Fredagspanelen: Eirik Winter (BNP Paribas), Karin Haraldsson (Lannebo), Elisabet Kopelman (SEB) och Maria Landeborn (Danske Bank). Foto (montage: Respektive företag.
Fredagspanelen: Eirik Winter (BNP Paribas), Karin Haraldsson (Lannebo), Elisabet Kopelman (SEB) och Maria Landeborn (Danske Bank). Foto (montage: Respektive företag.
Panel

”Börsen har mer att ge”

Vad händer med konjunkturen, hur agerar de stora centralbankerna och vad innebär detta för börsen? Veckans panel tror att konjunkturen klarar sig hyggligt, räntorna förblir låga, vilket tillsammans med brist på goda placeringsalternativ ger stöd till börsen nästa år. 

Uppdaterad 2019-12-20
Publicerad 2019-12-20

Många signaler pekar på en svagare konjunktur. Under senare tid har konjunkturen försvagats men inte så mycket som många befarade tidigare i år. Dagens panel diskuterar de risker och möjligheter som finns framåt och hur det påverkar investerarna.

Jag tror på fortsatt uppsida, kanske upp till plus 10-15 procent.

Eirik Winter, Nordenchef på BNP Paribas:

Det har talats en tid om risk för kraftigt svagare konjunktur och recession i bland annat USA. Är faran över för den värsta konjunkturoron?  
– Jag tror inte på någon dramatisk avmattning. Brittiska valresultatet är positivt för marknaden oavsett vad man tycker om brexit, Trumps deal med Kina ses positivt och han vill ju vinna valet igen. Fed har ju signalerat att de tar en ”extended pause” och samma signaler från nya ECB chefen Lagarde. Det vill säga mycket låga räntor ligger kvar. Jag tror glaset är halvfullt och inte halvtomt också under stora delar av 2020.

Hur tror du att de stora centralbankerna agerar under nästa år? 
– De ligger – bokstavligt talat – lågt även under 2020. Val i USA och fortfarande relativt svaga siffror i eurozonen.

Vad innebär allt detta för börsen, vad tror du om aktiemarknaden under nästa år?
– Jag var ju i stort sett den enda personen som hade rätt om börsuppgången under detta år (i en panel hos Realtid inför 2019, reds anm). Det har verkligen varit dyrt att vara negativ som de flesta verkade vara. Jag tror på fortsatt uppsida, kanske upp till plus 10-15 procent till om större oväntade geopolitiska eller ekonomiska chocker kan undvikas. Jag kanske har rätt igen?

Företagsobligationer däremot trivs i en stabil miljö utan för stora överraskningar så jag tror det kan vara ett bra alternativ under 2020.

Karin Haraldsson, ränteförvaltare på Lannebo Fonder:

Det har talats en tid om risk för kraftigt svagare konjunktur och recession i bland annat USA. Är faran över för den värsta konjunkturoron?
– Jag tror att faran för en kraftigt svagare konjunkturutveckling framöver är över, det är inte tal om en recession utan snarare en avmattning. Den inverterade amerikanska yieldkurvan, som ska tyda på en annalkande recession, överlevde bara några dagar under hösten så jag tror inte man ska dra för stora slutsatser av den heller. 

– Den amerikanska ekonomin fortsätter att utvecklas förhållandevis väl drivet av hushållens konsumtion, fortsatt låga räntor och låg arbetslöshet. Det finns tecken på att industrikonjunkturen är på väg att bottna och inköpschefsindex i industrin har klättrat successivt från bottenläget i somras.

Hur tror du att de stora centralbankerna agerar under nästa år? 
– Jag tror att räntorna kommer fortsätta att ligga på låga nivåer globalt. Protokollet från Federal Reserves senaste möte visade att en majoritet av ledamöterna inte såg något behov av ytterligare räntesänkningar och i Sverige tror jag att man kommer hålla styrräntan på nollan under året, samma nivå som i EU-området.  

Vad innebär allt detta för börsen, vad tror du om aktiemarknaden under nästa år?
– Jag tror att aktiemarknaden kan fortsätta utvecklas väl under 2020, låga räntor både i Sverige och globalt samt minskad risk för en riktigt global lågkonjunktur borde tala för börsen. Däremot kan handelssamtalen mellan USA och Kina vara ett orosmoln om de inte kommer överens. 

– Om man tittar på alternativa placeringar till börsen tycker jag att man ska titta på företagsobligationsmarknaden om man tror att börsen kan bli svajig. Det låga ränteläget gör att statsobligationer inte ger speciellt bra avkastning men företagsobligationer däremot trivs i en stabil miljö utan för stora överraskningar så jag tror det kan vara ett bra alternativ under 2020.  

Risken för recession är lägre än vad som tidvis signalerats på de finansiella marknaderna.

Elisabet Kopelman, makroekonom på SEB:

Det har talats en tid om risk för kraftigt svagare konjunktur och recession i bland annat USA. Är faran över för den värsta konjunkturoron?
– Vår syn sedan i somras har varit att risken för recession är lägre än vad som tidvis signalerats på de finansiella marknaderna. Den bedömningen har fått stöd av flera faktorer: Feds tre räntesänkningar sedan i somras och som följts av sänkningar från ett 20-tal andra centralbanker inom främst Emerging Markets. ”Metkrokskänsla” i sentimentsindikatorer med tecknen på i vart fall en stabilisering av industrihumöret i Kina, Europa och USA. 

– De framsteg som har skett på handelssidan, främst att USA-Kinas fas-ett-avtal nu verkar vara på plats. Risken för en hård brexit såg tillfälligt ut att ha minskat efter Tories jordskredsseger, men beskedet att lagstifta mot en förlängning av övergångsperioden har åter ökat risken för ett sådant scenario, vilket innebär att brexit fortsätter att skapa osäkerhet för främst Storbritannien och Europa.   

Hur tror du att de stora centralbankerna agerar under nästa år? 
– Nuvarande expansiva politik ligger fast. Både Fed och ECB kan ta paus och utvärdera effekterna av årets lättnader men signalera beredskap för mer stimulanser om så behövs. Bank of Japan håller fast vid de senaste årens politik med kurvkontroll och minusränta medan det är för tidigt för Bank of England att blåsa faran över från brexit. Vi har hållit fast vid prognosen om en ytterligare sänkning från Fed respektive ECB under våren. 

– Lite bättre ekonomiska data och centralbankernas egen kommunikation ökar sannolikheten för att man väljer att stanna på nuvarande nivåer men den viktigaste slutsatsen är att höjningar, även i ett lite ljusare läge för ekonomin, förblir avlägsna och att centralbankerna aktar sig noga för att börja strama åt för tidigt.  

Vad innebär allt detta för börsen, vad tror du om aktiemarknaden under nästa år? 
– Vi väntar oss att börsen ger en positiv avkastning med stöd av fortsatt låga räntor och en stabilisering i konjunkturen. Värderingarna är ansträngda men å andra sidan är det ont om alternativ. Mycket av de negativa effekterna av förväntade vinstnedrevideringar bör dessutom redan ligga i kurserna.

Det positiva överväger och jag tror att börsen står högre i slutet av 2020.

Maria Landeborn, senior strateg och sparekonom på Danske Bank:

Det har talats en tid om risk för kraftigt svagare konjunktur och recession i bland annat USA. Är faran över för den värsta konjunkturoron? 
– Den mest akuta risken för en lågkonjunktur har minskat. Framåtblickande indikatorer i USA och Europa har vänt uppåt under hösten och börjat peka på en stabilisering. Nästa år väntar vi oss att tillväxten gradvis blir lite bättre igen. För svensk del har det sett fortsatt svagt ut, men växer resten av världen vidare bör svensk ekonomi göra det också. 

– Att USA och Kina äntligen ser ut att ha slutit ett första delhandelsavtal är också positivt eftersom det minskar risken för ett fullskaligt handelskrig och ger stöd åt den återhämtning vi redan sett början på.

Hur tror du att de stora centralbankerna agerar under nästa år? 
– Det är mer troligt att vi får se mer stimulanser, snarare än åtstramningar. Fed räknar med att låta räntan ligga stilla hela året, men vi tror att chansen är ungefär 50/50 att man sänker en gång till under 2020. När det gäller ECB återstår det att se vilken inriktning penningpolitiken får under Christine Lagarde. Kanske lyckas hon få stöd för ökade finanspolitiska stimulanser i Europa?

Vad innebär allt detta för börsen, vad tror du om aktiemarknaden under nästa år?
– Jag tror att börsen har mer att ge, även om uppgången rimligtvis blir lägre än under 2019. Att tillväxten och den akuta oron för en recession blåst över är bra för aktiemarknaden. Växer ekonomin så ger det även stöd åt företagens vinster. Minskad politisk oro och osäkerhet är också positivt eftersom det gör att företagen kan blicka framåt och förhoppningsvis våga fortsätta investera. Låga räntor och expansiv penningpolitik är även det gynnsamma förutsättningar. Dessutom innebär lågränteläget att alternativen till aktier är få.

– När det gäller handelskriget så har det varit den största risken för marknaden under 2019. Handelskonflikten och Donald Trumps nyckfullhet förblir en risk, men det bör ligga i hans intresse att USA undviker en lågkonjunktur och att börsen förblir stark även nästa år, eftersom det ökar hans chanser att vinna presidentvalet.

– Sedan finns det förstås risker. Den svaga industrikonjunkturen kan spilla över på konsumenter och tjänstesektor via ökad arbetslöshet. Penningpolitiken är utmattad i stora delar av världen och frågan är vad till exempel ECB och Riksbanken ska ta sig till om vi får en förnyad konjunkturavmattning. Donald Trump kan hota Europa med biltullar. Andra politiska konflikter som protesterna i Hong Kong kan också få konsekvenser för tillväxt och börs. Men jag tycker att det positiva överväger, och jag tror att börsen står högre i slutet av 2020.

Platsannonser