Obamas sjukförsäkring segrade

Röstsiffrorna blev 219 mot 212 i omröstningen natten till måndagen svensk tid.

Därmed har Obama fått igenom ett historiskt beslut.

Han lyckades med vad en lång rad USA-presidenter försökt åstadkomma ända sedan Theodore Roosevelt tog upp frågan under sin kampanj i presidentvalet 1912.

Ett avtal om abortfrågan fick över en viktig grupp tveksamma demokrater till jasidan. Samtidigt som representanthuset debatterade förslaget och formerna för hur det skulle behandlas meddelade Vita huset att president Obama ser till att federala medel inte går till aborter.

Det som representanthuset antog var en något bearbetad version av ett förslag som senaten fattat beslut om.

Den stora vårdreformen går nu till presidenten för undertecknande så att den blir en giltig lag.

Ett separat kompromisspaket om en federal försäkring för hushåll med låg- och medelinkomst som representanthuset röstade om på söndagen går till senaten för omröstning.

– Detta visar att USA fortfarande förmår stora saker, kommenterade president Obama.

Han tackade representanthuset för beslutet, samtidigt som han sade att det inte var lätt.

– Men det var rätt.

Presidenten kallade det en seger för USA:s folk.

– Så här ser en förändring ut, sade Obama när han framträdde med vicepresident Joe Biden vid sin sida i Östra rummet i Vita huset.

– I kväll har vi besvarat historiens krav. Vi undvek inte vårt ansvar, vi anammade det. Vi fruktade inte vår framtid, vi formade den.

– Detta är en seger för USA:s folk och en seger för förnuftet, sade Obama.

Presidenten har därmed drivit igenom sin viktigaste inrikespolitiska fråga efter en lång och hård kamp mot de republikanska motståndarna och för att får över kritiska demokrater till jasidan. Beslutet får en väldig betydelse för en hälsovårdsindustri som omsätter 2,5 biljoner kronor i USA. Själva reformen kostar 940 miljarder kronor.

– Dagens beslut besvarar böner från varje amerikan som innerligt hoppats på åtgärder i ett system som fungerar för försäkringsbolagen men inte för vanliga människor, sade Obama.

Vårdreformen är den största utvidgningen av de federala hälsovårdsåtagandena sedan försäkringssystemen Medicare och Mediact infördes 1965 under Lyndon B Johnson (D) för att ge en allmän sjukförsäkring till personer över 65 år liksom till fattiga och funktionshindrade.

Omröstningen kunde ske först efter debatt som drog ut sent på söndagskvällen och vid halv tiotiden gick representanthuset till omröstning.

Då återstod 34 demokrater bland motståndarna och de röstade nej tillsammans med alla de 178 republikanerna.

Många skarpa repliker utväxlades under den långa debatten. En del av reformens motståndare sade att USA med sitt väldiga budgetunderskott inte har råd med den. Andra kritiserade att bland annat neddragningar i försäkringssystemen Medicare och Medicaid ska finansiera den. Därmed är det de fattiga som får betala, hette det.

Några hävdade att reformen i själva verket bryter mot grundlagen och USA:s grundläggande idéer. Ytterligare andra talade om ett socialistiskt beslut och att enskilda människor inte får bestämma över sin sjukvård.

Republikanen John Boehner kallade detta var ragnarök och sade att det blir USA:s ruin. Partikamraten Louie Ghomert sade att demoner invaderat kongressen. Den som röstade för lagförslaget borde äta upp det först, sade Ghomert.