Handelsforskaren Sophie Nachemson-Ekwall menar att svenska bolag måste ha ett bredare samhällsperspektiv.
"Fokuserar för mycket på vinst- maximering"


Sophie Nachemson-Ekwall, forskare vid Handelshögskolan i Stockholm och prisad journalist och författare, höll på onsdagen en föreläsning på Institutet för Framtidsstudier.
Föreläsningen utgick från hennes doktorsavhandling ”Fientliga bud – teorierna, maktspelet, kortsiktigheten” och handlade om hur svenska bolag kan stärka sitt värdeskapande och göra det mer hållbart.
Nachemson-Ekwall menar att ett huvudproblem i Sverige är att bolagen i allt för hög grad fokuserar på aktieägarnas önskemål.
– Företagande kan inte enbart handla om att generera vinst till aktieägarna, utan måste om långsiktigt värdeskapande, säger hon.
Svenska aktieägare har stort inflytande över bolagen, berättar hon. Så är dock inte fallet i exempelvis USA och Storbritannien där CEO:s har mycket mer påverkansmakt.
Enligt Nachemson-Ekwall leder det svenska fokuset på aktieägare till att vinstmaximering får för stor betydelse. Detta har också medfört att ”otaliga svenska bolag blivit uppköpta av utländska företag”, menar hon.
– Huvudkontor flyttas länge och längre bort från Sverige, trots att forskning visar att den bästa och mest effektiva ägarmodellen är starkt entreprenöriellt ägarskap. H&M är det kanske bästa exemplet på det, säger Nachemson-Ekwall.
Hon vill därför se att fler så kallade aktörskategorier tillåts göra sin röst hörd i samband med bud på stora svenska börsbolag. Samt att flera perspektiv vägs in.
Det kan handla om vad ett bud kan tänkas tillföra för värden till exempelvis anställda och underleverantörer eller framtida pensionärer om det rör sig om ett pensions- eller försäkringsbolag.
– Att öka aktieägarnas vinster kan inte vara det allenarådande perspektivet i alla lägen, säger Nachemson-Ekwall.
Förfarandet brukar kallas för fientliga bud och uppstod i USA på 1960-talet. Då syftade det till att göra det lättare för framgångsrika företag att köpa upp ”svaga bolag” för att minimera skador i samband med främst konkurser. Tanken var också att kapitalet skulle fördelas effektivare om det delades av många aktieägare.
Men Nachemson-Ekwall och andra forskare har kunnat visa att denna modell inte fungerar i praktiken längre. Orsak: De bolag som köps upp är inte de svagaste utan de som är möjliga att köpa. Och då får ofta långsiktighet och värdeskapande stryka på foten, menar hon.
Den höga aktiviteten på den svenska uppköpsmarknaden, och möjligheten att lägga fientliga bud där ofta institutionella investerare har stort inflytande och säljer snabbt är dock något som är unikt för Sverige. Det betyder inte att det nödvändigtvis läggs fientliga bud, utan att känslan hos en styrelse är att det finns en risk som styr. Svenska bolag som saknar A-och B-aktier har ofta inget att sätta emot alls, säger hon.
Tyska uppköpsregler styrs i mycket högre grad av de anställdas perspektiv och önskemål. Och i Storbritannien gör nya regler det möjligt för styrelser att även ta hänsyn till bolagets potential även efter ett uppköp. Där är det dessutom i princip förbjudet för aktieägare, styrelser och storägare att samarbete.
Men i Sverige har ägare och styrelse inte sällan täta band, vilket medför att kortsiktiga intressen oftare får större spelrum här, enligt Nachemson-Ekwall.
Hon menar att det främst beror på att svensk bolagsrätt tolkats som att endast aktieägarnas vinstintressen ska gynnas. Enligt exempelvis tysk bolagsrätt ska tyska företag drivas i allmänhetens intresse.
Nachemson-Ekwall anser därför att svenska bolag bör ta större hänsyn till bredare samhällsintressen och inte bortse från till exempel anställdas och underleverantörers perspektiv.
Hon manar också politiker till att se över och revidera aktiebolagslagen och välkomnar nya uppköpsregler för att skapa ett mer hållbart värdeskapande.
Dessutom borde de institutionella investerarna, som AP-fonderna, bygga upp förvaltarorganisationer som kan ta större aktieposter i små och medelstora bolag som utvärderas med en längre placeringshorisont, enligt Nachemson-Ekwall.
– Då kanske vi längre kan behålla bolag som Spotify och Mojang, vilket också innebär fler arbetstillfällen och större investeringar här. Investeringarna i svenska bolag är förvånansvärt små, säger Sophie Nachemson-Ekwall.

Compricer är Sveriges största jämförelsetjänst för privatekonomi. Klicka här för att jämföra courtage.