Rätt skattereformer för stärkt konkurrenskraft

Skatter hämmar incitament för arbete och företagande. Skattereglerna måste klara konkurrens med omvärlden. Tre uppenbara skatteområden att ta itu med är ägarbeskattningen, marginalskatten på kvalificerat arbete samt bolagsbeskattningen. 

Den svenska ägarbeskattningen är väsentligt högre än omvärlden och behöver sänkas generellt för att bli konkurrenskraftig. Även skatterna på talanger och nyckelpersoner behöver tas ner eftersom de är högre i Sverige än de flesta andra länder, även sedan värnskatten nu äntligen slopats från årsskiftet. Bolagsbeskattningens formella skattesats (för närvarande 21,4 och 20,6 procent från och med nästa år) är visserligen hyfsad i internationell jämförelse, men hur skattebasen bestäms är också avgörande och där behövs förbättringar för att göra vårt regelverk mer gångbart internationellt. 

Andra delar i skattesystemet behöver också åtgärdas; anpassningar till den internationella verkligheten behöver ske kontinuerligt och med god framförhållning. Brister finns i allt från olika skattevillkor för småföretag och rättssäkerhetsaspekter till snåriga momsregler och illa funderande punktskatter på bland annat miljöområdet.

Även om reformbehovet är såväl stort som angeläget får det nuvarande regelverket anses vara i mindre dåligt skick än vad som gällde inför det som kallats århundradets skattereform 1990-91. Nostalgiker blickar ibland tillbaka dit, men förutsättningarna är fundamentalt annorlunda idag. Då var Kina och Indien fortfarande knappt märkbara i den globala ekonomin, Berlinmuren hade just fallit, internet var okänt för de flesta och den politiska spelplanen var långt mindre komplicerad.

Även om inte alla förändringar i skattesystemet de senaste decennierna varit av godo har många bidragit till en mer välfungerande ekonomi. Skatten på arbete har sänkts av såväl vänster- som högerregeringar genom egenavgiftskompensation, jobbskatteavdrag samt RUT o ROT. Även entreprenörsskatten (3:12-reglerna) har förbättrats och bolagsskattesatsen har sänkts i flera steg. Likaså slopades arvs-, gåvo- och förmögenhetsskatterna av olika politiska konstellationer. 

Dessa reformer har bidragit till att skattetrycket sedan millennieskiftet successivt sänkts från 49 ner mot 43 procent av BNP. Skatteintäkterna har samtidigt ökat med över 600 miljarder kronor, rensat för inflation och även räknat per person är ökningen mer än 20 procent. Förklaringen är att vi haft tillväxt i ekonomin.

Kloka skatteåtgärder kan få skattebaserna att växa bättre, vilket behöver beaktas tillsammans med grundkravet om sunda offentliga finanser. Vidare kan stram utgiftspolitik skapa utrymme för fler angelägna skattereformer. Först i andra hand kan andra skatteförändringar komma ifråga. I det sammanhanget är ett viktigt ingångsvärde att det är mindre snedvridande att beskatta konsumtion snarare än inkomst. Reformer av momsen behöver ta sikte på skattebasens bredd och att åtgärda problemen som följer av de många undantag som finns på området.

Det är viktigt att arbetet för rätt skattereformer inte bromsas av politiska blockeringar om att en skattereform måste vara ”stor” eller ”omfattande”. Istället behöver minskade snedvridningar och stärkt konkurrenskraft vara ledstjärnor för fortsatt skattereformsarbete.

Johan Fall
Skattechef Svenskt Näringsliv