Ekonomer tror på tjänstedirektivet

Tjänstedirektivet bygger på tanken att inte bara varor utan även tjänster ska kunna röra sig fritt över Europas gränser. Direktivet innebär att en anställd ska gå under de arbetsrättsliga regler som gäller för sitt hemland även om arbetet utförs i ett annat land.

Direktivet har ifrågasatts av flera medlemsländer, däribland Sverige och Frankrike. Argumentet mot tjänstedirektivet är att det skulle leda till så kallad ”social dumping”, det vill säga att lågavlönade arbetare från fattigare medlemsländer kommer och sänker standarden i de rika länderna. Den svenska regeringen anser att tjänstedirektivet hotar kollektivavtalen och vill därför få till en anpassning av direktivet.

Även om politikerna är oeniga verkar det som de flesta ekonomer i EU-länderna ställer sig positivt till förslaget. Hela 75 procent av de tillfrågande i Föreningssparbankens undersökning ansåg att det havererade tjänstedirektivet var negativt för Europa.

Trots allt är ekonomerna hoppfulla. 93 procent tror att ett reviderat förslag på tjänstedirektiv kommer att införas så småningom.

När samma ekonomer tillfrågades om den svenska ekonomiska politiken och landets tillväxtpotential gav de Sverige betyg 3,5 av 5,0 på kort sikt. På längre sikt var betyget något sämre, 3,2. Enligt Föreningssparbanken bör detta tolkas som en varningssignal.