Skanska rasar över Konkurrensverket

– Vi kontaktade Konkurrensverket i torsdags för att begära att de skulle gå ut i media och rätta uppgifterna, men verket har valt att endast ta bort sitt brev till oss från sin hemsida, säger Skanskas presschef Peter Gimbe.

Konkurrensverket trodde att man skulle läsa av högerskalan i ett diagram för asfaltspriserna från Vägverket, vilket gav sken av kraftigt stigande asfaltspriser. Detta ledde i sin tur till att Konkurrensverket misstänkte nya oegentligheter i asfaltsbranschen med samarbete mellan bolagen för att höja asfaltspriset. Verket skrev därför brev till asfaltsbolagen med krav på förklaringar, vilket rönte stor uppmärksamhet i media. Brevet fanns även på Konkurrensverkets hemsida.

Asfaltsbolagen inklusive Skanska, NCC och Peab Industri har tidigare dömts till mångmiljonböter för att ha samarbetat om att hålla asfaltspriset högre än det annars skulle varit. Problemet den här gången är att det var vänsterskalan i Vägverkets prisdiagram man skulle läsa av. Då blir prishöjningen enligt Skanska väsentligt mindre. Skanska beklagar sig nu över det olyckliga i situationen som skadar bolaget

– Konkurrensverket har helt misstolkat statistiken, och har även erkänt detta. Brevet som skickades till oss på lösa grunder, har tolkats som att man utredde en ny kartell i asfaltsbranschen. Detta är nu också vad många kunder, anställda med flera i vår bransch tror, suckar Gimbe uppgivet.

Konkurrensverket har dock förklarat sig tillgängliga för frågor från media, och sålunda svarar verkets handläggare Anders Gerde rappt i telefon när man ringer.

– Det här är pinsamt att säga, men det stämmer att vi feltolkat Vägverkets statistik. Hur det här gick till har vi svårt att förklara. Det förefaller väldigt klantigt, säger han. Ett diagram för den genomsnittliga prisnivån för asfalt feltolkades.

Gerde understryker dock att Konkurrensverkets utredning av asfaltsbranschen inte har lagts ned utan fortsätter med full kraft. Verket ska invänta alla asfaltsbolagens svar på det brev som skickats ut, om varför asfaltspriset steg så kraftigt i fjol. Beroende på svaren kommer verket inom några veckor ta ställning till om en formell kartellutredning av asfaltsbolagen ska tillsättas på nytt.

Även om prishöjningen på asfalt i fjol inte var 25 procent som verket trodde först, handlar det enligt Gerde ändå om en ökning på 15-16 procent. Och det är bortrensat för den oljebaserade insatsvaran betumen. Prishöjningen kan därmed enligt Gerde inte förklaras av stigande oljepris, vilket flera asfaltsbolag sagt som ursäkt till Realtid.se. Gerde frågar sig även varför förändringar asfaltspriset skilde sig så mycket mellan olika regioner i Sverige i fjol. I exempelvis Stockholm steg asfaltspriset med 50 procent i fjol, medan det steg betydligt mindre i sydöstra Sverige.

Konkurrensverket kan därutöver välja att inleda en informationskampanj och satsa på att informera asfaltsbolagen och deras kunder mer om konkurrensreglerna.

– Det handlar om att väcka företagens uppmärksamhet i frågan, och om de verkligen är observanta i sin egen organisation. Flera stora bolag är inblandade, och kan ha svårt att centralt i organisationen hålla koll på vad som händer ute i regionerna, säger Gerde.

I samband med den tidigare kartellutredningen i asfaltsbranschen kom det även in tips om att asfaltsbolagen mutat kunderna för att få asfalteringsuppdrag.

– Mutorna kunde enligt tipsen vi fick in vara alltifrån smågrejer till rätt stora pengar, säger Gerde men anger att mutfrågan skickades vidare för utredning hos ekobrottsmyndigheten som handlägger sådana frågor.

Ian Hammar

[email protected]