Handelsbankens ränteattack mot Swedbank

Det finns uppgifter om att Handelsbanken, i oktober 2008, tröttnade på andra bankers beteende på den så kallade dagslånemarknaden. Något som bland annat Affärsvärlden skrivit reportage om.

Klicka här för att börja prenumerera på Realtid.se:s veckovisa nyhetsbrev Makro

Den gången hade Handelsbanken dag ut och dag in lånat ut pengar på dagslånemarknaden till sina konkurrenter.

Särskilt irriterad var Handelsbankens vd Pär Boman på Danske Bank, som då nyttjade dagslånemarknaden som billig finansieringskälla.

Handelsbanken ville då inte låna ut 30 miljarder extra utöver de 10 miljarder som Danske Bank behövde för att ordna betlaningsflödena. Riksbankschefen Stefan Ingves gick i taket.

– Sverige är minsann inte någon bananrepublik!, sade han då, och slog näven i bordet.

Nu har en liknande situation uppstått sedan samtliga Riksbankens stödlåneprogram löpt ut.

RIX-systemet är den centrala knutpunkten i det svenska betalningssystemet, även kallad dagslånemarknaden. På denna lånar bankerna av varandra. Syftet är att, vid dagens slut, ”cleara” transaktionerna mellan instituten.

Med andra ord lånar banker med överskottslikviditet ut kapital till dem med brist på likviditet vid dagens slut. Räntan är tänkt att hamna nära Riksbankens reporänta.

Anledningen till att räntan hamnar på den nivån är Riksbankens ”räntekorridor” där banker får en 75 punkters lägre ränta än reporäntan vid insättning över natten hos Riksbanken.

Banken med underskott tvingas samtidigt betala 75 punkters högre ränta än reporäntan för att låna över natten av Sveriges centralbank.

Det finns således incitament för bankerna att sköta clearingen själva och räntan bör hamna kring nivån 0,75 procent (+/- 0,7499 procent).

Bakgrunden till bankernas nuvarande bekymmer med upplåningen är att Riksbanken dragit tillbaka det sista stödlånet.

Under finanskrisen har bankerna, med bostadsobligationer som säkerhet till låg ränta, fått låna sammanlagt 300 miljarder av Riksbanken. Den 6 oktober drogs dock de sista 94 miljarderna tillbaka.

Det har lett till ett ökat behov av kortsiktig upplåning hos bankerna. Till DN säger Mattias Persson, avdelningschef för finansiell stabilitet på Riksbanken, att interbankmarknaden inte riktigt fungerar som normalt för närvarande.

Pär Magnusson, chefsanalytiker på RBS (som inte är med i RIX), konstaterar att det lett till ”en jakt efter funding”.

– Det har nog blivit lite stökigare än vad Riksbanken hoppats på och de kommer nog behöva ta en funderare på vad de ska göra, säger Pär Magnusson.

Dessutom har räntorna på bostadsobligationer drivits upp.

– Det vi ser nu kan vara resultatet av att stocken av bostadsobligationer vuxit kraftigt i takt med att bostadsutlåningen ökat. Bostadsobligationsmarknaden har också varit lite dopad av de billiga krediterna. När de nu avvecklats ska räntorna upp, säger han.

Pär Magnusson vill dock inte kommentera rykten om att Handelsbanken skulle ha tröttnat på sina konkurrenter i förra veckan.

Enligt rykten kring Stureplan, vilket Afv.se också skrev om under torsdagen, gjorde Handelsbanken i förra veckan en liknande manöver som de gjorde 2008. De höjde då räntan på interbankmarknaden.

Enligt en artikel i Dagens Nyheter ska Handelsbanken under slutet av spetember tagit ut stora delar av reserven de placerat hos Riksbanken. Sammanlagt ska SHB ha tagit ut drygt 100 miljarder.

– Det har varit en diskussion under lång tid att man inte ska använda clearingsystemet som en finansieringskälla. För oss är det inget problem då vi inte använt systemet för att finansiera oss, säger Ulf Riese finanschef på Handelsbanken till Affärsvärlden.

Nu har Handelsbanken bara 14 miljarder kvar, en summa som inte räcker för att täcka efterfrågan från andra banker.

– Det har varit rykten och ryktesspridningar som varit felaktiga som i sig är allvarligt. Bakgrunden till ryktesspridningen är att vi var tvungna att invänta vår niomånadersrapport innan vi kunde säga att vad vi har gjort med vår likviditetsberedskap i Riksbanken, säger Ulf Riese till Afv.se.

Handelsbanken har generellt under finanskrisen haft lättare än exempelvis Swedbank och SEB att finansiera sig. Handelsbanken behövde aldrig medverka i det statliga garantiprogrammet för upplåning.

Swedbank lämnade i april i år det garantiprogrammet. Samma bank ska, enligt Affärsvärldens källa, ha hotat med att dra in alla krediter till Handelsbanken Capital Markets, sedan de höjt interbankräntan i förra veckan.

Efter detta justerade Handelsbankens treasury ”snabbt tillbaka till de ursprungliga informella räntevillkoren i RIX”, skriver Affärsvärlden.