Ingen vill ha regeringens bredbandslag

Teliasonera tycker att problemet redan är löst. Kunderna tvingas fortsätta med seg adsl i stället för fiber.

Post- och Telestyrelsen, PTS, tycker att Teliasonera diskriminerar konkurrenterna. Teliasonera protesterar, men alla konkurrenter har vittnat för infrastrukturminister Åsa Torstensson om att marknaden inte fungerar.

– De har bristande insyn i Teliasoneras infrastruktur, säger ministerns telekomexpert Henrik Hansson under ett möte med branschen i dag.

– Teliasonera har ett informationsövertag.

PTS håller med. Konkurrenterna, som genom framtvingade hyrtjänster som LLUB och bitström blivit kunder i Teliasoneras kopparnät, känner sig lurade.

– Teliasonera har satt sig i en situation där de har ett förtroendeunderskott i förhållande till kunderna, säger PTS konkurrenschef David Troëng.

Teliasonera tycker att problemet är löst med ett det nya bolaget Skanova Access som tar över hanteringen av bredbandsnätet. Förlagan är Teliasoneras brittiska motsvarighet BT som bildade dotterbolaget Openreach under hot om lagstiftning, precis som i Sverige.

Personalen i Skanova Access ska förbjudas att tala med personal från moderbolaget Teliasonera. De måste sitta i skilda lokaler. Men de har samma chef.

Anders Bruse är chef för Teliasoneras bredbandstjänster. Han blir också styrelseordförande för Skanova Access. Om han tjänar mer pengar på att sälja bredband till konsumenterna än till konkurrenterna, så måste han prioritera.

Teliasonera äger det vanliga telefonnätet, kopparkabel som konkurrenterna är beroende av för att kunna sälja bredband genom adsl, så länge ingen investerar i fibernät. Det gör ingen längre. Operatören 3 struntar i både fiber och koppar och pratar bara om trådlöst bredband.

En ny lag skulle få fart på investeringarna, tror regeringen.

– Alla delar av landet ska kunna få bredband. Det är det viktigaste, säger Henrik Hansson på näringsdepartementet.

Klagar konsumenterna?

– När folk flyttar tar det två dagar att ta med sig sitt adsl-abonnemang med Teliasonera. Med andra operatörer tar det upp till en månad, säger Henrik Hansson på näringsdepartementet.

Jonas Birgersson pressade Telia att dumpa priset på bredband till 200 kronor i månaden 1999 – med Bredbandsbolaget, utan regleringar. Sverige är redan billigast.

– Det är inte priserna det handlar om, säger Henrik Hansson.

2001 reglerades priserna på bredband med adsl i kopparnätet. Då slutade Bredbandsbolaget att investera i fibernätet, eftersom det blev lönsammare att sälja långsamt adsl.

Att konkurrenterna klagar är självklart.

– Vi slutar inte klaga bara för att det går bra ett kvartal, säger Ola Hansson, chefsjurist hos Telenor.

Telenor konstaterar att om Teliasonera krånglar så vinner domarna från kammarrätten laga kraft tidigast 2011, från EG-domstolen tidigast 2014. Då är utbyggnaden av fibernätet redan över. Därför ser Telenor hellre att PTS redan nu dömer Teliasonera till böter, precis som brittiska motsvarigheten Ofcom kan döma BT.

Teliasonera vill inte heller ha lagen.

– För då kommer konkurrensen att handla om vem som har vassast marknadsföring och kortast svarstider i kundtjänsten, i stället för om investeringar i infrastrukturen, säger Karin Moberg från Teliasonera.

Regeringen vill helst att Teliasonera ska lösa problemet genom att vara snälla.

– Vi hoppas på ett frivilligt avtal mellan operatörerna, säger Henrik Hansson på näringsdepartementet.

Men det tror ingen på.

Regeringen vill därför tvinga fram en fungerande marknad och föreslår att riksdagen ska stifta en ny lag om funktionell separation. Då blir det tydligt vad som gäller och operatörerna vågar vända blicken mot fiber, tror regeringen.

Om lagen fungerar, så blir den överflödig och marknaden kan regleras av vanliga konkurrensregler igen.

Om lagen inte fungerar, så fastnar myndigheterna i oändliga tvister med Teliasonera.

Det tror Konkurrensverket, som lobbar mot lagen i riksdagens korridorer.