Skumma affärer och eskortverksamhet

Som Realtid.se har skrivit om tidigare anser sig Hjertstedt och Milton ha förlorat mångmiljonbelopp på grund av felaktig hantering där de varit aktiekunder.

Schein har jobbat ideellt i ett halvår för att drabbade kunder till investmentbanker ska kunna få upprättelse utan att behöva gå till rättegång.

– Jag vill att bankerna ska gå ut och erbjuda sig för de människor som nu är utblottade, att bankerna ska vara schyssta och ärliga och göra en uppgörelse utanför domstolen.

– Bankerna måste se på de förluster som gjorts, och försöka ge en ekonomisk kompensation. Man får inte heller glömma bort att de enda som tjänat pengar här är bankerna själva på grund av alla avgifterna som tagits ut från kunderna.

Personerna som Schein företräder har enligt henne drabbats av förluster på 0,5-3 miljoner kronor var på grund av oegentligheter inom bankerna.

En av dem blev enligt Schein deprimerad av det inträffade och försökte att begå självmord dagen före jul genom att lägga sig i badkaret och ta en överdos med sömntabletter.

– Men hennes tonårsson hittade kvinnan innan det var för sent. Nu ligger hon på sjukhus.

Kräver ni att dessa kunders förluster ska kompenseras helt med ersättningar från bankerna?

– Man får aldrig allt i en förlikning, men här handlar det om att aktiemäklare inte har skött sina uppdrag och gjort felinvestering på felinvestering.

I och med att Kaupthing köpte Matteus och Nordiska, har Kaupthing fått ta över deras rättstvister.

– De här verksamheterna har varit finansmarknadens verkliga rötägg, säger hon.

– Men samtidigt är jag inte förvånad. Man anställde mäklare utan krav på utbildning och kompetens, och lockade med feta bonusar.

– Titta bara på ”Pinkertonskandalen”. Killen som Matteus anställde var bara 22 år och kom direkt från gymnasiet.

– Tyvärr så har det inte blivit mycket bättre på 2000-talet. Den enda skillnaden är att nu skriver man som kund på ännu svårare avtal med sin bank för att de ska skydda sig mot sina egna misstag.

Rättegångshistoriken sedan 1999 visar enligt Schein att det förekommit 23 ärenden bara i Stockholms tingsrätt kring dessa mäklarfirmor, varav 13 handlat om skadestånd.

– Två fall rör arbetstvister om anställda som sparkats rätt ut. Men resten är skadeståndstvister om folk som anser sig ha förlorat pengar.

Schein räknar upp en rad exempel:

1) En släktfond har förlorat 9 miljoner kronor.

2) En äldre man på 80 år blev pålurad ett ”it-paket” för 1 miljon kronor när hela it-branschen var på väg att falla.

3) En golvkonsult i Växjö blev av med 1 miljon.

4) En dam i Bromma blev av med en halv miljon.

–Mörkertalet av dem som inte har ork eller ekonomi att gå till domstol vågar jag bara inte tänka på.

Schein manar till samhällsåtgärder mot finansbranschen.

– För min del är det viktiga att gemene man förstår samhällsproblematiken med att en kund går till en bank, och så går det åt helvete.

– Visst är det en risk som kunden måste vara medveten om, men det ska inte behöva sluta med att man står i skuld och inte kan betala sina räkningar efter en investering.

– Det är inget du som privatperson kan försäkra dig mot. Men bankerna har det så att de kan täcka upp. De väljer ändå att skicka stjärntrupper av advokater på folk, eller så gör de tidigt klart att det inte är någon idé för kunden att processa.

– Det här är ett samhällsproblem och man ska tänka sig noga för.

Scheins arbete har enligt henne nu gjort att det blossat upp debatt på Åland om Ålandsbanken verkligen ska köpa Kaupthing och alla rättstvister som följer med.

– Ålandsbanken är Ålands stolhet. De vill inte svärta ned bankens goda rykte på grund av ett övertagande av Kaupthing.

Enligt Desirée Schein har det även varit turbulent kring Remium.

– De har haft sju vd:ar på sex år, och fick en kraftig varning av Finansinspektionen i januari 2008.

– Det var någon förvaltare på Remium som hållit på med en hel del fuffens, och kunder som Remium inte fick ha som kunder.

– Generellt är det dj*vligt mycket problem med ”investmentbanker”. Det är som hälsokostprodukten Herbalife för bantning och att motverka fotsvett, men den produkten visade sig bara vara torkad frukt och malen halm.

– Investmentbanker är ju bara företag som ägs av privatpersoner, och hela idén är att få in kunder som investerar pengar.

– Och alla avgifter bygger på att ju mer och större omsättning investmentbankerna har på aktiehandel, desto mer pengar tjänar bankerna.

– Det är där de tar in den största delen av sina pengar. Mer kunder och aktier i omlopp ger mer avgifter till banken.

Antag som exempel att en kund kommer in med 1 miljon kronor, och vill att kapitalet ska förräntas med 5 procent per år tills man dör.

Är det en seriös bank gör den enligt Schein en långsiktig planering, och följer löpande upp den för att stämma av att allt sker till kundernas bästa.

– Det innebär ett oerhört arbete av mäklarna.

– Men som alternativ så sätter sig mäklarna ner framför två skärmar och drar igång och börjar handla utav h*e och köper, säljer, köper, säljer, köper och säljer, och för varje affär så blir det courtageintäkter. Så väldigt mycket av kapitalet försvinner i courtageavgifter.

– Och när de har köpt och sålt ett tag, kan de tappa kontrollen och så kan pengarna vara borta.

– Då för att rädda situationen när kontoställningen är plus minus noll, så kan de börja ge krediter till kontot och låna pengar från banken på eget bevåg och fortsätta köpa, sälja, köpa, sälja, köpa och sälja.

– När de sedan har förlorat för mycket så kontaktas kunden och meddelas att investeringarna inte har gått så bra.

– Investmentbankerna idkar ingen välgörenhet för att göra dig och mig till miljonärer. Jag går aldrig in på någon bank, har aldrig och kommer aldrig att göra det, säger Schein.

– Jag lägger pengarna i madrassen även om jag kanske jag inte sover så mjukt.