Staffan Dahlgren

Tjena Staffan, hur är läget?

– Inte så dumt. Sitter just nu och skakar fram på en buss på väg till jobbet.

Jasså, har bilen pajat?

– Nej nej, men jag ska på middag efter jobbet och tänkte ta ett glas vin så bilen fick stanna hemma.

Jag intervjuade Prippklubben i Göteborg i veckan som brygger eget öl i ett så kallat mikrobryggeri, känner du till dem?

– Nej, dem har jag inte hört talas om. Men det finns några mikrobryggerier runt om i landet som jag tycker man ska stödja.

Vad är charmen med mikrobryggerier?

– Först och främst gör de ofta väldigt bra öl. Det är ofta riktiga ölfanatiker som står bakom bryggerierna. De använder bara de bästa råvarorna och får därför fram ett bättre öl. Sedan gör de ofta lite ovanligare varianter som brown ale, stout, imperial stout och olika former av bitter.

Finns det många mikrobryggerier i Sverige?

– Det har startats en hel del, men ofta så växer det sig stora, blir uppköpta eller går i konkurs. Mikrobryggerierna uppstod i USA på 60-talet då några entusiaster återupplivade de gamla brittiska metoderna för att framställa ale. Företeelsen har fullkomligt exploderat i USA och nu även börjat komma i Europa. Men tyvärr är det svårt att få ekonomi i det.

Har du några bra tips?

– Visst! Ett bryggeri som jag tycker är ypperligt är Nynäshamns Ångbryggeri. Deras öl ingår dock inte i Systembolagets ordinarie sortiment utan måste beställas. Testa gärna deras Bredarö Bitter, den har mycket smal och är så långt ifrån en Corona man kan komma. Ett annat bra bryggeri är Slottskällaren i Uppsala. De har ett öl som heter Vrak som bygger på en jäststam från öl som hittades ombord på en sjunken tysk u-båt från andra världskriget – där har du äkta historia i den ölen. Sedan skulle jag även vilja rekommendera Jämtlandsbryggerier som är det mikrobrygeri i Sverige som fått mest utmärkelser. Deras bästa öl enligt min smak är Hell.