USA-professorer till Kinas försvar

Europeiska och amerikanska politiker anklagar Kina för att manipulera valutakursen i syfte att öka exporten. Västvärldens politiker hävdar att detta snor arbetstillfällen från USA och Europa.

Till Whartons egna nyhetstjänst på nätet säger finansprofessorn Franklin Allen och Mauro Gallen, professor i organisatonsstyrning, att läget är mer komplicerat än så.

Franklin Allen anser inte att det är korrekt att kalla Kinas valutapolicy för ”manipulation”. Även om Kina förvisso har en fast valutakurs.

Det är enbart under de senaste åren som Kina haft jätteöverskott i bytesbalansen. Och det är osäkert om en flytande växelkurs skulle medföra en stärkning av yuanen.

Det går inte enbart att titta på bytesbalansen, utan även kapitalbalansen. På samma sätt som stora mängder kapital vill flyta in i Kina finns det kineser som skulle vilja placera kapital utomlands.

Dessutom har Kina högre inflation, vilket påverkar valutakursen på längre sikt. Hur valutan skulle utvecklas på kort- medellång och lång sikt är således oklart.

Finansprofessorn tror dock på en långsiktigt starkare yuan.

Kollegan Mauro Gallen anser att det är fel tillfälle för Kina att justera värdet på valutan. Detta då såväl Europa som USA brottas med svårigheter.

Han säger att Kina kortsiktigt skulle förlora på en starkare valuta i och med att exportsektorn skulle påverkas negativt.

På medellång sikt (tre till fem år) eller längre sikt (tio till 15 år) skulle Kina bli rikare av en starkare valuta. Detta skulle minska exportens betydelse för tillväxten.

Den inhemska marknaden skulle då istället bli viktigare för tillväxten.

Franklin Allen säger att USA långsiktigt, ironiskt nog, tjänar på en svag yuan medan Kina skulle tjäna på en stärkt valuta.

”Kina ger oss varor, riktiga saker, i utbyte mot pappersbitar. Eller med andra ord dollar”, säger han.

Finansprofessorn förklarar att ”de får pappersbitar” vars långsiktiga värde är högst osäkert.

Kinas utländska valutareserver uppgår till ungefär 50 procent av BNP. 20 procents appreciering av yuanen skulle därför innebära en förlust på tio procent av BNP.

Kina håller sin valuta ”undervärderad” genom att köpa upp dollar i Kina med yuan. För dessa dollar köper de sedan amerikanska statspapper.

Detta har medfört att USA är skyldigt 2.500 miljarder dollar. I och med detta får Kina en stark politisk position gentemot USA.

”När Barack Obama besöker är han väldigt artig och han nämner inte saker som mänskliga rättigheter och så vidare”, säger Franklin Allen.

Ytterligare en anledning till att länder som Kina och Sydkorea byggt upp valutareserver beror på 1997 års Asienkris.

Då rekommenderade IMF, som styrs av amerikaner och europeér, dessa länder att ha reserver.

Mauro Gallen tror inte att G20-mötet i november ger någon lösning. Anledningen att det är för många viljor att jämka under mötet.

”Redan G7 var väldigt mycket”, säger han pessimistiskt.