Polisen förklarar: Så blev 100.000 kronor 23 miljoner

Ola Öhlund är CIO hos Rikspolisstyrelsen. Han har varit högsta ansvarig för alla it-projekt inom polisen i två år. Enligt en sammanställning han själv har gjort på begäran av regeringen är det snarare regel än undantag att polisen inte håller budgeten.

Han kan dock inte svara på varför somliga projekt missat målet med tiotals miljoner kronor. Det vet bara tidigare chefer.

– Jag har som sagt bara suttit som it-chef i två hos polisen. Så det måste vi gräva fram ur arkivet i så fall, säger Ola Öhlund.

Varför skenade till exempel en vidareutveckling av brottsregistret från 100.000 kronor till 23 miljoner kronor?

– Det låter så orimligt. Förmodligen har man ändrat ambitionsnivån och omfattningen under resans gång.

Ola Öhlund har i uppdrag av regeringen att komma tillrätta med just de här bristerna.

Det handlar till största delen om att polisens egna programmerare inte hinner med, även om de stora konsultbolagen också är invoverade. Ola Öhlund säger att han inte vet vilka konsultbolag polisen jobbar med.

Är det känsligt?

– Nej. Jag har inte den detaljkollen.

Vid en närmare undersökning visar sig Capgemini och Know IT vara stora leverantörer hos polisen, men så gott som alla de stora IT-konsulterna finns med.

Hewlett Packard levererar hårdvaran och Teliasonera sköter kommunikationen.

Produktbolag som Business Objects tar betalt för licenser. Infodata Applicate, som ägs av Bisnode skaffar personuppgifter från Skatteverket – en av de största posterna i polisens it-budget.

Nu ska Ola Öhlund se till att alla håller sig till den budget han sätter upp. Han tycker att han redan kommit en bit på väg med den nya strategi som han började arbeta efter i fjol.

– Vi har utvecklat vårt sätt att följa it-verksamheten och har idag bättre rutiner för att hålla kostnader och tidsramar. Vi har stort fokus på att förbättra it-styrningen för att kunna förse vår polisorganisation med bättre it-stöd, säger han.

I två omgångar, under år 2000 och 2006, fattade polisen löpande budgetbeslut för sina it-projekt, enligt Ola Öhlunds stab. Därför kan regeringen i efterhand inte jämföra utfallet med budget. Ola Öhlund har inte hittat några budgetsiffror. Klart är i alla fall att år 2000 flyttades it-verksamheten från länspolismyndigheterna till den nya centrala organsationen Polisväsendets IT-Service, PVIT. Och år 2006 genomförde Polisens Verksamhetsservice en så kallad beställar-utförarorganisation för att försäkra sig om att det alltid ska vara tydligt vem som gör vad åt vem.

Båda omorganisationerna ledde till att Rikspolisstyrelsen tappade kontrollen över pågående och nya projekt. Den slutsatsen drar Ola Öhlunds egna strateger. I efterhand har det inte gått att följa besluten, som fattades från dag till dag. Under 2010 har Ola Öhlund alltså omorganiserat igen.

Är du i färd med just en sådan omorganisation som tillfälligt sätter alla budgetar ur spel?

– Nej, det är ingen omorganisation. Det är snarare så att vi sätter mycket fokus på utvecklingsverksamheten. Vi höjer tempot.

Så den här gången är det inte okej att missa budget?

– Nej, det tycker jag inte det är.

Samtidigt noterar Ola Öhlund att regeringskansliet inte riktar någon kritik mot att hans organisation gör av med mer pengar än man har lovat. Regeringen nöjer sig med att det över huvud taget ska gå att jämföra budget och utfall. Han drar slutsatsen att det ibland är rätt att dra över budgeten.

– Absolut. Vi vill hålla koll på våra pengar, men mer intressant är vad vi får för pengarna. Det är ändå viktigt att komma ihåg att vi lägger mer fokus på nyttoberäkningar nu, säger han.

Inget av de 73 it-projekt polisen redovisat sedan år 2000 har haft en så kallad nyttokalkyl, vilket regeringen efterlyst. Men nu lovar Ola Öhlund att alla projekt ska ha det från och med 2011.