"Domaren var jävig och kunde ingen ekonomi"

Seth-Roland Arnér dömdes den 14 december till sex års fängelse i Svea hovrätt för bland annat grovt bedrägeri och grovt bokföringsbrott.

Realtid.se träffar honom i Kronobergshäktet en gråkall senvinterförmiddag. Besöksrummet är spartanskt inrett, och automatkaffet à fem kronor plastmuggen är inte särskilt exklusivt.

Arnér har suttit inlåst sedan oktober 2009, men ser ut att vara vid gott mod.

Han berättar att han tänker överklaga domen till Högsta Domstolen. Kritiken mot rättsväsendet är svidande: hovrättsdomarna begriper sig inte på ekonomi och ordföranden Gertrud Holmquist var jävig eftersom hon är gift med Ekobrottsmyndighetens före detta generaldirektör Rolf Holmquist.

Den viktigaste av de åtta åtalspunkterna i målet gäller att Arnér inte skulle ha tagit upp tillgångar värda åtminstone 50 miljoner kronor i sin personliga konkurs 2004. Det handlar om aktierna i 12 bolag i Arnérs gamla företagsgrupp Promark.

– Det finns flera skäl till att jag inte skulle ta upp dessa aktier. Först och främst var jag förbjuden av Ekobrottsmyndigheten att göra det. Redan 1999 delgav de mig nämligen misstanke om att ha lurat ett företag som heter Global på aktierna, säger Seth-Roland Arnér till Realtid.se.

Han drar bakgrunden:

– När jag fick näringsförbud blev jag tvungen att sälja aktierna i Promark till Global.

Det uppstod dock en tvist kring betalningen. Arnér hävdar att han bara fick 4 av de 50 miljoner kronor han ville ha betalt och hävde köpet.

– Men Global ansåg att de var rätt ägare och gick till EBM, som ryckte ut med påslagna sirener. De tog genast Globals parti och sade att det var deras aktier.

Enligt Arnér hade Promark bland annat filmrättigheter och kosmetik (numera Persea, med det kända varumärket Goldwell) i sin portfölj. Promark ägde även 20 procent av fastighetsbolaget Havsfrun (numera investmentbolag).

Sammanfattningsvis menar Arnér att han inte gärna kan beskyllas för att inte ha tagit upp värdet av aktier i en konkurs när han tidigare förlorat en tvist om vem som ägde aktierna.

– Hade jag valt att ta upp aktierna i min bouppteckning vid konkursen 2004 hade jag blivit häktad och åtalad direkt.

Arnér säger att han har framfört detta argument i både tings- och hovrätt.

Och motargumentet, vad har det varit?

– De har inget motargument. Och inom parentes vet jag att åklagaren sade till Koorti att han skulle förlora på den punkten.

Arnér berättar vidare om sin försvarsstrategi:

– Vad jag däremot tog upp i min konkursbouppteckning var fordran på köpeskillingen för aktierna – jag har inte fått betalt. Fordringarna var mer värdefulla än aktierna, och jag kunde ju inte gärna ta upp värdet på både aktierna och min fordran på köpeskillingen.

Han slår fast:

– Detta låg i linje med vad EBM sade: jag har inte fått betalt, men det är Globals aktier.

Har detta argument inte tagits upp i domstolen?

– De har inte förstått eller vill inte förstå, säger Arnér och nämner åter jävsförhållandet.

Det är en ganska grov beskyllning att hovrättsdomaren skulle ha varit partisk.

– Ja, men det är bara att läsa domen. Det finns massvis med punkter man kan peka på.

Arnér säger att Kerstin Koorti, som är den som grävt fram uppgiften om jäv, inte är främmande för att ta upp saken i sitt överklagande.

– En annan invändning är att domstolen säger att jag borde ha tagit upp värdet av aktierna i samtliga tolv bolag. Men i så fall menar de att man skulle ha tagit upp både moder- och dotterbolag, vilket beror på att de inte kan något om ekonomi. Om man i sin självdeklaration tar upp aktieinnehav i Volvo tar man ju exempelvis bara upp värdet av moderbolaget, inte av Volvos alla dotterbolag.

– Åklagarens argument mot denna invändning är att detta resonemang kanske gäller i börsnoterade bolag, men inte i onoterade bolag. Det säger allt om ekonomikunskaperna på Ekobrottsmyndigheten, säger den gamle läraren och forskaren i företagsekonomi och skrockar lite.

Realtid.se frågar Arnér om hovrättens eventuella felslut verkligen är skäl för Högsta Domstolen att ta upp fallet.

De tar väl bara upp mål som kan bli prejudicerande?

– Nej, de ska även ta upp så kallade domvilla mål och man kan få resning på grund av domvilla. Men det är riktigt att de inte värderar bevisfrågor.

Arnér hävdar också att när domen kom i december så fick han bara ut några av totalt 35 sidor, varför han ringde till Svea Hovrätt från häktet för komplettering. På grund av julferier kom det aldrig någon dom och till slut hörde han av sig till HD. Först i slutet av januari fick han ta del av den fullständiga domen, förklarar han.

– Jag tycker det är märkligt att de inte ens klarar av att skicka en fullständig dom.

Bilden i både tings- och hovrättsdom är att du gör oerhört mycket snåriga bolagstransaktioner. Varför gör du det?

– Ja, alltså… De är inte snåriga på något sätt, men om man inte kan ekonomi, så… Domstolen sitter och har ingen som helst aning om ekonomi. De vet inte ens vad en bokföring är för något. Jag kan ge hur många exempel som helst utöver det där med att de tror att man ska ta upp både moder- och dotterbolag.

Ett annat intryck, som renderat Arnér hans epitet som skalbolagskung, är att det finns väldigt många bolag kring honom varav många utan någon egentlig verksamhet – skalbolag. Arnér vänder sig mot detta: alla stora verksamheter har en mängd bolag, menar han.

– Så gör man av riskbegränsningsskäl, men även av organisatoriska skäl. Och de bolag det rör sig om här begränsar sig till 12 stycken.

Hur ställer du dig till epitetet skalbolagskung?

– Jag känner inte igen mig i det. Det har inte varit någon del av min verksamhet.

Seth-Roland Arnér berättar om sin tid i häktet, där han har suttit sedan EBM grep honom i oktober 2009.

– De kallade mig till förhör och jag gick dit. Men det blev inget förhör, utan de häktade mig i stället.

Hur mår du?

– Efter omständigheterna ganska bra, jag har inga fysiska krämpor eller så.

Arnér får bära sina egna kläder vid besök – han får 1–2 påhälsningar per månad – och han får in mat på rummet tre gånger om dagen.

– Det är väldigt dålig mat, på fängelset är det mycket bättre. Men det är stora portioner, så det slängs nog en hel del här.

Två gånger i veckan motionerar Seth-Roland Arnér och han har lärt känna ett par av de andra intagna på häktet. Han nämner en nyanländ ekobrottsling och en fransman som suttit flera månader som misstänkt för att ha stulit en Burberrypyjamas på NK.

– Och biblioteket kommer och besöker oss, vi kan beställa böcker. Det är bra folk som kommer med böckerna.

Just nu läser Arnér Livläkarens besök av P.O. Enquist, och han följer med i debatten genom att läsa tidningar och samhällsekonomisk litteratur.

– Jag ser ofta på Kunskapskanalens program, säger han men nämner även att han sett Tone Oppenstam
i Ladies på Östermalm.

Seth-Roland Arnér räknar med att behöva sitta av fyra år (två tredjedelar av sex år) om hovrättsdomen vinner laga kraft. De 16 månader han har suttit i häktet ska dras av från den tiden.

Planen är sedan att flytta till Frankrike, där hans tioåriga näringsförbud inte gäller. Han berättar att han arbetat mycket i Frankrike med både agenturer och handelskammaren.

Ser du det främst som en flytt från Sverige eftersom ditt namn som affärsman är förbrukat här, eller är det snarare på grund av att du vill njuta ditt otium på ålderns höst?

– Det är väl både och. Jag kan bedriva affärer där, men samtidigt är jag 69 år så det blir i så fall ingen lång näringslivskarriär. Men jag har inga närmare planer, eftersom det är drygt 2,5 år innan det blir aktuellt med flytt – 48 minus 16 månader.

Men du kanske blir frikänd?

– Jo, men det tar också tid i så fall, säger Arnér med hänvisning till att processen kan bli lång.

Av tingsrättsdomen framgår att konkursförvaltare Per Settergren på Vinge hade Seth-Roland Arnér som lärare i företagsekonomi när han studerade i Göteborg. Settergren beskriver i domen Arnérs bolagskonstruktion som en lök – lager på lager omöjliga att genomskåda – och själva upplägget som ”mästerligt”.

Har du någon kommentar till det omdömet från din gamla student?

– Det är väl helt enkelt så att den typen av konstruktioner är så alla bolag gör, inte bara jag. Men idag kan jag nog säga att Settergren inte kan ekonomi. Han har varit konkursförvaltare så länge att han bara ser till tillgångarna.

Arnérs säger att han hade tusentals studenter och inte minns vilket betyg han gav Settergren. Han förklarar vidare varför han tycker att advokatens kunskaper brister:

– Har ett bolag 140 miljoner i tillgångar och 200 i skulder tycker han att det är ett lysande bolag. Och det är det naturligtvis om man är konkursförvaltare, för då kan man ta sin andel av de där 140 miljonerna och borgenärerna får ingenting.

– Men ur ekonomisk synvinkel, om man tänker sig att man ska betala skulderna, är det naturligtvis ett konkursmässigt bolag.

Seth-Roland Arnérs huvudsakliga invändning kring Settergrens insatser i domstolen rör dock inte advokatens eventuella egna missförstånd. Arnér hävdar istället att domstolen blandat ihop värdet på tillgångarna i konkursen. Istället för att utgå från värdet vid konkursutbrottet 2004 har domstolen utgått från Per Settergrens bedömning av värdet 2010.

– Själv sade Settergren att han inte kunde uttala sig om tillgångarnas värde 2004. Och jag hävdar att det var negativt; vilket även bolagets revisorer ansåg. Deras anteckningar från 2004 är med i målet. De trodde att bolaget skulle gå i konkurs eftersom det var så svagt.

Hur mottog rätten det?

– Jag menar att de var jäviga. Domaren hade en snäv syn eftersom hon var gift med en man på EBM.

När Realtid.se och Arnér diskuterar en annan omskriven affärsman, även han dömd för ekobrott, framträder en bitterhet mot det svenska samhället.

– Han flyttade klokt nog utomlands. Det borde jag också ha gjort för längesedan, till USA eller London eller Frankrike. Jag har drivit företag i åtta länder och aldrig haft några problem med myndigheter utom i Sverige.

Att någon flytt aldrig skedde tillskriver Arnér familjeskäl: han har tre barn.

Vad hade du gjort idag om du vore en fri man utan näringsförbud?

– Då hade jag nog bott utomlands, kanske hade jag sysslat med lite investeringar.

Finns det något kryphål i skattelagstiftningen idag som du känner till och som man skulle kunna exploatera?

– Jag är ingen expert på något sätt, men de kryphål som finns utnyttjar nog de stora företagen. Men jag upplever att sådant håller på att försvinna i takt med att länder sänker sina bolagsskatter.

– Under 80-talet, före skattereformen, kunde företagsskatten uppgå till 87 procent – då är det nästan en skyldighet att få ned skatten. Men nu, med 25 procent, är det mindre intressant. Jag upplever att det är helt andra faktorer som avgör hur man organiserar företagen idag.

Arnér uttrycker förståelse för det som nyligen blivit känt om Ikeas skatteupplägg, som konstruerats av hans bekant Göran Grosskopf:

– Om man ska expandera en företagsgrupp som Ikea kräver det mycket kapital och om man inte vill ta in främmande kapital så… jag kan förstå att han tänkte ut den typen av lösningar.

– Men jag såg på nyheterna att Göran Grosskopf sade att Ikea kan tänka sig att flytta tillbaka till Sverige nu när förhållande är helt annorlunda. Man ser en hel del på TV här.

Besökstiden på 70 minuter är över. Häktesvakten knackar på dörren och kliver in mitt under en utläggning om det grova bokföringsbrott Arnér är dömd för. Bokföringen skulle kunna användas i undervisning som exempel på hur bokföring ska bedrivas, menar Arnér.

Men rätten har gått på ett utlåtande från EBM om att bokföringen inte ens existerade. Detta skrevs dock innan bokföringen i fråga hade hittats i ett Shurgard-förråd, säger han.

Varför lämnade du inte in bokföringen från början i så fall?

– Det var inte mitt bolag vid tillfället, jag satt inte i styrelsen och hade inget med det att göra.

Seth-Roland Arnér avslutar med att berätta att han har planer på att skriva en bok:

– Verkligheten överträffar dikten. Känner du någon bra förläggare?

Fotnot

Realtid.se har låtit Gertrud Holmquist kommentera Seth-Roland Arnérs påståenden om jäv på grund av hennes äktenskap med Ekobrottsmyndighetens tidigare generaldirektör Rolf Holmquist.

– Jag bedömde inte att det var jäv, och det gjorde inte heller hovrättspresidenten Johan Hirschfeldt när jag på den tid Rolf var generaldirektör tog upp saken med honom, säger Gertrud Holmquist.

Hon nämner dock att hon på eget bevåg undvek EBM-mål under makens aktiva tid, trots Hirschfeldts godkännande. Rolf Holmquist lämnade Ekobrottsmyndigheten 2004.

När det gäller svenska domstolars kunnande i ämnet företagsekonomi ger hon Seth-Roland Arnér delvis rätt:

– De flesta har väl mindre kunskaper än han i företagsekonomiska frågor.