Institutioner ökar alternativa investeringar

Institutionella investerare i Europa har ökat sin genomsnittliga allokering till alternativa tillgångar.

Det framgår av den globala rådgivaren Mercers senaste industrigenomgång 2015 European Asset Allocation Survey, där bolaget gått igenom portföljerna av nästan 1.100 investerare i 14 länder.

Den genomsnittliga allokeringen till alternativa tillgångar – som i undersökningen klassas som allt utöver traditionella obligationsmandat och long-only equity-allokeringar – har ökat med två procent till 14 procent av de totala portföljerna.

Fokus flyttas dit på grund av svårigheten att hitta tillgångar som är attraktivt prissatta.

– Efter att 2014 överraskat investerare med en dramatisk nedgång i långa obligationer och en halvering av oljepriset har 2015 redan gett de mycket att tänka på. För att säkerställa sina mål behöver de utmana sin processer och omfamna mindre bekanta tillgångsklasser och strategier med mer frihet. Det vi funnit i vår undersökning visar till viss del att ett sådant skifte redan börjat, säger Phil Edwards, Europadirektör för Strategic Research inom Mercer investeringsverksamhet.

Till klassen alternativa tillgångar detaljer Mercer segment som riskkapital, reala tillgångar som fastigheter och infrastruktur, hedgefonder samt mer tillväxtorienterade räntebärande mandat som ger högre avkastning än stats- och investment gradeobligationer.

Det är reala tillgångar och obligationer med högre risk som är de mest populära, medan private equity fortfarande utgör den minsta andelen alternativa investeringar.

Samtidigt visar Mercers undersökning att allt fler institutionella investerare ökar den passiva allokeringen inom aktier och obligationer och i stället söker överavkastning från alternativa mandat.

På aktiesidan har har den passiva allokeringen ökat från 45 procent till 49 procent av portföljen. Inom obligationer har den stigit till 44 procent från 37 procent i genomsnitt.

Dock finns skillnader hos investerarna beroende på deras storlek. De större institutionerna är betydligt mer benägna att använda aktiv förvaltning, menar Edwards.