Ökad upplåning i räntebärande värdepapper

Ökningen beror framförallt på en ökad upplåning i SEK och dollardenominerade räntebärande värdepapper. 

Ställningvärdet för penningmarknadsinstrument uppgick till 1 194 miljarder kronor i slutet av augusti varav skuldstocken i SEK och dollardenominerade räntebärande värdepapper ökade med 11 respektive 34 miljarder kronor under månaden. För obligationer har skuldstocken i SEK-denominerade värdepapper ökat med 22 miljarder kronor samt minskat för eurodenominerade värdepapper med 31 miljarder kronor under samma period. Ställningsvärdet för obligationer uppgick till 6 838 miljarder i slutet av augusti.

Den årliga tillväxttakten för den totala värdepappersskulden var 1,6 procent. Det är en minskning med 1,3 procentenheter jämfört med juli månad. Sedan februari då den totala svenska värdepappersskulden var 8 078 miljarder kronor har det skett en minskning med 46 miljarder, och den totala räntebärande värdepappersskulden uppgick till 8 032 miljarder kronor i slutet av augusti.

Det totala ställningsvärdet för den icke-finansiella sektorn uppgick till 1 390 miljarder kronor i slutet av augusti. Skuldstocken för obligationer denominerade i euro minskade med 1 miljard kronor. Skuldstocken för obligationer totalt uppgick till 1 278 miljarder kronor slutet av augusti. Upplåningen i penningmarknadsinstrument har minskat och det för samtliga valutor. Där uppgår skuldstocken idag till 112 miljarder kronor.

Under augusti har den svenska kronan stärkts mot euron och dollarn vilket ger en effekt nedåt på den totala svenska räntebärande värdepappersskulden. Ställningsvärdet för euro och dollardenominerade värdepapper uppgick till 1 873 respektive 1 120 miljarder kronor i slutet av augusti. Skuldstocken för eurodenominerade värdepapper minskade med 33 miljarder och ökade för dollardenominerade värdepapper med 32 miljarder kronor. Bakomliggande orsaker är ett nettoförfall för eurodenominerade värdepapper till ett värde av 30 miljarder och nettoemissioner för dollardenominerade värdepapper till ett värde av 47 miljarder kronor. Därmed har vi en valutakursförändring på drygt 4 respektive 15 miljarder kronor.

Den närmaste månaden förfaller räntebärande värdeppaper till ett värde av 683 miljarder kronor varav 86 procent är kortfristiga värdepapper. Det är främst riksbankscertifikat och icke-säkerställda värdepapper från monetära finansinstitut som representerar den största delen av förfallovärdet.

Under den närmaste månaden förfaller euro- och dollardenominerade räntebärande värdepapper till ett värde av 61 respektive 132 miljarder kronor. För eurodenominerade värdepapper är det rätt jämnt fördelat mellan kortfristiga och långfristiga värdepapper medan det för dollardenominerade värdepapper främst är kortfristiga instrument.