Setterwalls-Åke ogillar häxjakt på revisorer

Under rubriken ”I krisens kölvatten – fler processer mot revisorer?” talade Åke J Fors, chef för bank-, finans- och försäkringsrätt på Setterwalls, inför några kollegor och reportrar på onsdagmorgonen i ett mötesrum på Setterwalls vid Arsenalsgatan.

Fors, som jobbade i New York och San Francisco på 80-talet, inleder med en internationell utblick: globalt görs ansvar mot revisorer gällande oftare än i Sverige, säger han och nämner en siffra från 2005: 30 skadeståndsanspråk på revisorer uppgående till sammanlagt 100 miljarder euro gjordes då mot revisorer i de sex största byråerna. Fem av fallen gällde stämningar på mer än 750 miljoner euro.

– Det är ju en helt annan stämningskultur i exempelvis USA, men dit är inte eftersträvansvärt att gå, säger Fors.

– I Florida går det till exempel inte att teckna ansvarsförsäkringar för läkare.

Efter det internationella perspektivet kommer det historiska: Fors nämner en revisorsskandal från 80-talet i Gusums Bruk, där kontrahenterna gjorde upp och kravet uppgick till 30 miljoner kronor, och ett från i fjol i Boksa Invest (se denna HHS-uppsats från maj 2009 om revisorers skadeståndsansvar). Fors poäng med detta är att det finns ganska lite praxis i Sverige.

Dessutom, konstaterar han, är det fråga om komplicerad processföring i fråga om revisorsansvar, särskilt i takt med alltmer komplicerade finansiella instrument. Prosolviadomen var exempelvis på över 1000 sidor och processen tog över tio år utan att gå i mål.

Fors kommer in på vad som egentligen står i aktiebolagslagen om revisorsansvar: det är fråga om huruvida vårdslöshet – redovisnings- eller förvaltningsmässig – har förekommit, och det krävs ett orsakssamband mellan vårdslösheten och den skada bolaget har lidit för att ansvar ska kunna utkrävas.

Detta ger i sin tur frågan om huruvida god revisionssed har iakttagits, och det system Sverige har för att besvara den frågan – FAR och Revisorsnämnden – anser Fors inte utgöra något systemproblem.

Under den ganska kondenserade presentationen fortsätter Fors med frågan om svenska revisorer har för många uppdrag. En utredning för några år sedan kom fram till att det fanns fler än 200 svenska revisorer med fler än 200 uppdrag, men Fors menar att det inte är främst antalet – det kan handla om koncernbolag – utan omfattningen på dem bolag revisorn ansvarar för som bör utgöra bedömningsgrunden. Över fem stora börsbolag ger han som exempel på vad som är mycket.

– För en lekman verkar det inte vara riktigt rätt, säger han om revisorer med så många uppdrag. Han vill dock inte besvara frågan som ställs i inbjudan, ”Är de kapabla att fullgöra sina uppgifter? Är för många åtaganden och ökad komplexitet orsaken?” med ja eller nej, utan återvänder till sitt konstaterande om att det ankommer på Revisorsnämnden att avgöra vad som är god revisionssed.

Men han säger i alla fall att det är en brist, med betoning på ”en”, alltså som ”en av flera”, angående av vissa revisorer har väldigt många uppdrag.

Fors nämner inte HQ:s numera avgångne revisor Johan Dyrefors, som hade många uppdrag, vid namn – inte för att Fors och Setterwalls varit rådgivare åt HQ, presentationen har inget med den rollen att göra säger han till Realtid.se efter presentationen, och Setterwalls har inte medverkat i det som hänt på sistone, där har Jonas Bergh anlitats, säger Fors.

Setterwalls biträdde visserligen vid försäljningen av HQ Fonder (se faktaruta under artikeln), men byrån har av Fors att döma inga kvarvarande uppdrag åt HQ.

Däremot säger Fors att han med spänning ser fram emot hur man ska tackla HQ i Revisorsnämnden.

Men:

– Själv är jag emot häxjakten på revisorer, som sker enligt ”the big pocket theory”, alltså att man jagar dem som kan tänkas ha mycket pengar.

Sedan fortsätter Fors med att ge lite statistik, visserligen med några år på nacken, men som visar på att andelen orena revisionsberättelser ökat: från 12 procent 2001 till 14 procent 2005. Det finns, anser advokaten, skäl att tro att revisorerna skärper tonen i ljuset av vad som skett den senaste tiden.

– Men sammanfattningsvis anser jag det inte vara något fel på regelverket, avslutar Åke J Fors med syfte på aktiebolagslagens nuvarande regler om revisorsansvar.