Hon ska rädda Helsingborg

Så sent som i fredags rapporterade Realtid.se enligt initierade källor att kommunen investerat 60 miljoner i obligationerna i en affär arrangerad av EFG Bank, och fått tillbaka utbetalningar på 25 miljoner.

Nu säger kommunen i ett pressmeddelande att man investerade 70 miljoner och fått tillbaka betalningar på 20 miljoner. Förlusten blir därmed 50 miljoner istället för 35 miljoner.

– Skillnaden beror på vem man frågar, säger Nilsson till Realtid.se men understryker att den totala investeringen 70 miljoner består av två liknande delinvesteringar varav en på 63 miljoner och en på 7 miljoner.

Helsingborg var en av de största förlorarna av flera kommuner och andra aktörer som investerade i EFG-affären. Investeringen gjordes 2004, men förlustbomben briserade först nyligen.

Kommunen har inte följt de fastlagda reglerna för vilka investeringar kommunen får göra. Generellt har man inte gjort förbjudna investeringar i sig, men det har brustit i att kommunen har placerat mer än tillåten andel i investeringar som inte haft en försäkring för att man får pengarna tillbaka. EFG-investeringen hade ingen sådan försäkring, eller ”kapitalgaranti” som det heter på finansprosa.

Framför allt fokuserar Helsingborg nu på att bättre följa upp sina investeringar och kolla att fastlagda regler inte bryts.

– I dag har vi en ny och reviderad policy som ska motverka att vi utsätter oss för så stora risker, säger Nilsson i ett pressmeddelande från Helsingborgs kommun.

De pengar som kommunen investerat kommer från sålda aktier i elbolaget Sydkraft. Det är alltså ”extrapengar”, så kommunen behöver inte strama åt sin ordinarie budget för exempelvis skola och äldrevård med anledning av EFG-förlusterna.

– Men det är ändå tråkigt, förlusten i den här storleksordningen gör att vi kanske missar chansen att göra något utöver det som planerats, säger Nilsson i pressmeddelandet.

Kommunens nya investeringsregler innebär tätare avstämningar med ett ”finansråd” som ansvarar för att övervaka placeringar och strategier. Dessutom får kommunen endast göra investeringar i ”paketerade produkter” såsom aktieindexobligationer, om det är säkert att man kommer att få tillbaka minst 90 procent av en sådan investering.

– I praktiken innebär det att vi nu har minimerat förlustrisken för våra placeringar väsentligt, säger Nilsson, men betonar samtidigt att man aldrig kan gardera sig helt från risker när det gäller aktiva placeringsstrategier.

Helsingborgs kommun har valt att inte göra en ny investering via EFG som fortsättning på den gamla fonden som tvångslikviderades till priser som pressats till botten i det dåliga finansklimatet. Enligt EFG finns det ingen anledning att ifrågasätta amerikanska kommunernas kreditvärdighet, varför investeringen skulle kunna rätta till sig på sikt. Pensionsförvaltaren Kåpan valde exempelvis att fortsätta i den nya EFG-investeringen, trots stora förluster på den första.

– Nej, det kan vi inte göra enligt vår policy, just eftersom investeringen inte har kapitalgarantin, säger Nilsson till Realtid.se.

Helsingborgs avdelning för finans och bolag förvaltar ett kapital på 230 miljoner kronor, varav paketerade placeringar utgör cirka en tredjedel, vanliga aktier en tredjedel, samt obligationer och kontanter resten.

Portföljens avkastning beskrivs totalt sett i övrigt ha varit god, och uppväger EFG-förlusten.

Nilsson jobbade även tidigare inom Helsingborgs kommun, som stabschef till kommundirektören. Hennes ansvarsområde var strategiska ägarfrågor och koncernekonomi för kommunens bolag.

Nilsson fick egentligen ansvar för Helsingborgs kapitalförvaltning redan 1 januari 2007, men hon är en mycket grundlig natur och inriktade sig då på att först bygga upp en organisation för att kunna hantera kapitalförvaltningen. Så i praktiken överfördes kapitalförvaltningen till Nilssons avdelning först från 1 november 2007, när den nya organisationen var klar.

Kommunens övervakande ”finansråd” är sammansatt av fem kommunpolitiker, vari kommunstyrelsens ordförande och vice ordförande ingår. Därutöver ska från tjänstemännens sida kommundirektören och ekonomidirektören delta i alla möten, förutom Nilsson själv som är beredande tjänsteman. Rådet ska sammanträda fyra gånger per år, och därutöver vid behov.