Recessionens grepp hårdnar

Framtidstron i euro-området har slagit i botten samtidigt som allt fler kurvor pekar brant utför.

Vinstvarningar, dyster statistik och nya stora varsel haglade över västvärlden på torsdagen. På börserna i Västeuropa bröts tvärt den positiva trend som präglat 2009 hittills.

– Världens ekonomi är i väldigt dåligt skick och det finns inget som tyder på att det inte blir ännu värre, säger Mats Kinnwall, analytiker på Handelsbanken.

Decembersiffran för framtidstron i de 15 länderna i euro-området, som hamnade på minus 3,17, skakade om många.

Det är den lägsta nivån sedan mätningarna började göras 1990 och kan enligt bedömare grovt översättas i en BNP-minskning på 2-3 procent 2009.

Separat visade siffror från Tyskland, Europas största ekonomi, hur orderingången i industrin föll med 6 procent i november medan den tyska exporten rasade med nästan 11 procent.

Samtidigt sänkte den brittiska centralbanken Bank of England sin styrränta till rekordlåga 1,5 procent för att försöka råda bot på landets första recession sedan 1992.

Europeiska centralbanken (ECB) väntas följa efter redan nästa vecka, liksom Riksbanken på sitt penningpolitiska möte i februari.

Sverige gick in i recession, definierat som två kvartal i rad med negativ tillväxt, under andra kvartalet i fjol.

Både Kinnwall och Torbjörn Isaksson, makroekonom på Nordea, har i dagsläget svårt att se när den onda spiralen kan brytas.

– Det dröjer nog till andra halvåret (2009) innan BNP kan plana ut. Och då handlar det inte om någon stark återhämtning, men att fallet bromsas upp, säger Isaksson.

Enligt Kinnwall är 2009 ”ett förlorat år” medan 2010 i bästa fall kan bjuda på ”en väldigt måttlig återhämtning”.

– Först måste man ner till botten. Den har vi inte kommit till ännu. Sedan tror jag vi kommer att ligga på botten ett ganska bra tag, säger han.

Både Kinnwall och Isaksson räknar med att Riksbanken sänker reporäntan med 1 procentenhet till 1 procent till april.

– Och det är rätt sannolikt att man går ännu längre under andra halvåret, säger Kinnwall.

Som ljus i mörkret pekar Isaksson på hur den svagare kronan ger stöd till exportindustrin samtidigt som statens finanser är i relativt gott skick, vilket öppnar för en expansiv finanspolitik i kombination med de redan inräknade räntesänkningarna.