Frågetecken kring SEB:s derivatportfölj

Debatt har uppstått i bloggosfären om SEB:s informationsgivning om sin derivatportfölj (länk till blogg på Redeyes hemsida).

Klicka här för att gratis få Realtid.se:s nyhetsbrev Finans och försäkring varje vecka via e-post.

Man får exempelvis gå tillbaka till SEB:s resultatrapport för tredje kvartalet 2009 för att hitta den information om sin derivatportfölj som banken tidigare brukade redovisa öppet.

I den resultatrapportens bilaga (”Additional information”) finns en sida rubricerad ”derivatkontrakt” med bokförda värden uppdelat i ”derivat med positiva belopp” och ”derivat med negativa belopp”, och i sin tur uppdelat i olika derivattyper (räntederivat, valutaderivat och aktiederivat).

Där framgår att SEB:s moderbolag då (per den sista september 2009) hade derivat med positiva belopp för drygt 150 miljarder kronor och derivat med negativa belopp för drygt 130 miljarder.

Av detta låg det mesta i ränterelaterade derivat (99 miljarder kronor i derivat med positiva belopp och 89 miljarder kronor i derivat med negativa belopp).

Som jämförelse är hela SEB värt 110-120 miljarder kronor på börsen i dagsläget vid en börskurs på drygt 50 kronor. SEB:s bokförda egna kapital (tillgångar minus skulder) var knappt 100 miljarder kronor per sista september.

Någon motsvarande tabell om derivatportföljen återfinns inte i den resultatrapport för tredje kvartalet 2010 som SEB offentliggjorde nu i slutet av oktober, och inte heller i den resultatrapportens bilaga.

Och fram till 2008 redovisade SEB även derivattabellen mätt i marknadsvärden.

I praktiken är marknadsvärdena det relevanta eftersom det är värdena på derivatinstrumenten, medan de bokförda värdena är vad banken köpt dem för.

Men från och med att finanskrisen bröt ut 2008 medgav Finansinspektionen bankerna att inte behöva redovisa marknadsvärden.

Realtid.se har haft en ganska omfattande mejlväxling med SEB om redovisningen av derivatportföljen, och även med Finansinspektionen.

SEB:s investerarkontakt Ulf Grunnesjö skriver följande i ett mejl som kommentar:

”I Årsredovisningen ( not 45) lämnas en detaljerad analys av koncernerns och moderbolagets derivatåtaganden.

Sammanlagt uppgick de per årsskiftet till ett nominellt belopp av cirka 7300 miljarder kronor.

Eftersom den absoluta merparten av alla derivataffärer utgörs av stängda positioner, det vill säga att SEB har en köpt och såld position till samma storlek, valuta och villkor, så återspeglar inte de nominella beloppen den underliggande risken.

De fordringar och skulder som koncernen via derivatkontrakten hade per årsskiftet var 143 respektive 128 miljarder kronor, vilket är de belopp som tas upp i balansräkningen.

Det finns med andra ord inga fordringar eller skulder via derivatkontrakten som inte redovisas i balansräkningen.

Till saken hör att SEB har nettingavtal och marginalsäkerheter för majoriteten av alla derivatkontrakt.

Den risk som koncernen i slutändan har blir avsevärt mindre; 31 miljarder kronor motsvarande 0,4 procent av nominella beloppen eller 1,3 procent av balansomslutningen.”

Grunnesjö bifogar
följande tabell:

Derivative contracts

Credit risk mitigation effects, 31 december 2009

Gross positive fair value of contracts: 143436 miljoner kronor

Netting benefits: -96015 miljoner kronor

Value after netting benefits: 47421 miljoner kronor

Collateral benefits: -15977 miljoner kronor

Value after netting and collateral benefits: 31444 miljoner kronor

Grunnesjö fortsätter:

”Vi arbetar löpande med att förfina vår finansiella information och det var mot den bakgrunden som vi under året har jobbat med att ta fram en Faktabok som publicerades för första gången tillsammans med kvartalsrapporten för årets första månader.

Vi kommer under fjärde kvartalet tillsammans med analytiker och investerare utvärdera innehållet och presentationen i Faktaboken för att i samband med helårsrapporten publicera en väl förankrad produkt.

Synpunkter på Faktaboken är välkomna.”

SEB tillbakavisar att det först nu i samband med resultatrapporten för tredje kvartalet 2010 skett någon förändring i redovisningen.

Så här säger Grunnesjö om det:

”Nej, det stämmer inte.

Den finansiella informationen gjordes delvis om redan vid årets ingång i samband med arbetet med Faktaboken.

I halvårsrapporten gjordes inga förändringar.

Anledningen till förändringen är att kraven på den finansiella informationen ökar och vi måste därför kontinuerligt fundera på vilken information som är relevant att publicera i kvartalsrapporten och i årsredovisningen.

Denna utvärdering sker tillsammans med analytiker och investerare så att rapporterna blir så användartillvända som möjligt givet de krav som bankerna måste uppfylla.”

Ok, men då låter det som att ni ger ännu fylligare information än tidigare i och med faktaboken, och inte att det skulle ha blivit sämre?

”Delvis fylligare, men framförallt den information som efterfrågas mest och strukturerad på ett mer läsarvänligt sätt”, skriver SEB:s presskontakt Ola Kallemur i ett mejl.

Enligt en uppgift på Redeye-bloggen har SEB tagit bort ovannämnda tabell om derivatportföljen som tidigare fanns angiven på SEB:s hemsida till och med resultatrapporten för andra kvartalet 2010.

”Nej, vi har inte tagit bort något retroaktivt”, skriver Kallemur.

Var det i samband med resultatrapporten för tredje kvartalet 2009 som SEB för sista gången redovisade den derivattabell som finns i resultatrapport-bilagan ”Additional information”?

”Sista gången var Q4-rapporten 2009.”

En uppgift i Redeye-bloggen gick ut på att SEB:s förändrade informationsgivning kring derivatportföljen skett ”i samråd” med Finansinspektionen.

Realtid.se frågar Finansinspektionens presskontakt Jonatan Holst om det stämmer, och han svarar så här via mejl:

”Jag har precis svarat Redeye och kan skicka samma svar till dig.

Alla bolag måste redovisa derivat i sina års- och delårsrapporter.

Det regleras i lag och IFRS .

I årsredovisningen ska derivat framgå direkt i balansräkningen eller i en not.

Däremot är inte upplysningskraven lika omfattande i delårsrapporterna.

Det innebär att bolag kan välja att bara redovisa det sammantagna beloppet i balansräkningen (där derivat ingår) om inte derivat är en egen post i balansräkningen i årsredovisningen.

I vissa fall väljer dock bolag att förtydliga delar av delårsrapporten i sina Fact Books på grund av att till exempel analytiker vill ha det.

Den informationen är dock frivillig för bolagen.

Det innebär att den inte regleras i lag och FI har därför inga synpunkter på vad bolagen väljer att lyfta fram eller att ta bort i dessa rapporter.

Om något bolag ändrar i sin Fact Book är det frågor som det bolaget får svara på.”

Ok tack för svaret, men kan du bekräfta att SEB haft samråd med Finansinspektionen om detta?

”Vi har inte haft något ärende i den här frågan.

Vi kan föra en löpande dialog med bolag om till exempel olika regelverk men vad bolag skriver i sina Fact Books avgör de själva.”

Realtid.se har frågat SEB om varför banken egentligen har sin stora derivatportfölj, vilka de underliggande tillgångarna till derivatkontrakten är och hur värdet på derivatkontrakten förändras vid förändringar i värdena på de underliggande tillgångarna.

Några svar har i skrivande stund inte inkommit.