Vd-ångesten en myt

Med på konferensen var företagaren Magnus Larsson som har företagen Expander Wireless och Partner Development Center.

Han är även ordförande för företagsorganisationen Svenskt Näringslivs ”SME-kommitté”, det vill säga organisationens utskott för små och medelstora företag.

– Vi är ett organ för de små och medelstora företagen som utgör 59.000 av Svenskt Näringslivs 60.000 medlemsföretag, sa Larsson till Realtid.se i samband med konferensen.

– Det är ju så den normala fördelningen av företagsstorlekar ser ut.

Med små och medelstora företag menas här företag med upp till 250 anställda.

– Dessa 59.000 företag har tillsammans 800.000 medarbetare.

– Och de 1.000 största medlemsföretagen i Svenskt Näringsliv, har också 800.000 medarbetare.

En skillnad i Sverige jämfört med andra länder är enligt Larsson att Sverige har en lite högre andel stora företag än andra länder.

– Men vi har samma problem som i andra europeiska länder; att det är för få medelstora företag, även om vi har väldigt många små.

– Jämför man med USA så startas det många nya företag både i Sverige och USA, men det är en mycket högre andel i USA som växer upp och blir något mer, och får kanske 20-30 anställda på ett antal år.

– Och det är vår stora utmaning som jag ser det i Sverige idag.

Är det temat för den här konferensen?

– Det kan ha med det att göra.

– Jag tolkar det så.

– För man kanske har ett familjeföretag och vill få det att växa, men är som ägare till åren kommen och vill att någon ska ta över.

– Då är frågan hur man ska ordna med processen så att en ny ägare tar över.

– Det kan ske antingen genom familjen, vilket kanske är det vanligaste.

– Det handlar om att ordna ägarövergången på ett så bra sätt som möjligt, och göra det i tid så att man inte tappar tempo.

– Jag höll själv ett anförande under konferensen om när jag sålde ett företag.

– Det var i och för sig inte ett familjeföretag, men vi var som en familj – jag och mina kamrater på företaget.

– Och när vi sålde företaget, fick vi lägga ner otroligt mycket tid på att skatteplanera.

– Det var en massa skatteexperter som kom till oss, för vi kunde förlora så mycket pengar om vi gjorde fel.

– Och vi tappade ju tempo på grund av den här försäljningsprocessen.

– Vi gjorde en sämre vinst det året än vad vi skulle kunna ha gjort.

– Sedan fortsatte jag att jobba i företaget i många år efter att vi hade sålt det.

– I tio år till satt jag och jobbade där.

– Men det är bland annat det här som den här konferensen handlar om; vad det finns för utmaningar när man ska flytta ägandet i ett företag till en annan.

– Och det ser jag som något verkligt viktigt för att vi också ska kunna få fler växande företag.

– För all forskning visar att det i sin tur är växande företag som skapar arbetstillfällena i Sverige idag.

– De stora företagen lägger ju ut allt, så där sker ingen jobbtillväxt.

– Å andra sidan lägger de ut mycket av sina funktioner till just småföretag.

– Så vi har en jättefin symbios som bara ökar och ökar och blir viktigare och viktigare.

– Men för att vi ska svara upp mot de stora företagens krav, så kan vi inte vara jättesmå.

– Vi måste bli lite större.

Har ni några krav som ni vill framföra till politikerna för att det ska fungera bättre?

– Ja, det brukar vi ju säga.

– Det finns många olika saker.

– Jag brukar prata mycket om skatter.

– Idag har vi pratat här på konferensen om att vi har blivit av med arvs- och gåvobeskattningen i Sverige, och även förmögenhetsbeskattningen.

– Och det har jag alltid trott har varit ett hinder ibland för att man ska kunna växa företag från små till medelstora.

– Innan dessa skatter togs bort så såldes företag av, och sedan kanske ägarna flyttade utomlands med pengarna på grund av förmögenhetsskatten.

– Pengarna försvann.

– Så det är ju en viktig del att de här skatterna nu är borta.

– Och personligen anser jag att det vore hemskt om de återinfördes.

Det är temat för konferensen?

– Jag ser det så.

– Om jag lyssnar på mina företagarkollegor, så är det här deras uppfattning.

– Sedan finns det en annan del av beskattningen som många ogillar, och det är arbetsgivaravgiften.

– Den består ju till hälften av en ren skatt.

– Det är ju inget som går till pensioner, sjukförsäkringar eller så som det ska vara.

– Arbetsgivaravgiften ska ju gå till medarbetaren.

– Man betalar procent på lönen, så att det ska kopplas till medarbetaren – till den personens pension eller så.

– Men hälften av de där pengarna är ju bara dold skatt.

– 12 procent är dold skatt.

– Och det där – att man ska tvingas betala en straffskatt som småföretagare, tycker vi är märkligt.

– Jag tar ju en risk när jag anställer en person.

– Jag committar mig ju för att betala löner.

– Det är en jättestor risk jag tar.

– Att jag då ska bestraffas genom att jag betalar en extraskatt innan jag ens vet om mitt företag går med vinst – det fattar inte jag.

– Och det talar vi om för politikerna – att de måste försöka sänka den delen av beskattningen.

Har ni hört att det skulle vara på tal att sänka den skatten?

– Nej, de säger att det är så dyrt.

– De säger att varje procents sänkning av arbetsgivaravgiften kostar 7 miljarder kronor, och att det därför inte går att göra det.

– Men jag säger så här till politikerna: Prata med småföretagare.

– De är de mest långsiktiga.

– Det har vi fått höra här på konferensen.

– Småföretagare och familjeföretagare är oerhört långsiktiga.

– Men då brukar jag föreslå för politikerna att de inte behöver sänka arbetsgivaravgiften med 5 procent på en gång.

– De kan sänka med en procent per år i tio år istället.

– Då har vi löst problemet om tio år.

– Och jag är övertygad om att de flesta familjeföretagare då säger: ”Ja, men bra! Tio år är ingen lång tid för oss. Vi planerar ju för nästa generation ändå.”

– Men politikerna vågar inte göra några sådana långa commitments.

Ska man tolka det som att det du säger nu är Svenskt Näringslivs officiella uppfattning?

– Nej, det ska du inte göra.

– Jag är inte anställd av Svenskt Näringsliv.

– Jag är SME-kommitténs ordförande.

– Men det är väldigt många av våra företagsmedlemmar som delar den här uppfattningen mycket.

Med på konferensen var även Leif Melin som är professor vid Handelshögskolan i Jönköping.

Vilken roll har du i den här konferensen?

– Vi är en av arrangörerna.

– På Handelshögskolan i Jönköping leder jag ett centrum som heter ”Center for family enterprise and ownership” – alltså för familjeföretag och ägande.

– Och vi har jobbat mycket med ägarskiften, som är fokus på den här konferensen.

– Så vi är medarrangör av konferensen tillsammans med Svenskt Näringsliv och några andra.

– Jag har varit med aktivt och förberett hela konferensen, och så höll jag ett av inledningsanförandena också.

– Där försökte jag gå igenom mängder av frågor som är aktuella vid ägarskiften.

– Just det här som Magnus Larsson var inne på med att de här skatterna har försvunnit – det är en skattemässig lättnad.

– Men det har också gjort att det blir mindre komplicerat – det blir mindre skatteplanering.

– Och det är ju jätteviktigt, för ägarskiften är ju en helt ny fråga för en duktig enreprenör.

– De är vana att fatta beslut kring sin business varje dag – om sina produkter och kunder.

– Men ägarskiftet är en helt ny frågeställning.

– Och det är ett av skälen till att företagare ryggar för det – för att det är en så stor fråga.

– Ett argument som vi driver är ju att man måste starta de här processerna tidigt, och inte vänta tills man är 65-70.

– Det är precis som Magnus Larsson säger – att det gäller att inte tappa tempo, för företagets värde ligger ju i att utvecklas hela tiden.

– Därför är ägarskiftena jätteviktiga, också utifrån ett näringslivs- och tillväxtperspektiv.

– Sedan är det ju många skiften som går vidare i familjen, och det är ju inte lätt.

– Det kan vara problem där.

– Det kan bli konflikter och relationsproblem och känslomässiga problem.

– Och det är svårt för många av de här duktiga entreprenörerna att lämna i tid.

– Man stannar kvar.

– Ibland lämnar man, men ”stannar kvar” ändå och så att säga ”stör” exempelvis sonen eller dottern som tar över.

– Och kunderna och de anställda fortsätter prata med den gamla då, och det ställer till problem.

– Nu kan man ju vara ung och vilja sälja också för att ett företag går bra – att man liksom vill ”få hem pengarna”.

– Men om vi tar fallet med att man börjar närma sig 55 plus – då bör man börja tänka på den här frågan med ägarskifte.

– Det är verkligen hög tid, för det är ju långa processer det här.

– Och huvudfrågan är vem man ska skifta till.

– Ska man sälja ”på marknaden”, eller finns det någon anställd, eller finns det barn som är intresserade?

– Det är ju tre helt olika ägarskiftes-processer.

– Ska man sälja på marknaden och är intresserad av mycket pengar, och det här är ett medelstort företag som går bra – då kan man leta efter private equity-bolag som tänkbara köpare.

– Men då ska man veta att företaget riskerar drivas i en helt annan riktning.

– Och då ska man kunna må bra av det också.

– Om man inte gör det måste man hitta någon entreprenör som driver det på liknande sätt som man gjort själv, och som inte ”förstör” det man tycker att man byggt upp eller så.

– Och det är en känslomässig del som är väldigt viktig för många efter att de har sålt.

– Jag har hört företagare som säger att ”Jag vill inte ha de där djävla miljonerna! De har förstört mitt företag!”

Magnus Larsson fyllde i:

– Ja, ja. Så är det.

Leif Melin fortsatte:

– Det är en väldigt viktig aspekt.

– Det finns ju en överdriven bild av att det är pengar som driver företagare.

– Det är pengar som driver investeringar på aktiemarknaden från olika investerare och så.

– Men att driva ett företag handlar ju primärt inte om pengar.

– Det handlar om att utveckla och bygga någonting som man blir nöjd med liksom – en ny produkt eller en ny marknad eller så.

Magnus Larsson kommenterade:

– Det där är 100 procent rätt. Jag håller absolut med Leif här.

– Jag tror att det är få – om du ens kan räkna dem på ena handens fingrar – om du pratar med Sveriges mest framgångsrika entreprenörer, och frågar dem: ”Var det pengarna som drev dig från början?”

– Du kommer inte att hitta några.

– Men däremot är pengarna ett medel för att kunna växa din business.

– Därför är vinsten viktig.

– Det är bara därför den är viktig.

– Sedan finns det naturligtvis en aspekt med att när du kanske blivit 55 eller 60 plus, så blir det alltid en viss slant du kan få när du säljer ditt företag.

– Det kan ju då vara ett visst kvitto på att du ändå har varit duktig.

Leif Melin fortsatte:

– Det är till och med ett problem för en del framgångsrika entreprenörer att de plöjer ner alla pengar i företaget.

– De tar inte ut några pengar till sig själva.

– Sedan ska de lämna över till barn, och plötsligt har de inte ens tryggat för sin egen ålderdom.

– De har byggt upp något som har ett stort värde.

– Då måste man försöka hitta sätt att ersätta dem då.

– Men när det går vidare i familjen, är det sällan det säljs.

– Om det säljs, så säljs det ju till under marknadspris.

– Sedan finns det gåvomöjligheten då, som faktisk är väldigt vanlig nu.

– Och det visar effekten av det här borttagandet av gåvoskatten.

– Det är det vanligaste sättet för att föra över ett familjebolag inom familjen; att ge det som gåva.

– Då har man hanterat det genom att den ursprungliga ägaren har tagit ut pengar på något sätt.

– Vad man ibland gör i många av de här företagen är att man har investerat en del medel i fastigheter.

– Då kanske den ursprungliga ägaren behåller fastighetsbolaget då, medan nästa generation tar över verksamheten och driften av den.

Konferensen ”Transfer of ownership in private businesses – European experiences” hade 100-150 kvalificerade deltagare från runt om i världen, varav flest från ett 15-tal länder i Europa men även 3-4 deltagare från USA anslöt sig.

Bland deltagarna fanns en del företagare, men inte minst representanter för familjeföretagar-organisationer.

Exempelvis hade den ledande brittiska familjeföretagar-organisationen företrädare på konferensen.

Det var en man som själv är familjeföretagar-son.

En annan deltagare var fransmannen Olivier Mellerio som är 14:e generationens familjerföretagare i ett juvelerarföretag i Paris.

EU-kommissionen närvarade också under konferensen i form av en generaldirektör för avdelningen för företagsamhet.

Han var med och höll ett anförande.

Inom EU har den så kallade ”Lissabon-agendan” tagits fram för att få till en ekonomisk tillväxt i Europa.

– Den har väl inte varit så lyckosam, sa Magnus Larsson.

Men Lissabon-agendan ersätts nu med nya EU-initiativet ”Europa 2020”.

– Där var det viktiga budskapet att allt fokus i ”Europa 2020” ligger på SME-företagen, alltså small eller medium enterprises, sa Larsson.

– Det är alltså det som måste driva Europa framåt.

– Generaldirektören sa att det är så, för de stora företagen lägger ju ut sin produktion utanför Europa.

– Som småföretagare låter det här ju hoppfullt.

– Sedan får vi se vad EU-kommissionen gör av det här.

En kärnfråga är att ge företagen tillgång till finansiering.

Det handlar om hur man ska hitta till de företag som verkligen skulle behöva kapital.

Det ska vara företag som kan växa och behöver kapital för att finansiera det.

– Det är ju inte för företagen att alltid bara gå till bankerna och låna pengar, för bankerna får ju inte ta risker.

– Bankerna ska inte ta risker.

– Det har vi ju sett i samband med finanskrisen vad som händer då bankerna tagit risker.

Istället handlar det om andra mer ”innovativa” sätt att få tag på kapital.

– Det är en av de frågor som EU-kommissionen jobbar med.

En annan fråga är att minska regelbördorna.

– Det stöttar EU-kommissionen, för det är för mycket.

– Den lilla företagaren har inte tid med en massa administration och regler.

– Han måste ju koncentrera sig på att sälja, och har inte tid att sitta och fylla i blanketter.

– Jag har själv en kompis som just köpte åtta folktandvårdskliniker i Stockholm.

– Han heter Ibbe Gnem, och har döpt om det till Distriktstandvården.

– Och han sa att det första han gjorde var att se till att tandläkarna inte ska sitta och fylla i en massa manualer.

– Varför ska de behöva göra det för?

– Det kunde Ibbe Gnem samla ihop från åtta kliniker till ett ställe.

– Så är det. Så tänker han.

– Han är ju en gammal entreprenör.

– Han har aldrig varit i tandvården innan, men det är ändå ett bra exempel.