"Friedman viktigast som debattör"

– Jag ser två Milton Friedman, forskaren Friedman och samhällsdebattören Friedman, säger Klas Eklund, numera ekonom på SEB, med förflutet på Finansdepartementet på 1980-talet.

Eklund anser att samhällsdebattören Friedman, som förespråkade sådant som frihet och framförallt fria marknader, hade störst konkret inflytande, såväl internationellt som i Sverige. Men han håller också med om att forskaren Friedman, som poängterade penningmängden betydelse för inflationen och svårigheter med att utjämna konjunktursvängningar, också hade ett visst, om än indirekt, inflytande. Som exempel nämner han den svenska ekonomiska politiken på 1990-talet.

– Det var då som man sade att för att knäcka inflationen så måste vi kanske, åtminstone under en tid, acceptera en något högre arbetslöshet.

– Fast Ingvar Carlsson eller dåvarande finansminister Allan Larsson skulle nog aldrig själva säga att de hämtade sin politik från Friedman, säger Eklund,

Det var annars under 1980-talet som svenska ekonomer i större utsträckning började anamma Friedmans teorier, och Eklund nämner SNS Konjunkturråd som en institution där man på allvar började ifrågasätta en aktiv konjunkturpolitik, för att istället fokusera på de problem som försöken att finjustera konjunkturen för med sig.

Men även om Friedmans teorier gradvis ökade i Sverige under 1980- och 1990-talen så är det svårt att se en tydlig länk mellan honom och svensk finans- och penningpolitik, säger Eklund, och nämner riksbankens penningpolitik som ett exempel.

– Riksbanken försöker ju styra inflationen via räntan och inte via penningmängden.

När Milton Friedman för trettio år sedan tilldelades Nobelpriset i ekonomi – eller Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne, som priset egentligen heter – så möttes han av demonstranter i Stockholm.

– Jag tillhörde en av dessa, och höll tal på trappan utanför Konserthuset, säger Eklund, som medger att han då politiskt låg långt ut på vänsterkanten.

– Men det var egentligen inte Friedman som ekonom eller hans teorier vi ville åt, utan det handlade om Chile, säger han.

Friedman ansågs av en del ha stöttat general Pinochet´s militärjunta i Chile på 1970-talet. Detta eftersom några av Pinochet´s ekonomer var utbildade på universitet i Chicago, där Friedman var verksam, och för att Friedman själv höll ett antal föreläsningar i Chile.

– Men så här i efterhand så kan jag nog erkänna att vi var en smula orättvisa mot Friedman, säger Eklund.