Obama har misslyckats

Under tisdagen var det amerikanskt mid-term-val. Som väntat blev Barack Obama och Demokraterna valets stora förlorare och tappade makten över representantshustet.

Med nöd och näppe lyckades dock Demokraterna behålla majoriteten i senaten, till stor del tack vare att enbart en tredjedel av senats-ledamöterna byttes ut. Valresultatet innebär att Barack Obama, under kommande två år, måste komma överens med Republikanerna i representantshuset för att få finanspolitiska beslut till stånd.

Snart behövs det till exempel beslutas om eventuell förlängning av de skattelättnadsprogram som löper ut vid årsskiftet.

Valresultatet visar att amerikanerna anser att Barack Obama misslyckats med att få till den utlovade förändringen. Han satsade hårt på sin sjukvårdsreform, ett förslag som dock blev marginaliserat efter kongressens förändringar.

I och med det förlorade han i status hos sina anhängare som ville se en förändring av det amerikanska försäringssystemet.

Under tider av hög arbetslöshet och ekonomisk kris bryr sig inte heller amerikaner primärt om sjukvårdsreformer, utan vill snarare se ett förbättrat ekonomiskt läge. Barack Obama har satsat allt på keynesiansk finanspolitik. Budgetunderskottet väntas bli runt tio procent av BNP och statsskulden väntas snart nå upp i samma nivå som bruttonationalprodukten.

Trots allt biter sig arbetslösheten fast kring 10-procentsnivån (runt 17 procent inkluderat dem som slutat söka efter jobb, eller enbart jobbar deltid fast de vill arbeta mer).

Det går då att, likt Paul Krugman som är keynesian, hävda att stimulanserna inte varit tillräckliga. För att komma till bukt med de ekonomiska problemen behövs det snarare ytterligare offentliga investeringar.

Liberatrianer, tea party-rörelsen och den österrikiska ekonomiska skolan anser att Obamas, Krugmans (och Keynes) åsikter är befängda. De verkar ha fått stora delar av den amerikanska befolkningen att tänka i liknande banor.

Man behöver inte vara ultrahöger för att inse problemen med att föra en trovärdig stimulanspolitik med statsfinanser likt USA:s. I fall där budgetunderskotten är så höga som de amerikanska, och då statsskulden skenar, kan snarare en finanspolitisk åtstraming vara en bättre lösning.

Anledningen är att rationella amerikanska skattebetalare inser att det inte finns några gratisluncher. Det är de som får betala för kalaset i morgon. Risken är således att de sparar i dag för att kunna betala för morgondagens skattehöjningar.

Ett företag som planerar att investera kan, på motsvarande sätt, hålla igen på grund av osäkerheten hur det kommer att taxeras i framtiden. Det faktum att presidenten och representantshuset måste komma överens om beslut kommer troligen leda till mindre stimulanser.

Även om forclosure-gate just uppdagats, och riskerar att sätta förnyad press på den amerikanska finanssektorn, finns det möjlighet att det ekonomiska läget i USA är bättre om två år. Frågan är då om det gagnar Barack Obama?

Snarare kan republikanerna i så fall peka på att det ekonomiska läget blivit bättre efter att de fått mer makt och inflytande över finanspolitiken. Men det får framtiden utvisa.

Redan ikväll väntas ett viktigt amerikanskt beslut i form av räntebesked från Federal Reserve. En enig marknad väntar sig fortsatt nollränta under en ”utdragen period”. Marknaden är dock osäker på om Fed, på onsdagskvällen svensk tid, kommer att annonsera ett andra program för kvantitativa lättnader (QE).

Fed-chefen Ben Bernanke har i ett par tal inikerat att så kommer att bli fallet. Marknaden räknar nu med att Fed kommer att annonsera ett program för köp av amerikanska statspapper för cirka 500 miljarder dollar.

Marknaden har de senaste månaderna i det närmaste ansett att dåliga nyheter kring den amerikanska ekonomin är bra nyheter, eftersom det ökar chansen för att Fed annonserar nya tillgångsköp. Men som ovan nämnt, så finns det inga gratisluncher.

Det finns dock dem (Keynesianer) som anser att vi hamnat i en likviditetsfälla och att denna typ av lättnadsåtgärder är dömda att misslyckas då det inte leder till ökad utlåning. Andra (såsom österrrikare) hävdar istället att negativa realräntor för med sig felinvesteringar.

Det är en debatt som det tåls att återkomma till när det står klart hur mycket likviditet Fed beslutar att pumpa in i marknaden…