Annons

Annons

Vinge_web.jpg

Théo Jaekel och Jasmin Draszka-Ali på advokatfirman Vinge

Dags ta sociala frågor på allvar

Allt striktare krav på kontroll i leverantörsleden, mångfald i styrelser samt FN:s globala hållbarhetsmål är några av de frågor som ligger i topp bland de senaste ESG-trenderna, skriver Théo Jaekel och Jasmin Draszka-Ali på advokatfirman Vinge.

Allt fler investerare ser idag ett behov av att analysera risker kopplade till ESG-kriterier, (Environmental, Social and Governace, eller miljö, socialt och bolagsstyrning på svenska.), på samma sätt som det är avgörande att analysera bolagens finansiella risker och prestationer. ESG-frågor är i ständig utveckling och det är därför av yttersta vikt att känna till de senaste trenderna för att kunna göra rätt bedömningar av relevanta risker och möjligheter.

I topp bland årets ESG-trender hamnar allt striktare krav på kontroll och transparens i leverantörsleden.

Bolag som idag inte genomför en noggrann kartläggning av sina leverantörsled ställs inför ett flertal risker som kan påverka bolagets lönsamhet. Dessa risker kan exempelvis utgöras av anseendeskador, förlust av intäkter, försämrade leverantörsrelationer, kostnader för rättsliga processer respektive arbets- och produktionsstopp.

Annons

Annons

Såväl nationell lagstiftning som lagstiftning på EU-nivå ställer allt högre krav på företag att motverka risker i sina leverantörskedjor. Som ett exempel kan nämnas UK Modern Slavery Act som introducerar krav för bolag över en viss storlek att årligen redovisa sina åtgärder för att säkerställa att slaveri och människosmuggling inte pågår i deras organisation eller associerade leverantörskedjor.

I Frankrike debatteras för närvarande ett lagförslag som skulle ålägga franska bolag att redovisa genomförda due diligence-åtgärder kopplade till mänskliga rättigheter i leverantörsleden. I december 2016 trädde nya krav på hållbarhetsredovisning i kraft i Sverige och ett nytt EU-direktiv kring spårbarhet av konfliktmineraler kommer att antas under 2017.

Två trender som fram till nu drivits på i stor utsträckning genom civilsamhällskampanjer är dels frågan om mångfald i bolagsstyrelser, dels transparens i bolagens skatteplanering. Studier har visat att mångfald i bolagsstyrelser kan bidra till värdefulla perspektiv och utgångspunkter, vilket i sin tur kan minska affärsriskerna och positivt bidra till långsiktiga intäkter.

Analysföretaget MSCI har tittat närmare på detta och exempelvis kommit fram till att bolag med tre eller fler kvinnor i sin bolagsstyrelse eller bolagsstyrelser där andelen kvinnor var över det nationella genomsnittet i respektive land hade högre årsavkastningar och värdeökningar (10,1 procent respektive 7,4 procent).

Vad gäller frågan om skatteplanering bör investerare vara vaksamma i förhållande till bolag som överträffar sina konkurrenter genom skattefördelar. Bolag som förlitar sig på att minska sina skatteutgifter för att höja sina intäkter, istället för att öka sin operationella drift kan riskera att utsättas för förhöjd reglering och övervakning. Regeringar världen över verkar nu skärpa sin inställning mot multinationella bolag med aggressiv skatteplanering som syftar till att undkomma att betala skatt i de länder där de är verksamma. Som exempel kan nämnas att från och med årsskiftet 2016/2017 har den brittiska skatte- och tullmyndigheten HMRC mandat att bötfälla bland annat revisionsbolag som bistår företag i skatteflykt.

En annan växande ESG-trend kommer under 2017 vara en allt större spridning och implementering av FN:s globala hållbarhetsmål (SDGs). SDGs tillhandahåller ett gemensamt ramverk för hållbarhet och skapar på så sätt en tydlighet i vilka mål företag ska uppnå samt genom vilka åtgärder. Att analysera och motverka ESG-risker har en tydlig koppling till uppfyllandet av de globala hållbarhetsmålen och investerare spelar här en viktig roll för att möjligöra detta. Enligt FN krävs 7 biljoner US dollar i investeringar globalt mellan idag och 2030 för att uppnå de globala hållbarhetsmålen. För investerare innebär detta en väsentlig möjlighet i att bidra till hållbar utveckling genom att fokusera på investeringar i företag som aktivt arbetar med att uppfylla målen.

Identifiering och motverkan av ESG-risker är onekligen en metod som är här för att stanna -  det är inte längre en fråga om best practice utan en central del i en god affär. Företag och investerare som inte tar ett helhetsgrepp kring dessa frågor riskerar att hamna på efterkälken, vilket kan få allvarliga konsekvenser för lönsamheten. Investerare som däremot har god kännedom om hur ESG-trender utvecklas och förändras, och på så sätt kan göra en korrekt bedömning av de risker och möjligheter som detta medför, bidrar såväl till en hållbar global utveckling som till långsiktig avkastning.


Théo Jaekel
Senior Specialist: Human Rights and Supply Chain, advokatfirman Vinge

Jasmin Draszka-Ali
associate, advokatfirman Vinge

Annons

Annons

Annons

Annons

Annons

Annons