Visa vill skrota kod-dosor, cvv och magnetremsor

CVV-koden, de tre siffrorna som finns tryckta på baksidan av ett vanligt bankomatkort, är allt som behövs för att kunna använda ditt kreditkort för att betala på internet.

Det tolvsiffriga kreditkortsnumret är ju ingen hemlighet – det matas in, kopieras, och lagras hos butikerna i klartext vid varje liten transaktion.

Anmäl dig till Realtid.ses nyhetsbrev Teknik, Media och Telekom som skickas ut varje tisdag.

Det är meningen att CVV-koden ska vara en hemlighet som bara kortägaren känner till – precis som PIN-koden.

Ändå väljer Visa att trycka CVV-koden på kortet.

– Kunderna klarar inte av att komma ihåg två olika koder, säger Valerie Dias i ledningsgruppen för Visa Europe under en pressträff i Stockholm på torsdagen.

Om Visa skulle ta bort koden från kortet skulle alltför många glömma bort de tre kritiska siffrorna.

– I slutändan innebär det att vårt betalsystem inte fungerar. Det är dåligt för varumärket, kostaterar Valerie Dias.

Istället väljer de flesta att skrapa bort cvv-koden från kortet, på inrådan av polisen.

– Det gillar inte vi, säger Valerie Dias.

– Det innebär ju att man mixtrar med kortet. Egentligen ska butikerna beslagta ett sådant kort.

CVV-koder på villovägar är den största enskilda orsaken till bedrägerierna, som för Sverige ligger på lägre nivåer än övriga Europa och världen.

– Det vanligaste källan till kortbedrägerier som drabbar svenska kortägare är stöld av lagrade kreditkortsnummer från butiker, säger Norden-chefen Fredrik Westerman.

Om butiken också lagrar cvv-koder finns det inte längre något som hindrar att de stulna uppgifterna säljs och dyker upp i bedrägerier utomlands.

I sina försök att ligga steget före bedragarna har Visa lanserat flera olika sätt att kryptera, som iCVV och CVV2.

Dessutom försöker Visa slopa magnetremsorna. Ett chip ska räcka.

Men problemet kvarstår. Därför vill Visa därför på sikt skrota cvv-koderna till förmån från engångskoder.

De svenska storbankerna använder redan en liten dosa för att generera koder. Kunden matar in en kontrollkod från banken och kortets pin-kod, och får en engångskod tillbaka.

Men så var det det där med varumärket. Nu tror sig Visa ha hittat ett sätt som låter kunden slippa hålla reda på dosan: den byggs in i kortet.

Det hela liknar de kreditkortstunna miniräknare som funnits länge. Batteritiden är tre år, tillräckligt för att banken ska vilja byta ut kortet av andra skäl.

Tanken är att Visa ska kräva en ny kod för varje köp på Internet. Att handla julklappar, deklarera, rösta, logga in på banken och betala räkningarna – allt kräver en engångskod.

Det tar en halv minut att knappa sig fram på den pyttelilla knappsaten – farligt nära bristningsgränsen för kundens tålamod. Men Visa har inget val. Planerna på att använda mobilen för betalningar, contact less, har blivit verklighet i London, men inte i Sverige.

Vem som tillverkar kortet med den inbyggda kod-dosan är hemligt, likaså vad det kostar. När de svenska bankerna kan skicka ut de första korten med inbyggd dosa är inte klart.

– Vi har sett att det tar mellan två och fem år att genomföra förändringar på marknaden, oavsett om det handlar om stort eller smått, säger Valerie Dias.

– Det handlar om att tusentals butiker behöver tid för att genomföra investeringar och utbildning.

Nordea och ICA-banken använder i dag dosor från svenska Todos Data System AB, ett 160-mijonersföretag som ägs av Sjätte AP-fonden. Todos samarbetar med Visas rival Mastercard som inte vågat testa att bygga in dosorna i kortet ännu.

Det har inte Todos heller.

– Vi har med stort intresse studerat denna teknik sedan 2005, men har ännu inte anset tiden mogen att lansera en produkt för massutrullning, säger produktchefen Peter Gullberg och hänvisar till en analys från Gartner.

De inbyggda dosorna kan rycka undan marknaden för Todos, men enligt företagets bedömning kommer svenskarna att behöva dras med olika typer av dosor länge än.

För Todos är de billiga dosorna en ursäkt för att kunna sälja datasystem och tjänster med mycket bättre marginal. Det är här bankerna skiljer sig åt.

– Det viktigaste är vad som finns innanför bankens väggar, säger företagets talesperson John Ahlberg.

Kan ni klara er utan dosorna genom att bara sälja serverlösningar?

– Absolut.