Sveriges Domstolar kräver mer resurser

I budgetunderlaget för 2013-2015 kräver Sveriges domstolar mer pengar från staten för att kunna driva verksamheten.

Totalt yrkas ökning av ramanslaget med 375
miljoner kronor. För att täcka kostnadsökningar för bland annat offentliga försvarare och målsägandebiträden yrkas ytterligare 846 miljoner kronor, enligt ett pressmeddelande.

”Resursinsatser krävs för att möta en fortsatt ökning av antalet inkomna mål men också för att möta en ökning av antalet omfattande mål. Till detta kommer krav på utveckling av IT-system och teknik och även nödvändiga kompetensförsörjningsinsatser”.

– Det är viktigt med en rättskipning av hög kvalitet, snabb handläggning och enhetlig rättstillämpning och en verksamhet med högt förtroende hos allmänheten. En förutsättning för detta är en fortsatt kompetent och engagerad personal. Insatser krävs för att bibehålla och utveckla befintlig personal samtidigt som ytterligare utökning av personalorganisationen behövs. För detta behövs ytterligare ekonomiska resurser, säger Domstolsverkets generaldirektör Barbro Thorblad.

Myndigheten hänvisar även till att fler kostnader har ökat, till exempel uppgår kostnadsökningarna för stämningsmannadelgivning och nämndemän till cirka 50 miljoner kronor årligen.

”Utan medel att möta verksamhetens behov finns en stor risk för längre handläggningstider på Sveriges Domstolar vilket kan leda till sämre rättssäkerhet i samhället och mindre förtroende för verksamheten”, skriver man i pressmeddelandet.

– Vi har de senaste åren sett en förbättrad situation på domstolarna med allt fler avgjorda mål vilket är glädjande men risken är stor att vi hamnar i ett sämre läge framåt om vi inte kan erhålla ökade resurser. Vi har tidigare fått de resurser som krävts och jag utgår ifrån att vi även fortsatt kommer att få nödvändiga resurser. Det är viktigt att bibehålla den kvalitet vi nått i verksamheten, säger Barbro Thorblad.

Antalet mål till domstolarna har under de senaste fem åren ökat med närmare 54.000 mål och ökningen beräknas att fortsätta. Ökningarna beror bland annat på att resurser tillförts polisen och åklagarmyndigheten men också på en mängd lagstiftningsförändringar som påverkat måltillströmningen, enligt Domstolsverket.