"Värst för de som behåller jobbet"

I varseltider mår personalen sämre än när de verkligen sägs upp. Den som väl sägs upp har möjlighet att ställa in sig mentalt och kan då börja hantera situationen.

– Det här är att förlora jobbet är aldrig kul men det som händer i en period av turbulens är att stora delar av personalen svävar i ovisshet, säger Magnus Sverke, professor och föreståndare för avdelningen för arbets- och organisationspsykologi.

När man oroar sig för att förlora jobbet blir prestationen sämre och engagemanget för verksamheten går ner. Trivseln minskar och benägenheten att säga upp sig ökar. Även den psykiska och fysiska hälsan försämras när man upplever anställningsotrygghet, menar Sverke.

– Väldigt ofta tar man till dramatiska åtgärder tidigare än man behöver. Då måste man ta med i beräkningen att man skapar en situation av osäkerhet för de anställda. Det är svårt att bygga upp tilltro för framtiden, vilket på sikt kan vara förrädiskt för organisationen och dess verksamhet.

Ett annat problem i varseltider är att nyckelpersoner tenderar att lämna arbetsplatsen först.

– Ibland tror jag att man skulle ha mer is i magen, säger Sverke som betonar att han talar om en generalisering.

På ett privat plan är det förstås värst för dem som har svårast att skaffa sig ett likvärdigt arbete framöver.

Hur man mår är förstås individuellt men när stora grupper blir övertaliga och får kicken tycks det faktiskt vara värst för dem som jobbar kvar.

– Precis som vid katastrofer uppstår en känsla av ”survival guilt”. Den kvarvarande personalen känner skuld för att just de fick behålla jobbet. Därför är det oerhört viktigt med tydlig information och att organisationens ledning arbetar för att för att processen ska kännas både begriplig och så rättvis det går.

Det är inte så att de pustar ut?

– Nej, tvärtom.

Magnus Sverke berättar att flera undersökningar visar att de som mår sämst vid massuppsägningar är ofta de som får behålla jobbet, tätt följt av de som blir långtidsarbetslösa.

– Förutom att känna skuld får de mycket jobb att göra sen. Därtill kommer ovissheten: Nu händer detta i våg ett. Men vad händer i våg två? Den osäkerheten är svår att hantera. Och den har en tendens att öka i samband med den ryktesspridning som nästan alltid förekommer vid neddragningar

Överlag är det så att de som får nytt jobb klarar sig ganska bra, men det finns till och med svenska studier som visar att de som går i förtidspension drabbas minst negativt.