En konkursförvaltares försvarstal

Frågan har nu rests om en av Saabs två konkursförvaltare, Anne-Marie Pouteaux, delägare i Wistrands advokatbyrå skulle vara jävig som konkursförvaltare då hon var ombud för Europeiska Investeringsbanken, EIB, i samband med att ett lån på motsvarande 3,6 miljarder kronor beviljades Saab. Eftersom 2 miljarder konor redan använts skulle EIB ses som en av de största fordringsägarna i Saabs konkursbo. Men så är det inte i praktiken, menar Pouteaux, i en skrivelse till tillsynsmyndigheten i Göteborg.

Anne-Marie Pouteaux menar att i och med att Riksgälden påtagit sig fullt betalningsansvar från början så är det Riksgälden som nu har fordran på bolagen och inte EIB.

I brevet skriver Anne-Marie Pouteaux:

”Med anledning av den uppkomna frågan rörande Wistrands förhållande till Europeiska Investeringsbanken, EIB, återkommer jag härmed enligt följande: Wistrand Stockholm företrädde EIB i samband med att SAAB Automobile (SAAB) i februari 2010 tecknade låneavtal med EIB.

Under avtalets löptid har Wistrand Stockholm haft fortsatt uppdrag för EIB i samband med att det uppkommit frågor bland annat i samband med att Saab gett EIB undantag för vissa bestämmelser i låneavtalet och i samband med företagsrekonstruktionen och den förväntande konkursen och hur krav ska framställas i samband därmed för att EIB ska få betalt under den borgen som ställts av svenska staten. Se vidare nedan.

EIB:s fordran på Saab under låneavtalet är säkrad genom en proprie-borgen från svenska staten genom Riksgäldskontoret, som företräds av annan advokatbyrå.

Riksgäldskontoret har i sin tur olika säkerheter/panter från Saab. Det säkerheterspaketet (det som Saab ställt till Riksgäldskontoret) är en fråga mellan Saab och Riksgäldskontoret och ingenting som EIB eller Wistrand har varit med att förhandla. EIB har redan påkallat betalning under borgen och när EIB har fått fullt betalt av Riksgäldskontoret är det Riksgäldskontoret och inte Europeiska investeringsbanken som kommer att ha en fordran på Saab.

Det föreligger visserligen, formellt sett, ett närståendeförhållande men med hänsyn till vad som framgår ovan kan det med fog antas att förhållandet inte inverkar på min förmåga att sköta mitt uppdrag på ett opartiskt sätt och det kan därmed inte anses finnas någon risk för att förtroendet för mig skall rubbas.

Med vänliga hälsningar,

Anne-Marie Pouteaux”

Efter att ha läst upp brevet för Realtid.se säger Jon Håkan Jannerling på tillsynsmyndigheten:

– Spontant säger jag att det inte föranleder några hårda åtgärder härifrån. Den som inte är nöjd med vårt kommande beslut får begära prövning av beslutet och då kan det bli förhandling i tingsrätten.