Den Harvard-professor som nyligen kom fram till att Finansinspektionen har för lite resurser arbetade på uppdrag av myndigheten.
Harvard-granskning betalades av FI

Små resurser och hög arbetsbelastning i jämförelse med andra internationella tillsynsmyndigheter inom finansområdet.
Så lät det i början av februari efter att Harvard-professorn Howell E. Jackson låtit utvärdera Finansinspektionen på uppdrag av Stockholm Centre for Commercial Law, SCCL, vid Stockholms universitet.
Men det var inte universitetet som finansierade undersökningen, utan FI själva. Harvard-professorn fick 337.000 kronor för besväret.
Igår kunde Realtid.se berätta att en licentiatavhandling vid Handelshögskolan i Göteborg gav myndigheten mycket ros och lite ris. Det var FI:s egen analytiker Hans-Olof Bergqvist som stod bakom undersökningen.
På Finansinspektionen upplever man inga problem med trovärdigheten hos de båda granskningarna:
– Vår analytiker gjorde det på eget bevåg och valde också det ämne som han ville skriva om, säger presschefen Jonatan Holst.
Jo, men hade han sågat er kunde han väl ha förlorat sitt jobb?
– Så går det inte att resonera.
Han menar också att det var Stockholms universitet som föreslog en utvärdering av Finansinspektionen i stället för tvärtom.
Främsta slutsatsen var att ni hade små resurser och hög arbetsbelastning. Det kan man tolka som att det behövs utökade anslag?
– Absolut var det forskarens slutsats, men vi förhöll oss hela tiden oberoende i förhållande till granskningen och vi har inga synpunkter kring vem som granskar oss.
Ni kom ändå med pengapåsen?
– Enligt kontraktet skulle vi ha betalt 50.000 dollar, men det har inte utnyttjats fullt ut, säger Jonatan Holst.
Han menar att det står vem som helst fritt att granska Finansinspektionen och att man också utvärderas kontinuerligt av myndigheter och internationella organisationer. Som komplement tar man då och då in forskare som tittar på delar av verksamheten och kritiskt granskar densamma:
– Det är även så andra myndigheter jobbar som exempelvis Riksbanken. Och det handlar om internationella forskare med hög integritet. Det är inte så att vi beställer resultatet, säger Jonatan Holst.
När vi skrev om er anställde som stod bakom licentitatavhandlingen fick vi artikelkommentarer kring att Bagdad-Bob har funnit sina övermän. Hur ser du på det?
– Det tänker jag inte kommentera.
Gustaf Sjöberg, docent vid SCCL och tillika den som beställde utredningen, försvarar sig med näbbar och klor:
– Jag har inga egna pengar att betala en sådan utredning med så vad ska jag göra menar du? Och FI visste ju aldrig vad Howell E. Jackson skulle komma fram till, säger han.
I ett FI-protokoll daterat tisdagen den 23 mars 2010 framgår att generaldirektören informerade styrelsen om utredningens mål att ge en syn på myndighetens: ”roll, uppgifter, organisation och resurser”. Det framkom också att myndigheten skulle bekosta utredningen:
– Jag var där, men det är väl inget konstigt att informera om det. Och Howell E Jackson träffade bara ledande företrädare som generaldirektör Martin Andersson under ett par timmar under sina vistelser i Sverige. Han har träffat personer som är kritiska till FI betydligt mer, säger Gustaf Sjöberg.
Högskoleverkets universitetskansler Lars Haikola vill inte uttala sig om det specifika fallet, men menar ändå att det blir ett problem om det uppstår en cirkelrörelse mellan den som granskas och den som står för notan:
– Det finns en uppenbar risk för ett jävsförhållande, säger han .
Han får medhålll från Jesper Wadensjö, presschef vid Vetenskapsrådet:
– Det är inte bra om exempelvis en forskare studerar tobaks relation till cancer och undersökningen bekostas av tobaksbolaget. Men jag vill ändå poängtera att vi aldrig uttalar oss aldrig om enskilda fall, utan att det är upp till varje lärosäte att ansvara för att deras forskare följer god vetenskaplig sed, säger han.





