Obamas val

Det är sällan som vi sett en så välregisserad presidentkampanj som den Barack Obama genomfört. Allt klickade, till och med hans ”sound bites” var perfekt modulerade.

”Change,” eller förändring är hans motto och det är det som många av oss i USA drömmer om.

För att verkligen förankra drömmen om ”change” så fortsätter Obamas perfekta kampanj, även nu efter att han blivit vald.

Varje vecka får jag flera mejl från hans kampanj, alla börjar med ”Peter” och alla slutar med en knapp där jag kan donera ytterligare pengar.

Meddelanden kommer för det mesta från ”Michelle Obama” och från ”David Pflouffe”, Obamas kampanjledare.

Jag klagar inte, jag beundrar faktiskt den här oerhört välplanerade kampanjen som har kreerat en ojämförlig gräsrotsrörelse i det här stora landet. Om man vill kan man snabbt bli involverad och bli engagerad att öppna sitt hus för grannar och främlingar för att diskutera Obamas lösningar på våra samhällsproblem.

Man skapar ”buy-in” innan man ens genomfört sina förslag eller flyttat in i Vita Huset.

Som marknadsförare kan jag inte annat än beskåda detta med respekt.

Men något annat som Obama också varit fullt upptagen med är att välja folk som ska jobba för honom och genomföra hans politik.

Och här kan man för första gången få en känsla av hur ”the rubber hits the road”. Som politiker eller företagsledare är det lätt att snacka om sina vackra planer, och först när en ny chef väl börjar anställa folk så får man en tydlig signal om hur han tänker och vad man kan förvänta sig.

Ett exempel på detta är Obamas val av Senator Daschle som ny Health and Human Services Secretary. Om det är någon som kan få ordning på problement i USA:s hälsosystem så är det just Daschle. I hans bok, ”Critical: What We Can Do About the Health Care Crisis” så beskriver han hur USA kan uppnå heltäckande hälsoreform och inkludera de 46 miljoner amerikaner som saknar försäkring. Det är inte något som bekymrat Republikanerna under de senaste åtta åren.

Ett ännu mer intressant exempel på Obamas radikala val, som överraskat många bedömare även i USA, är de senaste signalerna om att Obamas team vill att Dr. Sanjay Gupta ska bli ny US Surgeon General.

Det här är ett jobb som vi inte sett mycket till under de senaste åren, men som tidigare varit en befattning som innebar att man var ”USA:s doktor” och ansvarade för att informera allmänheten om hälsa, sjukdom och mediciner.

Vad som är intressant i det här sammanhanget är att Dr. Sanjay Gupta inte bara är en ung (och mycket manligt attraktiv) 39-årig neurokirurg, utan även att han under flera år arbetat som medicinsk reporter för både CNN och CBS News. Han är även kolumnist för tidningen Time och kom nyligen ut med en ny bok som handlar om människans sökande efter odödlighet.

Faktum är att Dr. Gupta blivit en stor tv-kändis i USA, inte minst efter att han ”heroiskt” gjorde ett antal komplicerade hjärnoperationer som räddade livet på barn i Irak, under den period när han var stationerad där för att rapportera om kriget.

Dr. Gupta har när detta skrivs ännu inte sagt ja till jobbet, men hans kolleger på CNN har redan slagit mynt av sin kollegas upphöjning och har talat sig varma för hans positiva egenskaper under senaste dygnens nyhetssändningar.

Obamas val av personer som han samlar omkring sig inger utan tvekan hopp om att ”change” inte bara var en sound bite, utan att det här är ett mandat han tar på allvar. (Och ja, jag är medveten om att han även behåller Bush-folk som skött sig väl…)

Det här har gett många människor hopp om att hela statsbyråkratin kan komma att skakas om och att det faktum att någon är en ”outsider” verkar bli till en stor fördel för dem som man väljer bland.

Det har gått så långt så att Obama fick brev från en ordförande för en viktig kommitté i kongressen som talade om för honom att FDA, USA:s läkemedelsverk, behövde genomgripande reform och att han inte på några villkor skulle välja en ny chef inifrån verket.

Faktum är att det här med att vara en ”outsider” också inkluderades som något positivt i en lista på vem som kan komma att bli ny FDA chef, i en analys som kom ut idag från BDR Research som arbetar för att hjälpa institutionella investerare placera sina pengar på bästa sätt.

I analysen stod det att ”BDR Research har arbetat med politiska och industrikontakter för att sätta samman en lista på de personer som har en realistisk möjlighet att bli ny FDA chef”.

Det var naturligtvis glädjande för mig att nummer tre på listan var ”Peter Rost, tidigare VP Marketing Pharmacia och sedan Pfizer”.

Och det är möjligt att det faktum att jag för några år sedan hade två presskonferenser med President Obamas nya chief of staff, Rahm Emanuel, såväl som med den nya HHS sekretaren, Tom Daschle, kan varit till en liten hjälp.

Men det här att Obama gör lite vågade val då och då kanske inte heller kan skada.

Det skulle i så fall vara första gången en läkare som inte spenderat sin karriär inom akademisk vetenskap och som inte har en amerikansk läkarexamen skulle få det jobbet. Chansen för att något sådant skulle hända är naturligtvis minimal, men man kan ju dagdrömma . . .

Och mirakel har inträffat tidigare. Faktum är att en senator nyligen skrev till Obamas transition team och föreslog ”Dr. Rost som FDA-chef” vilket skapade en del rubriker i amerikansk och svensk press.

Jag noterade också med glädje att i RBD Research analysen skrev man att om läkemedelsbolagen fick välja FDA chef så skulle före detta FDA-chefen Kessler eller FDA:s nuvarande ”andrekvinna” Woodcock få jobbet. Och fick läkarkåren i USA välja så skulle forskaren Dr. Nissen få jobbet. Men om allmänheten fick besluta så blev det en Rost i hörnkontoret.

Som sagt, man kan ju alltid drömma.

Under tiden finns det fler krönikor att skriva.