har ekonomiskt ansvar för sina långsiktigt arbetslösa invånare. Redan 2017 riktade statens egen granskningsfunktion, Riksrevisionen, också hård kritik mot bristen på konsekvensanalyser i 26 migrationspolitiska propositioner under åren 2004–2015. 

De politiska partierna borde vid det här laget ha lärt sig läxan, att beslut måste föregås av ordentliga konsekvensanalyser och ske baserat på insikten om att allt hänger ihop i samhället. 

Jag ser fram emot att ta del av alla partiers ekonomiska analyser och ställningstaganden utifrån de underlag, prognoser och tänkbara scenarier som jag förutsätter att den parlamentariska kommittén grundat sina diskussioner och analyser på. Att se till fakta, studera hur olika samhällsområden och frågor hänger ihop och sedan göra de bästa möjliga avvägningarna utifrån sina värderingar är ingen enkel uppgift, men detta är politikernas uppdrag. I Sverige finns också utomordentligt god tillgång till utredare, forskarrapporter och data från myndigheter. 

På samma sätt som det är legitimt att exempelvis vilja öka eller minska landets försvarsförmåga, är det fullt legitimt att tycka att Sverige ska ha en fortsatt omfattande invandring eller att verka för en minskad. Men oavsett ståndpunkt bör man vara ärlig med konsekvenserna, även de ekonomiska. 

En av de största källorna till skatteslöseri är dåligt underbyggda politiska beslut. Dåliga beslut, eller att beslut inte tas i tid, har tendens att generera ännu fler dåliga beslut av politiker när de försöker parera för de gamla besluten. Risken är då stor att politiker som vill se handlingskraftiga ut lägger ännu mer pengar på symbolpolitik och diverse välvilliga projekt som inte löser något. 

I dag betalar en vanlig löntagare in varannan intjänad krona i skatt. Pengarna har de politiska makthavarna att förvalta med förtroende. Sveriges väljare och skattebetalare måste få veta vad de politiska partierna tänker och tycker och varför de tar de beslut de tar. Transparens och tydlighet är viktigt för ansvarsutkrävandet, för att väljarna ska kunna granska och bedöma om politikerna gör sitt jobb eller inte.

Det är dags att bli konkreta i migrationsfrågan. Det räcker inte att beslutsfattare proklamerar stor välvilja. De måste uppvisa konsekvenstänkande också.

Josefin Utas
Slöseriombudsmannen, Skattebetalarna

Länk statistik: https://www.scb.se/hitta-statistik/sverige-i-siffror/manniskorna-i-sverige/sveriges-befolkning/  
Länk kommittén: https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/kommittedirektiv/2019/06/dir.-201932/ 
Länk debattext om Integration Sverige: s. 23 https://entreprenorskapsforum.se/wp-content/uploads/2020/04/Rapport_Sjalvforsorjning_web.pdf 
Länk Riksrevisionens rapport: https://www.riksrevisionen.se/rapporter/granskningsrapporter/2017/konsekvensanalyser-infor-migrationspolitiska-beslut.html