Den svenske nationalekonomen Knut Wicksell dog 1926, relativt bortglömd i sitt hemland. Men hans idé om en ”naturlig ränta” lever kvar i hjärtat av både Federal Reserves och Riksbankens penningpolitiska ramverk. Ett arv som blivit ännu mer aktuellt i dagens skuldtyngda ekonomi.
Knut Wicksell: Den bortglömde svensken bakom världens räntebeslut
Knut Wicksell myntade 1898 begreppet den naturliga räntan: den ränta som varken eldar på eller kyler av ekonomin.
Ligger centralbankens ränta under den nivån blir det billigt att låna och investera, vilket driver upp priserna. Ligger den över bromsas ekonomin in.
Stort inflytande på centralbanker
Enligt professor emeritus Lars Jonung är Wicksells inflytande på dagens centralbanker i praktiken större än både Milton Friedmans och John Maynard Keynes. Eftersom räntestyrning, inte penningmängd, blivit centralbankernas huvudverktyg.
Det märks tydligast i USA. Federal Reserve kallar konceptet ”r-star”, och både New York Fed-chefen John Williams och Fed-ordförande Jerome Powell har öppet hänvisat till Wicksells ursprungliga definition från 1898 i sina tal om räntepolitik. ”Vi känner den bara genom dess verkningar”, sa Powell nyligen om r-star.
Svårfångad ränta
Ekonomerna Thomas Laubach och Williams utvecklade 2003 en modell för att skatta den svårfångade räntan, som fortfarande uppdateras och publiceras av New York Fed fyra gånger om året.
Även Sveriges Riksbank bygger sitt ramverk på samma grund.
Knut Wicksell lanserade naturlig ränta
I en av Riksbankens egna rapporter konstateras rakt av att begreppet neutral eller ”naturlig” ränta introducerades av Wicksell runt sekelskiftet 1900, och att centralbanker inte kan påverka den neutrala räntan men måste förhålla sig till den när de sätter sin styrränta.
Skillnaden mellan styrräntan och den neutrala räntan är det som avgör hur expansiv eller åtstramande penningpolitiken faktiskt är.
Visionär syn på penningsystem
Wicksell tänkte sig själv ett penningsystem utan guldmyntfot, där räntan skulle bli centralbankernas viktigaste styrmedel. I praktiken det system världen lever i sedan Bretton Woods föll på 1970-talet.
Idén har fått ny aktualitet kring USA:s statsskuld. Ekonomer på Deutsche Bank har enligt Fortune använt Wicksells resonemang för att förklara varför investerare fortsätter köpa amerikanska statsobligationer trots skuldbergets storlek: hög produktivitet inom tech och AI gör landet attraktivt för kapital.
Ond cirkel risk i AI-boom
Jonung är skeptisk och varnar istället för en ond cirkel – tappar AI-boomen fart samtidigt som underskotten växer, kan förtroendet för amerikanska tillgångar naggas i kanten.
Enligt den logik Knut Wicksell formulerade riskerar detta att leda till högre inflation.
Vägrade att gifta sig
Även privat var Knut Wicksell en fritänkande person. Han dömdes bland annat till fängelse för hädelse.
År 1888 träffade han Anna Bugge i Köpenhamn. Hon deltog i ett kvinnosaksmöte; han i en kongress för ekonomer. De blev förälskade och året därpå flyttade de ihop. Men utan att gifta sig. Ett otänkbart beslut i det Oscarianska Sverige.
