Prisläget stiger snabbare än väntat. Riksbankschefen Stefan Ingves delar på ansvaret för prislyftet med Libyens ledare Muammar Gaddafi.
Ingves och Gaddafi bakom inflationen
Detta då det till stor del handlar om högre räntekostnader och bensinpriser.´
– Det var lite högre inflation än vad jag hade trott. Vi har återtagit lite av den överraskning nedåt för inflationen vi såg i januari, säger Olle Holmgren, ekonom på SEB.
De allt högre boräntorna och stigande bensinpriser är just nu pådrivande bakom den höga inflationen på 2,5 procent, klart över Riksbankens mål på 2,0 procent. Bensinpriset har fått en extra skjuts av den politiska turbulensen i Nordafrika och Mellanöstern.
– Bensinpriser gör att man får lite högre inflation. Oron i Nordafrika påverkar bilden en hel del och det har gått väldigt snabbt, säger Holmgren.
Men Riksbankens snabba räntehöjningar är den allra viktigaste faktorn till den höga inflationen. Så ur inflationssynpunkt är Stefan Ingves ett större problem än Muammar Gaddafi.
– Ja, så kan man säga, säger Holmgren.
Samtidigt ligger den för reporäntan avgörande underliggande inflationen, där effekterna av räntehöjningarna räknas bort, under Riksbankens prognos. Den underliggande inflationen landade i februari på 1,3 procent.
