Magert för "andra apan"

Andra AP-fonden orkade i fjol endast att klämma i med en avkastning på 0,8 procent efter bortjustering av inflationen. Det framgår av fondens nyligen publicerade årsredovisning för 2007. Fonden satsar på låg risk i sina placeringar varför man inte kan räkna med särskilt hög avkastning. Men målet är ändå minst 5 procent per år efter bortjustering för inflation.

Dessutom har fonden målet att avkasta mer än de index man jämför sig med, och där blev det också underkänt. Avkastningen var 0,4 procentenheter sämre än jämförelseindex, medan målet är att gå 0,5 procentenheter bättre än index.

Som förklaring till den dåliga avkastningen hänvisar fonden i årsredovisningen till ”rebalanseringseffekter”. Det har att göra med att när aktiekurserna rör sig kraftigt på börsen, har Andra AP-fonden svårt att justera sin aktieportfölj som önskat. Där har man nu infört nya arbetsmetoder för detta för att komma till rätta med det.

Fonden har under året även ändrat om indelningen av ansvarsområdena för sina placeringar, vilket under omorganisationen drabbat avkastningen. Är inte detta en bortförklaring?

– Förr hade olika avdelningar hand om förvaltningen av olika tillgångsslag, exempelvis aktier, medan vi nu ändrat så att samma avdelning kan placera i både aktier och obligationer till exempel i Sverige, säger Andra AP-fondens informationschef Carl Rosén.

Om den dåliga utvecklingen består, finns det i slutändan risk för att svenska folket inte kommer att få ut de pensionsnivåer som lagts fast. Andra AP-fonden skriver själv i årsredovisningen att det först är om avkastningsmålet nås som ”sannolikheten är stor att pensionssystemet fungerar utan allvarliga störningar när det gäller den allmänna pensionen”.

– Det är inte många kvartal som vi har slagit index men minst en halv procent, som är vårt mål, sedan starten år 2001, medger Carl Rosén och nämner som en förklaring att fonden själv väljer utmanande jämförelseindex som kan vara svåra att slå.

Till fondens försvar anför han att av de så kallade ”buffertfonderna” (Första till Fjärde AP-fonderna), är det Andra AP-fonden som gått bäst. Var och en av de fyra fonderna tilldelades 134 miljarder kronor vid starten år 2001, varav Andra AP-fonden ökat värdet till 227 miljarder medan Fjärde AP-fonden kommit upp i 207 miljarder. Andra AP-fonden har dock nyanställt personal för att bättra på värdeökningen ännu mer.

Finansdepartementets tjänsteman Lars Gavelin övervakar Andra AP-fonden för svenska statens räkning, och kommer snart att inleda arbetet med att sammanställa en rapport om Andra AP-fondens utveckling. Rapporten ska presenteras i slutet av maj för behandling i riksdagen och finansutskottet sent i höst.

Trots mager avkastning kunde Andra AP-fondens vd Eva Halvarsson glädjas åt en lön på 228.000 kronor i månaden.

– Jag är inte nöjd med vår avkastning, som ligger långt under vårt mål, säger hon enligt årsredovisningen, men är optimistisk efter de anpassningar som gjort.

– Min bedömning nu är att alla pusselbitar är på plats för att skapa goda resultat, säger Halvarsson.

Andra AP-fondens kapital uppgick till 227 miljarder kronor vid årsskiftet, varav 95 procent var aktier och obligationer. Resterande 5 procent var onoterade bolag och fastigheter.

Andra AP-fondens svenska aktieportfölj har under fem av sex uppmätta år (2002-2007) haft sämre avkastning än jämförelseindex. Det var bara år 2006 som man lyckades slå aktieindex. Då gick den svenska aktieportföljen 0,6 procentenheter bättre än index. I fjol gick den svenska aktieportföljen en halv procent sämre än index.

Ian Hammar

[email protected]