Dollarn ska ner mer

Under onsdagskvällen svensk tid gav Federal Reserve besked om ett andra program med kvantitativa lättnader, det vill säga köp av tillgångar med nytryckta dollar. Beskedet fick dollarn att tappa i värde.

Klicka här för att börja prenumerera på Realtid.se:s veckovisa nyhetsbrev Makro

Ekonomen Jeff Rubin räknar med att Fed vill försvaga dollarn till nivån 1:65 mot euron och 70-nivån mot yenen, i syfte att öka USA:s konkurrenskraft.

Dollarn har på torsdagen försvagas drygt två cent till 1:425, från 1:40-blankt mot euron samt tappat till 80-strecket mot japanska yenen.

Dollarn tappar även 15 öre till 6:50 mot kronan och har dessutom försvagats till paritet mot den kanandensiska dollarn.

I en krönika i Washington Post på torsdagen skriver Fed-chefen Ben Bernanke att förhoppningen med programmet är att främja tillväxt genom att göra det billigare för företag och boägare att refinansiera lån. Lägre räntor för företag förväntas också leda till ökade investeringar.

Stigande aktiemarknader leder till ökad konsumtion, det ger i sin tur ökade inkomster och vinster och så går cirkeln vidare, skriver Fed-chefen vidare.

Beskedet har även fått räntan på den amerikanska 30-åringen att ticka upp drygt tio punkter till nivå över fyra procent, på torsdagen.

Riskfyllda tillgångar, såsom aktier och råvaror, går samtidigt starkt.

”Det kallas Bernanke-put. Fed vill sätta ett golv för arbetsmarknaden och tillgångspriser. Det reflekteras på såväl aktie- som råvarumarknad. Riskfyllda tillgångar är attraktiva globalt”, säger Stephen Wood, chefmarknadsstrateg på Russell Investments.

Den amerikanska centralbanken meddelade på onsdagen att den, fram till halvårsskiftet 2011, kommer att trycka 600 miljarder nya dollar som sedan används för att köpa upp statspapper.

Martin Feldstein, Harvardprofessor, skriver i en kommentar i Financial Times att kvantitativa lättnader är ett ”farligt gamblande”. Den potentiella uppsidan är liten medan nedsidan är enorm. Risken är att tillgångsbubblor skapas som destabiliserar hela den globala ekonomin.

Jim O’Neill på Goldman Sachs i London räknar med att vi kommer att få bubblor i framtiden, men säger till Bloomberg att nuvarande värderingar av aktiemarknader inte indikerar att vi skulle vara nära sådana scenarion.

Goldman Sachs-ekonomen tror att dollarn försvagas ytterligare i närtid och att aktiemarknader kommer att fortsätta gå starkt.

Sedan tidigare var det bestämt att Federal Reserve ska återinvestera 250 till 300 miljarder dollar som varit placerade i värdepapperiserade bolån, där löptiden löpt ut. Sammantaget innebär detta att statspapper för runt 110 miljarder dollar per månad ska investeras.

Berkeley-ekonomen Brad DeLong tycker det är lite konstigt att Federal Reserve primärt riktar in sig på löptider där räntorna redan är låga.

Exempelvis ligger räntan på femåringen på 1,17 procent, skriver han på sin blogg. 43 procent av statspappren som köps upp kommer ha en återstående löptid på fyra till sju år.

På marknaden är reaktionen likartad.

”Jag tror att marknaden letade efter en mer hållfast indikering att de skulle köpa och rikta in sig på den längre änden. Det är denna del av kurvan som har minst vänner, till följd av de ökade inflationsförväntningarna”, säger Steven major, global räntechef på HSBC, till FT.com.

Johan Javéus, chefsstrateg på SEB, säger till TT att det faktum att mer pengar trycks, på sikt, riskerar att urholka penningvärdet och därmed förtroendet för dollarn.