Trots vallöfte: företagens regelkrångel har ökat

Flertalet av regeringens lagändringar ger ökat regelkrångel, trots regeringens löfte att minska företagens administrativa börda med 25 procent fram till 2010.

Näringsdepartementet storsatsar för att företag ska få lägre kostnader för att följa lagar och regler. Men samtidigt kommer nya förslag från regering och EU som går år andra hållet.

Realtid.se:s granskning av nystiftade lagar visar att dubbelt så många leder till ökade kostnader än de som minskar kostnaderna. I sexton propositioner och skrivelser konstaterar regeringen själv eller tunga remissinstanser att förslagen ökar kostnaderna. I bara sex fall ger förändringarna en minskad regelbörda.
Se faktarutor längst ned.

Stora summor står på spel. Att vara laglydig, följa regler, fylla i blanketter, och administrera betalningar till myndigheter kostar företagen mellan 50 och 70 miljarder kronor varje år.

Den 5 juni i år presenterade näringsminister Maud Olofsson regeringens plan för regelförenklingar. Hon betonade att målet är uttryckt som nettoförändring. Om lagar ökar företagens regelbörda måste alltså regeringen förenkla med mer än 25 procent.

Talande för hur svårt detta arbete är, var att bara två dagar efter pressträffen med Maud Olofsson kom hennes eget departement med nya regler: Införande av EU:s prisreglering på mobiltelefonsamtal över landsgränserna.

Andra lagar som regeringen beslutat och som ger högre kostnader för företagen är bland annat, obligatoriskt kassaregister i kontantbranschen, trängselskatter, skatt på trafikförsäkringspremie och skatteavdrag på hushållsnära tjänster.

Men några lagändringar går åt andra hållet. Den mest betydande förändringen för att minska regelkostnaderna är sannolikt förlängda momsperioder. Regeringen säger att även slopad skyldighet att anmäla ledig plats till arbetsförmedlingen går i samma riktning.

Företag anser att mycket av regelkrånglet kommer från EU-byråkratin.

Till saken hör att även EU-kommissionen också lovat att minska regelkrånglet med 25 procent, fast siktet är inställt på år 2012.

Jens Hedström, vd på Näringslivets Regelnämnd, tror att regeringen kan nå målet, trots att tidigare regeringar med liknande målsättningar har misslyckats.

– Skillnaden är att de inte har haft lika hög ambition, säger han.

Men ännu viktigare är att det nu finns en metod för att mäta företagens kostnader. Först om kostnaderna för olika regler är kända kan regeringen veta vad åtgärderna leder till, resonerar han. Metoden är utvecklad i Holland och har lett till goda resultat.

– Där har man minskat kostnaderna med 26 procent, säger Jens Hedström.

Han pekar också på att många andra europeiska länder gör samma sak som Sverige och att regeringarna kan utbyta erfarenheter med varandra.

Samtidigt poängterar han att regeringen måste höja tempot och redan under hösten presentera konkreta förslag.

Viktigt är också att regeringen börjar använda mätverktygen, både för befintliga regler och vad nya lagförslag innebär.

– I tidigare års genomgångar av företagsreglerna har fullständiga konsekvensanalyser bara gjorts i tio procent av nya regelförslag.

Regeringen ska även tillsätta ett Regelråd som löpande kontrollerar vad nya lagförslag innebär för företagens kostnader. Än så länge finns rådet bara på pappret. Men på näringsdepartementet hoppas man att det ska vara på plats från årsskiftet.

– Rådet är oerhört viktigt för att få stopp på regelinflationen, säger Jens Hedström.

Näringsdepartementet har gett Nutek i uppdrag att räkna på vad nya förslag kostar företagen. De förslag som regeringen har fattat är ännu inte beräknade.

– Det är en viss eftersläpning, säger Monika Selahn, kansliråd på näringsdepartementet.

De senaste uppgifterna gäller för åren 2004 till 2006. Under den perioden var kostnaderna oförändrade, enligt Monika Selahn.

Varje departement samlar nu ihop förslag om regelförenklingar från myndigheter. Under hösten sammanställer näringsdepartementet dessa och i början av nästa år ska lämna en skrivelse till riksdagen om hur näringsdepartementet ska bedriva det fortsatta arbetet.

Mattias Croneberg

frilansmedarbetare

[email protected]

Förslag som leder till ökade kostnader

• Konkurrens på lika villkor i kontantbranschen proposition 2006/07:105

Obligatoriska kassaregister för alla i branschen.

• Nedsättning av socialavgifter för personer som fyllt 18 men inte 25 år, proposition 2006/07:84.

”När det gäller den administrativa bördan för små och medelstora företag medför förslagen för arbetsgivare som har arbetstagare som vid årets ingång har fyllt 18 men inte 25 år att ytterligare en uppgift skall lämnas i skattedeklarationen.”

• Sekretess i försäkringsföretag för uppgift om genetisk undersökning och genetisk information proposition 2006/07:41

”Det kan dock inte uteslutas att bestämmelserna om tystnadsplikt i någon mån kan medföra konsekvenser i form av ökat administrativt arbete.”

• Märkning av plastiska sprängämnen, proposition 2006/07:22

”Kostnaderna för näringslivet uppstår genom att produkterna fördyras till följd av märkningen.”

• Om skatt på trafikförsäkringspremie m.m. proposition 2006/07:96

”Därutöver uppkommer vissa administrativa kostnader för försäkringsbolagen i samband med införandet och handhavandet av skatten. Några närmare uppgifter om dessa kostnader föreligger inte, även om de initiala kostnaderna kommer att få en viss omfattning.”

• Skattelättnader för hushållstjänster, m.m. proposition 2006/07:94

”Förslaget innebär att det ställs särskilda krav på utformningen av fakturorna, av vilka vissa bestämda uppgifter skall framgå.”

• Tävling med hästdjur proposition 2006/07:76

• Införande av trängselskatt i Stockholm, proposition 2006/07:109

• Nya kapitaltäckningsregler proposition 2006/07:5

Större krav på system för kreditrisker samt nya avgifter till Finansinspektionen.

• Ändring i lagen (2005:590) om insyn i vissa finansiella förbindelser m.m. proposition 2006/07:88

”Vad gäller frågan om förslagets betydelse för företagens administrativa börda konstaterar regeringen att alternativ till lagändring saknas.”

• Andra järnvägspaketet – fortsatt EU-harmonisering av järnvägslagstiftningen, proposition 2006/07:45

”Regeringens anser naturligtvis att bestämmelsen skall genomföras på ett sätt som så långt möjligt begränsar ytterligare administrativa bördor för företagen.”

• Ett utvidgat miljöansvar, proposition 2006/07:95

Ökad rapporteringssplikt för företag

• Anpassningar av energibeskattningen till energiskattedirektivet, m.m. proposition 2006/07:13

”Beräkningarna av om kraven på energiintensitet uppfylls kan visserligen innebära en något ökad börda för de berörda företagen och Skatteverket.”

• EU-beslut – Prisreglering av internationell roaming

Förslag som leder till lägre kostnader

• Ny instansordning för PBL-ärenden, proposition 2006/07:98

”Bör ge minskade kostnader för berörda företag”

• Ersättning vid smittsamma djursjukdomar, m.m. proposition 2006/07:77

”Det blir möjligt att helt eller till viss del utbetala ersättning till djurägare vid epizootiska sjukdomar utan föregående ansökan. Ett sådant förfarande skulle innebära en regelförenkling och minska den administrativa bördan för djurägarna.”

• Lättnader i mönstringen av intendenturpersonal, proposition 2006/07:31

”…lättnaden i mönstringsförfarandet innebär att arbetsbördan för de aktuella rederierna kommer att minska.”

• Vissa sjukförsäkringsfrågor m.m. proposition 2006/07:59

Arbetsgivaren slipper göra rehabliteringsutredningar för anställda. Det minskar de administrativa kostnaderna för företagen.

• Bättre möjligheter till tidsbegränsad anställning, m.m. proposition 2006/07:111

”Sammanfattningsvis innebär förslagen till vissa delar en minskad flexibilitet för arbetsgivare, samtidigt som den övervägande delen av förslagen innebär en förenkling och ökar flexibiliteten att anställa. Fördelarna med förslagen bör överväga nackdelarna.”

• Förlängd redovisningsperiod för mervärdesskatt, PM Finansdepartementet

Förslag där kostnaderna är osäkra

• Miljöanpassad offentlig upphandling, skrivelse 2006/07:54

”Det är viktigt att åtgärderna som vidtas inte ökar regelkrånglet eller medför en ökad administration, utan i stället innebär förenkling och stöd för hur miljökrav kan ställas.”

• Ett första steg för en enklare plan- och bygglag Prop. 2006/07:122

Kan göra det lättare för företag, oklart dock hur.

Fotnot:: Bara förslag och beslut där regeringen själv diskuterar administrativa bördor och regelförenklingar är medtagna.

Mattias Croneberg

frilansmedarbetare

[email protected]