Vägrade lämna ut sitt forskningsresultat och dömdes för tjänstefel.
Europadomstolen friar i Gillbergbråk

Sverige har inte brutit mot Europakonventionen i fallet med professor Christopher Gillberg, slår Europadomstolen fast. Gillberg fälldes för att ha vägrat lämna ut forskningsmaterial om damp.
Göteborgsprofessorn Christopher Gillberg fick inte rätt i Europadomstolen för mänskliga rättigheter, som i sin dom har kommit fram till att Sverige inte brutit mot de två artiklar i Europakonventionen han åberopade.
Gillberg dömdes i både tingsrätt och hovrätt för tjänstefel för att han vägrat lämna ut sitt forskningsmaterial om damp. När Högsta domstolen inte gav prövningstillstånd 2006 vände sig Gillberg till Europadomstolen.
Staten riskerade att tvingas att betala skadestånd till Gillberg.
Domstolen ansåg att anmälan var relevant sett till artiklarna 8 och 10, som handlar om rätten till skydd för privat- och familjeliv respektive yttrandefrihet.
Christopher Gillberg hänvisade i sin anmälan till Europadomstolen till artiklarna 6, 7, 8, 10 och 13 i Europakonventionen. Men kammarens sju domare, varav en är svenskan Elisabet Fura, ansåg att endast två av artiklarna utgjorde en grund för att ta upp fallet.
Domstolen var oenig gällande bedömningen av artikel 8: Två av de sju domarna ansåg att Sverige brutit mot rätten till yttrandefrihet.
Ingen av domarna ansåg att det begåtts något brott mot artikel 10.





