Olika öden för chefer på hög höjd

Lesson learned från ett av världens största blöjbolag, SCA, är klart och tydligt – trots att styrelsen beviljats ansvarsfrihet. Läxan torde vara uppenbar (och självklar): Du ska inte resa i bolagets flygplan med din fru och helst inte för att åka till Verona. Framförallt ska du inte använda planet för att hämta jakthunden – eller till att frakta portmonnän. Men på stämman i förra veckan berättade tidigare ordföranden Sverker Martin-Löf att det senaste bara var en skröna. Han hade visserligen glömt sin plånbok men den hade tagits i förvar och låsts in på flygplatsen.

Denne SCA:s starke man har ständigt trimmat och sparat inom alla bolagets affärsområden. Men här verkar han ha blivit vek och förlåtande mot sig själv. Det fanns inte ett uns av självkritik inför de mer än 700 aktieägarna på stämman. SCA:s rekordresultat utnyttjades också mycket skickligt av Martin-Löf, framförallt i jämförelse med de pengar som gått till iögonfallande representationsresor och jakt av samma art. Och slutsatsen är att det verkar fritt fram för råttorna att dansa på bordet när det saknas en katt.

En som fick lära sig the hard way hur man inte ska utnyttja bolaget privat är den tyska stjärn-vd:n Thomas Middelhoff. Och det är inte vilken direktör som helst. Han var en hyllad vd för Bertelsmann, motsvarigheten till Bonniers i Tyskland. Han var vd för det börsnoterade Arcandor AG när han lyckades skapa sig samma sorts problem som SCA:s vd Jan Johansson. Arcandor var ett bolag inom den kända Karstadt-gruppen och ägde bland annat resebyrån Thomas Cook.

Till skillnad från SCA, som presterade sitt bästa resultat någonsin förra året, slutade sagan Middelhoff-Arcandor i konkurs för bolaget och fängelse för dess vd. Ägarna förlorade flera miljarder på grund av dåliga affärer. Men Middelhoff slösade också med bolagets pengar på liknande saker som SCA:s ledning gjort: Resor i helikopter och jetflyg. Middelhoff ville slippa bilköerna till jobbet och tog helikopter på bolagets bekostnad. Men det skulle han inte gjort.

Tyska lagar är tuffa. Middelhoff ansågs ha använt aktieägarnas medel i personliga och därmed fel syften. I november förra året dömdes han till tre års fängelse. Orsaken var trolöshet mot huvudman. Mellan 2005 och 2009 uppges han ha spenderat drygt 7 miljoner kronor av bolagets pengar för sin egen bekvämlighet.

Den tyske åklagaren hävdade att Middelhoff skulle ersätta bolaget för resor i privatjet till London och New York. Och för resor i helikopter mellan sitt hem i Bielefeld och kontoret i Essen, en sträcka på 150 kilometer. Middelhoffs chaufför kallades in som vittne. Han berättade hur otålig chefen kunde bli när de hamnade i en bilkö.

Under rättegången avslöjade Middelhoff att han hade använt privatjeten 610 gånger men endast betalt för 201 av flygresorna. Vissa av resorna hade kostat flera hundratusen kronor. Åklagarna ifrågasatte den officiella förklaringen till flera resor.

”Ni har inte varit ärliga mot oss”, sa domaren Jörg Schmitt till Middelhoff. ”Heder handlar till stor del om ärlighet”.

2009 var Middelhoffs engagemang i bolaget slut – det hade gått i konkurs. Han är den förste vd:n för ett storbolag i det tyska generalindexet DAX som dömts till ett fängelsestraff. Han dömdes både för förskingring och skattebrott.

Någonstans i karriären drabbades Middelhoff av hybris. Hans lön hoppade upp till 30 miljoner kronor om året, han skaffade villa i St Tropez och hyrde en 33-meters jakt med det passande namnet Medici. Till hemmet i New York reste han förstås i privatjet.

Och vad blev sens moralen av allt detta? Jo, förutom att med framgång kommer hybris, så verkar det betydligt svårare att fälla en ledning som driver ett framgångsrikt bolag. Enligt den tyske domaren hade rättegången mot Middelhoff aldrig initierats utan nagelfarandet från konkursförvaltarna. Och kanske är konkursförvaltare mer oberoende än vissa SCA-utredare?

De drygt 7 procent av SCA:s aktieägare som röstat mot styrelsens ansvarsfrihet får nu ställa sitt hopp till åklagaren Thomas Forsberg. Han inväntar svar från SCA om bolaget lidit ekonomisk skada.

”Det blir svårt att driva utredningen vidare avseende misstanken om trolöshet mot huvudman om inte offret själv anser att det drabbats”, konstaterar han.

Den ny-gamla styrelsen ska alltså granska sina egna beslut, sin egen policy. Det känns ologiskt. Ett stort ansvar ligger på nye ordföranden Pär Boman.

Man kan fundera över vad SCA:s aktieägare hade svarat Martin-Löf om han för några år sedan frågat dem: ”Godkänner ni att bolaget ska spendera flera hundra miljoner kronor på privatflyg och exklusiva jaktpalats som bolagets tjänstemän och styrelseledamöter till synes godtyckligt kan använda för bland annat sitt eget nöje. Eller förordar ni att dessa pengar istället investeras i verksamheten och/eller delas ut till ägarna?”

Svaret är uppenbart och antagligen är det därför Martin-Löf inte ställt frågan på en bolagsstämma.

Apropå händelsen med plånboken så är det den som omnämns i Svenska Dagbladets granskning och det behöver inte vara Martin-Löfs. Det kanske är en annan plånbok som rest ensam på aktieägarnas bekostnad.