Eurocine-härvan uppskjuten

Börsnoterade medicinska forskningsbolaget Eurocines forskningschef Ulf Schröder friades för insiderbrott i tingsrätten, och nu skulle fallet upp i hovrätten. Men ett bortrest nyckelvittne har försenat allt.

Realtid.se får tag på Henrik Olsson Lilja som är advokat åt Per Fylking som också är åtalad i processen.

– Jag har just fått höra att rättegången i hovrätten har blivit uppskjuten, för att något vittne inte kunde komma, säger Olsson Lilja.

Vad innebär det?

– Att det ställs in och att man sedan sätter ut en annan tidpunkt för det.

När då?

– Kanske i höst.

Vad tycker du om det?

– Jaa, det är lite märkligt.

– Det var redan känt sedan tidigare att vittnet inte kunde närvara.

– Så det har felat någonstans i planeringen.

– Det är lite märkligt att det här framkommer nu med så kort varsel.

– Men det kanske finns någon bra förklaring.

– Vi anser att det här är olyckligt, och det blir jobbigt för min klient att vänta.

Tid hade bokats sedan tidigare för att målet skulle upp i hovrätten under torsdagen och fredagen.

Men Schröders advokat Leif Gustafson berättade tidigare för Realtid.se om det bortresta vittnet.

Det är Mia Brytting från Smittskyddsinstitutet som varit inblandat i Eurocines forskningsprojekt.

Hon deltog inte som vittne i tingsrätten, men har nu kallats av åklagaren Stig Åström att vittna i hovrätten.

Är Bryttings vittnesmål orsaken till att Åström har överklagat målet till hovrätten?

– Enligt min uppfattning finns det inga skäl för det, men tydligen enligt åklagaren, sa Gustafson.

Att Brytting nu visar sig vara bortrest, innebar enligt Gustafson att hela processen i hovrätten ”ligger lite i luften”.

– Om hon inte befinner sig i Sverige, finns det risk för att torsdagens och fredagens förhandlingar i hovrätten ställs in, vilket vore väldigt olyckligt.

Är det inte till Schröders fördel om åklagaren inte kan skaka fram sitt vittne?

– Det ligger inte i klientens intresse att vänta på ett avgörande, om det bortresta vittnet nu skulle innebära att rättegången skjuts upp.

Hur kommer det här målet att sluta tror du?

– Jag tror att Schröder kommer att frikännas, säger Gustafson.

Varför?

– Det finns inte någon bevisning som stödjer åklagarens påståenden.

Målet handlar om att Schröder påstås ha spridit insiderinformation om Eurocine till den utomstående personen Per Fylking som i sin tur påstås ha tjänat pengar på handel med Eurocine-aktier utifrån det.

Båda förnekar alltså brott och friades i tingsrätten.

Åklagaren Stig Åström har formulerat en skrivelse om varför han överklagar fallet till hovrätten.

– Formuleringen är anmärkningsvärd, säger Gustafson.

– Den är ganska fantastisk, och visar ungefär hur långt ifrån vi står från varandra.

Gustafson förtydligar via mejl:

”Den formulering jag reagerade på i åklagarens överklagande var ungefär som så att det väl ändå inte var åklagarens skyldighet att som förutsättning för en fällande dom prestera bevisning som utesluter vad Fylking uppgivit om skälen för sin handel. Min uppfattning är således att det är just detta som är åklagarens bevisbörda.”

Enligt insiderlagstiftningen får den som har tillgång till insiderinformation vare sig handla själv i den aktie informationen gäller, eller förmå andra att göra det.

I tingsrätten anklagades Schröder för att ha förmått Fylking att handla i Eurocine-aktien.

– Men i hovrätten har det inskränkts till att Schröder anklagas för ”obehörigt röjande av insiderinformation”, säger Gustafson.

– Åklagaren har alltså kopplat loss sambandet mellan Schröder och den person som har handlat, och säger bara att Schröder skulle ha ”pratat bredvid mun”.

Det är en mindre allvarlig anklagelse som om Schröder döms vara skyldig innebär lägre straff.

Straffskalan för insiderbrott är alltifrån böter till flera års fängelse.

Normalt är det upp till två års fängelse, men vid grovt insiderbrott kan det bli högst fyra års fängelse.

För oberhörigt röjande av insiderinformation kan straffet bara bli fängelse i upp till ett år.

Redan i tingsrätten yrkade åklagaren Stig Åström på fängelsestraff för Schröder.

Realtid.se får tag på Eurocines vd Hans Arwidsson via telefon till bolagets kontor i ”Karolinska Science Park” i Stockholm.

Han bekräftar att rättsprocessen kommer att äga rum under torsdag och fredag.

Arwidsson själv kommer ej delta.

Han deltog i tingsrätten som vittne, och tillfrågades där hur pressmeddelanden hanterades inom Eurocine.

Per Fylking hade hjälpt Eurocine vid några tillfällen med att utforma pressmeddelanden.

– Men det var i ett tidigare skede under 2007 som Fylking hjälpte oss med det, säger Arwidsson.

Det påstådda insiderbrottet har dock att göra med information i senare pressmeddelanden.

Där är åklagarens resonemang inte att Fylking ska ha fått insiderinformationen genom att han skulle ha hjälpt Eurocine att utforma pressmeddelandena, utan att Fylking fick den genom sin privata relation till Schröder.

– Åklagaren hävdar att insiderinformationen har kommit via insiderpersonen i Eurocine; Ulf Schröder.

Åklagaren har tagit upp sina belägg för det enligt förundersökningsprotokollet.

Tycker du själv att det finns stöd för åklagarens anklagelser?

– Jag kan inte kommentera rättegången över huvud taget, utan låter rättsprocessen behandla det. Vi låter den ha sin gång.

– Jag svarar bara på frågor som har med Eurocine att göra.

Det var Ulf Schröder som startade Eurocine. Han är i dagsläget forskningschef i bolaget, och dessutom största aktieägare med en ägarandel på strax under 10 procent.

Hela Eurocine är värt 300-400 miljoner kronor vid en börskurs kring 40 kronor enligt Bloomberg och Avanza.

Arwidsson själv anställdes till bolaget år 2004.

Eurocine håller precis på att utvärdera en omfattande forskningsstudie om sitt nasala influensavaccin.

Bolaget kommunicerade nyligen att vaccinet i sig är säkert för folk att ta.

Nästa steg är nu att bolaget före andra kvartalets slut ska kommunicera hur bra vaccinet fungerade på de undersökta försökspersonerna, det vill säga vilken ”immunologisk effekt” vaccinet hade.

Efter det beskedet är planen att ingå ett samarbetsavtal med ett större läkemedelsbolag som kan sälja vaccinet åt Eurocine, förutsatt att forskningsresultatet blev bra.

De större läkemedelsbolag som kan bli aktuella är de bolag som är stora på influensavaccin.

De tre största är Glaxo-Smithkline, Sanofi-Pasteur och Merck.

Men det kommer att krävas flera års ytterligare forskning och tester av Eurocines produkt på människor, innan produkten kan lanseras.

Tanken är att det läkemedelsbolag som blir samarbetspartner, ska finansiera och utföra den forskningen.

Även om det tar flera år innan produkten lanseras, kan Eurocine få intäkter innan dess från samarbetspartnern.

Praxis är att forskningsbolag som ingår försäljningsavtal med ett stort läkemedelsbolag, får olika engångsutbetalningar – dels en stor utbetalning när avtalet ingås, och sedan olika ”milstolpsbetalningar” om olika nya forskningsresultat uppnås.

Efter det kan Eurocine även få en andel av intäkterna för produkten efter att den har lanserats.

Hur stora kan sådana betalningar till Eurocine bli innan produkten har lanserats? Är det hundratals miljoner?

– Det är svårt för mig att gå in på innan vi är klara med att få fram forskningsresultaten för den studie vi nu har genomfört.

– Men det är stora summor.

Hur stora intäkter per år kan det bli för er produkt, och vilken andel av intäkterna kommer Eurocine att få?

– Vi har självklart tankar om det, men det är inget vi går ut med.

– Även det beror mycket på hur resultaten blir från den studie vi just har gjort.

Vilka nyckeltal i studien är det ni tittar på för att bedöma om forskningsresultaten är bra? Vilka nivåer ska dessa nyckeltal ligga på för att ni ska vara nöjda?

– Sådant diskuterar vi inte heller med pressen i detta läge.

– Det tar vi i samband med att vi presenterar resultaten från forskningsstudien senare under detta kvartal.

Det var 154 personer som deltog i studien som genomfördes i Sverige på flera ställen.

Deltagarna var ”friska, frivilliga” eftersom testprodukten var ett förebyggande influensavaccin.

De testerna är nu helt genomförda.

– Alla försökspersoner är klara med studien sedan slutet av januari, säger Arwidsson.

– Och nu pågår analys av proverna för fullt.

Har ni resultaten i princip klara, bara det att ni finputsar lite på er sammanställning av rapporten om resultaten?

– Det är ett mycket, mycket stort och omfattande arbete med att analysera alla prover som togs under det att studien pågick under perioden september 2009 till januari 2010.

– Alla prover ska analyseras.

– När analyserna är färdiga, ska resultat sammanställas och utvärderas.

– Och en stor, omfattande rapport ska sättas ihop.

Eurocine har anlitat utomstående bolaget Pharma Consulting Group i Uppsala, en så kallad ”CRO” (Contract Research Organization) som utför studien.

Arwidsson själv har jobbat i 17 år på Astra och sedermera Astrazeneca under perioden 1984-2001.

Därefter har han lett olika bolag i ”Karolinska-sfären” från år 2001 och framåt, tills dess att han började på Eurocine.

Har du varit inriktad på någon speciell typ av läkemedel?

– Generell läkemedelsutveckling i stora bolag som Astra och Astrazeneca, med farmaceutisk teknik som specialitet.

– Och jag har också en MBA från Handelshögskolan i Stockholm, så jag kan prata både med forskare och ekonomiskt ansvariga.

Astrazeneca har självt ett nasalt influensavaccin, det vill säga som tas genom näsan.

– Det är den enda konkurrent vi har på marknaden i världen idag.

Det vaccinet från Astrazeneca heter Flumist.

– De marknadsför det än så länge bara i USA, men de har även fått det godkänt i Europa och lär lansera det i Europa i höst.

Under 2009 hade Flumist intäkter på 145 miljoner dollar.

Eurocine anser sig ha fördelar med sitt nasala influensavaccin jämfört med Flumist?

– Vi hoppas på det, men jag kan inte påstå att så är fallet innan vi har dokumentationen från vår studie.

– Men Flumist har sådana begränsningar, att det bör finnas utrymme för flera produkter.

En av de stora begränsningarna är enligt Arwidsson att Flumist bara får ges till personer i åldrarna 2-49 år, alltså inte äldre.

Ni hoppas att er produkt inte kommer att ha sådana åldersbegränsningar?

– Ja, men det måste vi kunna visa först i forskning.

En annan begränsning med Flumist är att Flumist måste hållas kyld.

– Det finns ett behov naturligtvis för att utveckla ett vaccin som inte behöver en ”kylkedja”, säger Arwidsson.

En särskild effekt är att Eurocine hoppas kunna visa att bolagets produkt kan uppnå ”korsskydd”.

– Det är en företeelse som just förekommer med näsvaccin, eller vad som kallas ”mycosa-vaccin” (slemhinne-vaccin), säger Arwidsson.

Det handlar om att när vaccin intas via slemhinnor så är det betydligt större förutsättningar att åstadkomma korsskydd, det vill säga att man får ett bredare skydd än genom att injicera vaccinet via spruta.

Det kan gälla vaccin mot influensa.

– Korsskydd kan ge skydd mot flera stammar av influensa, än bara den stam man vaccineras med.

– Man får ett bredare skydd.

Det låter som magi?

– Jag är visserligen inte immunolog, men ser man det från ett evolutionsperspektiv – hur immunsystemet utvecklats genom årtusendena, så är det naturligt att kroppen och immunsystemet har det bästa försvaret där sjukdomen ”tränger in”; det vill säga via slemhinnorna.

– Om kroppen reagerar på ett brett och kraftfullt sätt i slemhinnan, kan kroppen och immunsystemet ta tillvara det på bästa sätt där.

– Om sjukdomen redan har kommit in ”bakom första linjens försvar” till det som kroppen ser när man injicerar ett influensavaccin – då gör kroppen bäst nytta för sin ansträngning om den utvecklar en väldigt specifik reaktion på just den stam som har trätt in i kroppen.

– Så ser man det evolutionsmässigt är det inte alls svårt att förstå.

– Och rent immunologiskt är slemhinnorna försedda med exempelvis en typ av antikroppar som inte finns i blodsystemet, och som är kapabel till att utveckla korsskydd.

– Så det finns bra förklaringar av varför det är så.

– Det är inte så mycket hokus pokus.

Arwidsson själv äger inga aktier i Eurocine, men han har optioner som om de utnyttjas innebär att han kommer att ha en ägarandel på några få procent av Eurocine.

På börsen har det varit stort intresse bland aktieinvesterare för Eurocine och dess aktie.

Är detta möjligen en bubbla? Är det lätt att kopiera ert koncept?

– Vi har patentskydd på den teknik vi använder för att möjliggöra vaccin via näsan.

– Så vi skyddar åtminstone huvudprincipen.

– Däremot finns det naturligtvis andra som också jobbar på forskningsstadiet med vaccin genom näsan.

– Det är ett område där intresset har ökat dramatiskt under senare år.

– Det tolkar vi som ett tecken på att det kommer ett genombrott förr eller senare.

Det kan bli många som ska slåss om kakan?

– Det kan bli fler än vi, mycket sannolikt.

– Men sannolikt – om vi har dokumenterat att vi har stora medicinska fördelar jämfört med att injicera vaccin, då ser vi inget problem med det.

Eurocines produkt är alltså inte själva vaccinet, utan metoden som vaccinet tillförs på.

– Vi har patent på det vi kallar för ett ”vaccin-adjuvans”; en kombination av tillsatsämnen som gör att vaccinet får större och bredare effekt än om adjuvanset inte används.

Man kan även tillsätta adjuvans vid injicering av vaccin med spruta.

– Men vi har valt att använda adjuvanset då vaccin intas via näsdroppar.

– Vi ser de största fördelarna med den metoden, inte minst vad gäller korsskydd.

Kan man använda er metod för alla möjliga läkemedel och inte bara vaccin?

– Vi har valt att inte fokusera på andra läkemedel.

– Vi har valt vaccinsegmentet.

– Där tror vi att vi har störst genomslagskraft.

Är det inte risk för att Eurocine-aktien är överspekulerad och att förväntningarna är för höga?

– Vi försöker att möta förväntningarna, men samtidigt så kan vi egentligen inte kommentera vad folk värderar bolaget till vid varje tidpunkt.

– Det vore fel av mig.

Men du ser själv stor potential i Eurocine?

– Ja, jag ser stor potential. Definitivt.

– Och under förutsättning att resultaten från vår kliniska studie är bra.

– Då pratar jag inte bara om produkten är säker att ta, utan vilken immunologisk effekt den ger.

– Vid bra studieresultat kan vi ingå försäljningsavtal med en stor samarbetspartner.

– Det blir första steget på den fortsatta utvecklingen av vårt ”system”.

– Vi avser att utveckla det inte bara mot influensa, utan även för andra vaccin.

Är Eurocine ett högriskprojekt?

– ”Life science” generellt innebär en påtaglig risk.

– Det får man inte glömma som investerare.

– Det går inte att bortse från att det finns en risk.

Men du själv tycker att det ser bra ut?

– Vi driver det här projektet enligt vår plan just nu, och ser fram emot att presentera studieresultatet senare under kvartalet.

Om resultatet blir bra, hoppas ni ingå försäljningsavtal med en samarbetspartner redan i år?

– Under mycket gynnsamma förutsättningar, men mer troligt i början av år 2010.

Vad är sannolikheten för att ni lyckas? 50/50 eller 80/20?

– Jag går inte in på sådana bedömningar.

Klicka här för att läsa tingsrättsdomen i Eurocine-målet.

Per Fylkings advokat Henrik Olsson Lilja kommenterar vidare hela processen:

Är åtalet ett ”longshot” från åklagaren Stig Åström?

– Jaa, alltså. Det får man nog tycka.

– Den friande tingsrättsdomen var väldigt välmotiverad.

– Där fördes bra argument fram.

– Det blir svårt att se hur åklagaren kan nå framgång i hovrätten.

Vad var orsaken till att han överklagade tingsrättsdomen?

– Jag har inte hört det närmare faktiskt.

– Men jag kan se att åklagaren har begränsat åtalet i hovrätten jämfört med tingsrätten.

– Han har uppenbarligen inte tyckt själv att det är värt att gå vidare med en del – ena halvan.

– Den andra halvan – som jag tycker är ännu ”svagare” – har han valt att gå vidare med.

Vad anser Fylking om hela processen?

– Han tycker att det är en jättesorglig historia, och han tycker också väldigt synd om Schröder har hamnat i den här problematiken.

– Det är väldigt olyckligt att det har väckts åtal över huvud taget.

– Det tycker alla i och för sig.

– Det är min genuina uppfattning.

Upprinnelsen till åtalet var att det gjordes en anmälan om Per Fylkings aktiehandel i Eurocine.

Både börsen och Finansinspektionen har särskilda avdelningar för marknadsövervakning som håller utkik efter misstänkt insiderhandel.

Olsson Lilja minns inte exakt vilken instans som anmälde ärendet från början.

– De ville att det skulle undersökas vidare om det var något konstigt med den här handeln.

Åtalet bygger alltså på att Schröder och Fylking är bekanta och att de misstänks ha diskuterat Eurocine hit och dit.

– Men om åklagare bygger åtal på att folk råkar känna varandra är det många som kan vara misstänkta.

I målet finns även bandinspelningar som bevisning.

Det är Fylkings samtal med aktiemäklare på banken Kaupthing varigenom han gjorde sina aktieaffärer.

– Om Fylking haft brottsligt uppsåt hade han inte pratat om Eurocine på banden, säger Olsson Lilja.

Det viktiga är dock vad som sagts mellan Schröder och Fylking, men enligt Olsson Lilja är det inte bevisat i målet.

Advokaten hänvisar till en tidigare dom i ”Tivox-målet” som gick upp till Högsta Domstolen.

– Där var slutsatsen att även om det utreds vad som har sagts i samtal så hjälper inte det riktigt.

Därför blev det friande dom i Tivox-målet.

– Åklagaren har alltså en väldig bevisbörda.

– Det är svårt att få till en fällande dom.

Olsson Lilja reflekterar över att det finns en ”iver” hos åklagare att pröva var gränserna går i insidermål.

– Håller man sig kvar vid sedvanliga beviskrav, går det inte att få till en fällande dom i det här målet.