Oklart hur nya sanktionsvapnet ska användas

Tidigare i år fick Nordea maxböter på 50 miljoner kronor av Finansinspektionen för bristande penningstvättsregler medan Handelsbanken straffades med 35 miljoner. Bötessummor som storbankerna tjänar in på en förmiddag. Men hade bankernas brister rört en annan tidsperiod, hade det svidit desto mer.

Alla överträdelser efter den 2 augusti i fjol kan straffas betydligt hårdare. Något Finansinspektionen, som kallat tidigare beloppsnivåer ”bagtellartade”, gläds åt.

– De gamla sanktionsavgifterna är helt enkelt småpengar för en storbank, säger chefsjuristen Per Håkansson.

Finansinspektionen har länge kämpat med att få upp straffavgifterna som de tyckt varit för låga. Framför allt har beloppstaket på 50 miljoner kronor irriterat inspektionen, som genom åren gått från att tycka att ett tidigare förslag från insättningsgarantiutredningen om att höja taket till 200 miljoner vore rimligt, till att inte vilja ha ett tak som är lägre än 500 miljoner. Men helst högre än så. För inte ens böter på en halv miljard påverkar stora företag, med balansomslutningar på långt över 1000 miljarder och årliga omsättningar på 50 miljarder, nämnvärt.

Med andra ord skulle bara svagheten i sanktionssystemet mildras med en sådan högre beloppsgräns. Inspektionen har insett att det måste till betydande belopp för att straffet ska vara tillräckligt kännbart för de stora företagen och därmed bidra till att avskräcka från framtida regelbrott. Dessutom blir steget från en varning med böter till den hårdaste sanktionen – återkallelse av tillstånd – mindre med högre straffavgifter, resonerar myndigheten. Det i sig underlättar Finansinspektionens arbete och gör systemet mer förutsägbart, tycker myndigheten.

Och inspektionen har blivit bönhörd. I spåren av finanskrisen satte EU de olika ländernas sanktionssystem under lupp och skrotade helt sonika det fasta maxbeloppet. Istället kan Finansinspektionen sedan ett knapp år tillbaka drämma till med bötesstraff så höga som 10 procent av företagets årsomsättning. Vilket för storbanker med miljardomsättningar i värsta fall kan innebära böter på flera miljarder kronor. Något Nordea och Handelsbanken alltså slapp undan den här gången.

– De överträdelser vi såg låg i tiden före den 2 augusti 2014. Det är alltså de gamla reglerna som gäller i detta fall, säger Per Håkansson.

Att det numera är ett företags finanisella styrka och omsättning som avgör hur höga böterna kan bli och inte ett beloppstak tycker Finansinspektionen är bra. Men exakt hur de nya reglerna ska tillämpas är ännu flytande. Hittills har inte myndigheten haft anledning att pröva sitt nya vapen och sätta en praxis.

– Eftersom FI ännu inte haft att ta ställning till en sanktionsavgift enligt de nya reglerna har vi inte gjort någon närmare bedömning av frågan, säger Per Håkansson.

EU-reglernas utgångspunkt är att sanktionerna, rent allmänt, ska vara effektiva och proportionerliga. Så även om böterna kan bli så höga som 10 procent av årsomsättningen finns flera saker att ta hänsyn till vid sanktionsbeslutet, enligt Per Håkansson.

Läser man den svenska propositionen ska Finansinspektionen bland annat ta hänsyn till överträdelsens allvar och varaktighet, skada för tredje part, institutets ekonomiska situation samt fördelar för institutet av att bryta mot reglerna. Tidigare överträdelser ska också vägas in.

– Proportionellt sett har storföretagen blivit mildare behandlade än de små och det är inte rättvist. Därför är det bra att reglerna ändrats, säger Per Håkansson.

– Men hur de nya reglerna kommer att påverka de olika ländernas sanktioner är för tidigt att säga, fortsätter han.

Det var inte bara de nya högre bötesbeloppen som Nordea och Handelsbanken slapp undan. Finansinspektionen har utrustats med fler nya sanktionsmöjligheter som även de var för färska för att kunna tillämpas den här gången. Bland annat hade man till exempel inte någon möjlighet att bötfälla enskilda bankledamöter, något Finansinspektionen kan göra från första maj i år, med upp till 5 miljoner euro per ledamot.

Ett vapen Finansinspektionen däremot hade tillhands, men inte använde i fallet Nordea och Handelsbanken, var att anmärka på vd och ledamöter. Något myndigheten bara har gjort i något enstaka fall genom åren, exempelvis i Carnegie 2007.

Då tvingades investmentbankens vd Stig Vilhelmson att lämna sin post samtidigt som banken straffades med en varning och 50 miljoner kronor i böter för bristande styrning och kontroll. Dessutom skulle banken kalla till extrastämma för att utse nya styrelseledamöter. Med dagens regelverk skulle de ledande befattningshavarna troligtvis dessutom ha fått betala saftiga böter ur egen ficka.

– Det är först när det är mycket tydligt att en person är ansvarig för regelöverträdelser och det är lika tydligt att denne är olämplig för uppgiften som vi vänder oss mot denne. Normalt är det effektivare att ingripa mot företaget, förklarar Per Håkansson.

Det första riktigt kännbara ingripandet mot någon av storbankerna eller dess ledamöter ligger fortfarande framför oss. Under tiden förs diskussioner om hur länge Nordeas vd Christian Clausen kan sitta kvar efter att hans bank på kort tid straffats två gånger för allvarliga regelbrott – även om bötessummorna ännu inte varit kännbara för ägarna.