Olika uppfattningar i direktionen om riskerna kring inflationsprognosen

Inflationen har stigit snabbt det senaste året världen över och ledamöterna framhöll att det till stor del beror på en överraskande snabb uppgång i energipriserna. De betonade också att det finns stora skillnader mellan olika länder om man ser till mått på inflationen som exkluderar energipriserna. Jämfört med exempelvis USA, där inflationen även bortsett från energipriser stigit påtagligt, noterade man att svenskt inflationstryck fortfarande är måttligt. Det framgår av protokollet från Riksbankens senaste  penningpolitiska möte den 9 februari.

Flera ledamöter påpekade att olika mått på den underliggande inflationen i Sverige är ovanligt volatila just nu och därför inte ger någon entydig bild av den mer trendmässiga prisutvecklingen. Men man konstaterade samtidigt att det ändå så här långt inte verkar ha skett någon bred uppgång i inflationstrycket. I sammanhanget poängterade ledamöterna att de långsiktiga inflationsförväntningarna är nära 2 procent.

Inflationsprognosen är uppreviderad men KPIF-inflationen bedöms falla tillbaka under året, eftersom energipriserna inte väntas fortsätta att öka.

Ledamöterna diskuterade osäkerheten kring inflationsutvecklingen och flera menade att den har ökat, inte minst till följd av de ovanligt stora svängningarna i inflationen.

Det fanns olika uppfattningar i direktionen i frågan om riskerna kring inflationsprognosen och huruvida det är risken att inflationen blir högre eller lägre än i Riksbankens huvudscenario som är mest framträdande. 

Alla ledamöter stod bakom beslutet att behålla reporäntan oförändrad på noll procent och prognosen för reporäntan, som indikerar att räntan kommer att höjas under andra halvåret 2024.

Den nya prognosen innebär att tidpunkten för en första räntehöjning tidigareläggs något, jämfört med bedömningen från november.

Det framfördes också nyanser i frågan om vad som kan komma att vara en lämplig tidpunkt för en första höjning.

Tre ledamöter reserverade sig mot beslutet om och prognosen för värdepappersköpen. De förespråkade istället mindre köp av värdepapper under andra kvartalet och att köpen sedan gradvis trappas ned under andra halvåret.