Svenskt Näringsliv nobbar regeringen

Det var i somras som regeringen gav juristen och universitetslektorn Catarina af Sandeberg i uppgift att utreda möjligheterna till ett lagförslag som ska säkerställa en 40-procentig andel kvinnor i bolagsstyrelser. Ett färdigt lagförslag skall redovisas senast den 1 juni nästa år.

Håkan Eriksson som är handläggare på Svenskt Näringsliv och expert på jämställdhetsfrågor förklarar att frågan är så pass oacceptabel att man inte tänker sätta sig vid förhandlingsbordet med regeringen. I vanliga fall brukar organisationen ställa upp och agera bollblank för att värna om företagens intressen inför nya lagförslag.

Försämrar ni inte era möjligheter att påverka om ni inte sätter er ned med regeringen och dess utredare Catarina af Sandeberg?

– Vi har redan framfört våra synpunkter tidigare. Och i det här läget när det gäller de tekniska detaljerna kring bland annat sanktioner mot företagen, det vill säga våra medlemmar, då vill vi verkligen inte vara med, säger Håkan Eriksson till Realtid.se

Hur reagerar regeringen på att ni inte ställer upp?

– Det har inte sagt något alls, vet faktiskt inte varför.

Regeringen själva har inte gjort så mycket väsen kring frågan på länge, vad tror du det beror på?

– Den inser kanske att det inte är så klokt att göra könskvotering till ett tvingande lagförslag trots allt. När inte ens de personer som lagen skulle beröra är positiva, så måste ju något vara fel. De kvinnor som kan rekryteras till dessa poster är de som har ledande operativa befattningar i dag och de säger ju nej till förslaget.

Vad ser du för risker med könskvotering till bolagsstyrelser.

– Att marknaden sugs upp på kompetenta operativa kvinnliga chefer och att de då försvinner från de poster där de bäst behövs.

Vad tycker du man ska göra istället?

– Man måste låta den process som redan är i gång fortsätta. Det har skett en stor förändring på senare tid, allt fler kvinnor tar nu plats som operativa chefer. Dessa kommer att bli de som fyller styrelserummen i sinom tid. Man måste ha respekt för att det kan ta en 30 år från en examen till att en person har fått tillräckligt med erfarenhet för att sitta i en styrelse.

Vad kan man göra utifrån för att skynda på processen?

– Man kan uppmuntra kvinnor till den sortens utbildning som traditionellt sett leder till styrelse uppdrag. Civilekonomer och civilingenjörer är de som oftast efterfrågas till styrelseposter. Det svenska näringslivet är teknikstyrt, så fler tjejer på teknikutbildningarna tror jag är ett bra förslag.

Tycker du att det är viktigt med jämlika styrelser?

– Styrelsens första uppgift är att få bolaget lönsamt. Och jag tror att mångfald i styrelserna ger bredare perspektiv på omvärlden, vilket kan bidra till att bättre nå lönsamhet.