Universell basinkomst, alltså betalningar till medborgare utan krav på hur pengarna ska användas, har blivit allt mer omdebatterat i USA. Där ses det som ett potentiellt verktyg för att minska fattigdom och ekonomiska klyftor.
Universell basinkomst – men till vilket pris?
Mest läst i kategorin
De som förespråkar universell basinkomst vill att hushåll ska få en ekonomisk grundtrygghet och stärka det sociala skyddsnätet, skriver Business Insider.
Hittills har detta system testats i fler än 100 pilotprojekt i USA och globalt.
Universell basinkomst är inte samma sak som garanterad basinkomst. Universell basinkomst gäller alltså alla, oavsett inkomst, medan garanterad basinkomst riktar sig till specifika grupper, till exempel låginkomsttagare eller ensamstående föräldrar, under en begränsad tid.
En annan fördel med universell basinkomst är valfriheten att själv använda pengarna där behovet är störst.
Förbättrade psykiska hälsan
Forskning visar att deltagare i pilotprojekt förbättrar sin psykiska hälsa och stabilitet i arbete, vilket kan minska stressrelaterade problem som barnmisshandel och våld i hemmet, skriver sajten.
Kritiken mot universell basinkomst gäller kostnaderna och om fördelarna väger upp dessa, särskilt då detta finansieras med skattepengar.
Annan kritik som framförs är att det är socialistiskt och kan leda till beroende av staten, vilket bryter mot det kapitalistiska systemet som bygger på individens drivkraft att arbeta.
”Mer hållbar lösning”
De ekonomiska förbättringar som garanterad basinkomst medför försvinner när utbetalningarna slutar. Universell basinkomst skulle dock kunna erbjuda en mer hållbar lösning, skriver Business Insider.
I Norden var Finland först ut med att testa basinkomst 2017-2018, där det har rapporterats större tillit till samhället – även till offentliga institutioner, skriver Forskning och Framsteg. Bättre hälsa var också en konsekvens, skriver RMSH.
I England började basinkomst att testas i fjol.
Det är dock fortfarande ovisst om det blir en lösning i praktiken för att fördela ekonomiska resurser på ett bättre sätt, avslutar Business Insider.
Läs mer:
Ska distansjobb betraktas som en arbetsförmån? Realtid
Plånbokseffekten – de får störst tillskott från budgeten. Realtid
Generation Z kräver mer än bara lön. Realtid
Compricer är Sveriges största jämförelsetjänst för privatekonomi. Klicka här för att jämföra courtage.