Lena Nyman död

Lena Nyman medverkade i många filmer. Hon spelade klassiska roller, tragedier och inte minst komedier och i revyer med Hasse och Tage.

Genombrottet kom i slutet av sextiotalet i Vilgot Sjömans Nyfiken gul och blå-filmerna där hon ställde frågor, bland annat om Sverige var ett klassamhälle. Men mest uppmärksamhet fick kanske hennes nakenhet.

Lena Nyman föddes 1944 i Stockholm. Hon debuterade redan som 11-åring i filmerna Farligt löfte och Luffaren och Rasmus, men hennes stora genombrott kom i och med 1960-talet skaldalsuccéer signerade Vilgot

Sjöman, exempelvis 491 (1964) och Jag är nyfiken — gul (1967).

Lena Nyman, den kortvuxna kvinnan med sin karaktäristiskt varma raspiga stämma, har flitigt anlitats som skådespelerska i både filmer, i olika tv-produktioner och på teaterscenerna. Hon medverkade i Hasse Alfredsons och Tage Danielssons revyer, som Svea hund (1976), och i deras filmer, som Släpp fångarne loss — det är vår.

För den yngre publiken blev hon särskilt känd som Ronjas mamma Lovis i Danielssons filmatisering av Astrid Lindgrens Ronja Rövardotter 1984.

På Dramaten har hon bland annat agerat i Ingmar Bergmans uppsättning av Ibsens Vildanden och i Holbergs Jeppe på berget. För sju år sedan fick Lena Nyman konungens medalj Litteris et artibus för sina framstående konstnärliga insatser.