Den stora forskningsduellen

Respiratorius vd Jörgen Gustafsson svarar i telefon.

Är Respiratorius på väg att börsintroduceras?

– Eeh, vår plan är att börsintroducera oss tidigast till årsskiftet, säger han.

På vilken lista?

– Vi funderar på några olika listor.

Vilka?

– Det vore att gå händelserna i förväg.

Ska ni be om mer kapital i samband med det?

– Vi kommer att göra en nyemission nu.

– Vi har i veckan kallat till bolagsstämma, och styrelsen har tagit fram ett förslag till nyemission.

Hur mycket kapital vill ni få in?

– I dagsläget cirka 5-10 miljoner kronor.

Grovt räknat kan värdet på Respiratorius beräknas till 35-50 miljoner kronor.

Bolaget har ännu inte lanserat någon produkt, utan håller på med forskning och utveckling med förhoppningen att i framtiden lansera produkter.

– Och i och med att vi är ett litet bolag, har vi inte möjlighet att genomföra hela forskningsarbetet själva.

– Vi är ganska beroende av att få med någon extern partner som har erfarenhet av att bedriva större läkemdelsstudier.

– Vi har ambitionen att ingå samarbetsavtal med någon sådan större partner, och jobbar ganska aktivt med det.

Respiratorius ingick nyligen ett samarbetsavtal med japanska bolaget Toyota Tsusho (ej bilbolaget) som ska hjälpa Respiratorius att hitta en partner i Japan.

– Vi för väldigt mycket diskussioner för närvarande, och fokuserar nu på att hitta samarbetspartners, säger Gustafsson.

Respiratorius håller på att forska fram två läkemedel som är tänkta att användas mot lungsjukdomar som KOL (Kronisk Obstruktiv Lungsjukdom) och astma.

Än så länge är bolagets produkter i ”preklinisk” forskningsfas, det vill säga hittills har man bara gjort djurstudier och inte studier på människa.

Hur ser forskningsresultaten ut hittills?

– Det ser lovande ut.

– Och vi är inte riktigt klara ännu med alla djurstudier.

Så kallade ”toxikologiska” studier behöver även göras för att kolla att läkemedlena inte ger biverkningar.

– Arbete pågår just nu, och de studier vi har gjort på marsvin visar att våra substanser har effekt.

De två olika läkemedel Respiratorius utvecklar har arbetsnamnen Resp1000 och Resp2000.

Resp2000 fungerar genom så kallade ”intracellulära processer”, det vill säga processer i cellerna och specifikt de så kallade mytokondrierna som finns i celler.

– Det finns inget liknande läkemedel på marknaden i dagsläget, säger Gustafsson.

Substanserna har visat sig ha särskilt stor effekt på de små luftvägarna.

– Lungor har både stora och små luftvägar, och KOL påverkar framför allt de små luftvägarna vilket gör det svårt att andas för patienten.

– Båda våra substansserier är extremt potenta vad gäller påverkan på de små luftvägarna.

Resp1000 har liknande effekt men fungerar på ett annat sätt som ännu så länge är hemligt.

Bland aktieägarna i Respiratorius finns Alectas tidigare aktiechef Staffan Rasjö (som även är storägare i börsnoterade medicinska forskningsbolaget Medivir), IT-entreprenören Christer Fåhraeus, och Catella.

Analysföretaget Redeye har enligt Gustafsson bedömt att ett nytt läkemedel generellt kan ge engångsintäkter på 100-400 miljoner dollar till forskningsbolaget.

Beloppet betalas enligt praxis av det ofta stora läkemedelsbolag som ingår avtal om att få sälja läkemedlet.

– Det är kanske mer vanligt med belopp i den nedre delen av intervallet, men det är ändå ganska stora siffror det handlar om, säger Gustafsson.

Allt utbetalas inte på en gång, utan stegvis genom så kallade ”milestones” i takt med att forskningsresultat uppnås.

Till engångsintäkterna kommer den framtida andel av läkemedlets försäljning som forskningsbolaget får del av genom så kallade royaltyintäkter.

De royaltyintäkterna brukar utgöra 10-20 procent av den totala försäljningen för ett läkemedel.

Det här låter som väldigt fina möjligheter?

– Jo, läkemedel handlar om väldigt mycket pengar.

– Men det kostar mycket att forska fram dem.

Och finns det plats för era KOL-läkemedel på marknaden?

– Dels fungerar våra produkter på nya sätt.

– Det är inte så att vi har ett ”me too” som fungerar på samma sätt som de som redan finns på marknaden.

– Vi har nya verkningsmekanismer, så våra produkter är unika.

Och förutom djurstudierna berättar Gustafsson att Respiratorius även testar sina läkemedelskandidater på mänsklig lungvävnad.

– Respiratorius teknologi där vi mäter effekter på mänsklig lungvävnad, är unik.

De testerna har gjorts på delar av lungor som bortopererats hos patienter på sjukhus.

– Vi har i samband med det en unik teknologi som gör att vi kan mäta även små förändringar i luftrören, och ser om våra substanser minskar eller vidgar luftrören.

– Den forskningsmetodiken är en nisch vi utvecklat själva, och det är med hjälp av den vi utvecklat fram våra produkter.

Har ni därigenom fått era produkter att bli bättre än de befintliga KOL-preparat som finns lanserade på marknaden?

– Om det visar sig att våra produkter håller hela vägen genom forskningsprocessen, så har våra produkter betydande potential.

Totalt sett säljs det läkemedel för luftvägarna för 50 miljarder dollar per år i världen.

Det inkluderar preparat mot astma och allt.

– KOL och astma är väl två sjukdomar som ökar i omfattning jämfört med andra sjukdomar såsom hjärt-/kärlsjukdomar där dödligheten avtar, säger Gustafsson.

– Antalet människor som får KOL ökar mer och mer.

– Astma är också en sådan sjukdom, och astma är vanligt hos barn.

KOL i sig är en väldigt dyr sjukdom att behandla med stora kostnader för sjukvård och akutvård.

– Det handlar inte bara om kostnaderna för läkemedel utan enorma kostnader för samhället.

Marknaden för KOL-läkemedel kan uppgå till så mycket som 20 miljarder dollar per år, eftersom sjukdomen är så dyr och kräver omfattande behandling.

Bland befintliga KOL-preparat dominerar läkemedelsbolagen Boehringer-Ingelheim, Astrazeneca och Glaxo Smithkline Beecham.

Egentligen ingår flera sjukdomar under namnet KOL, och många patienter som har KOL använder många olika läkemedel.

Därför är det inte så lätt att säga hur stor marknaden för just KOL-läkemedel är.

Det finns bland annat astmaläkemedel och luftrörsvidgande preparat som Formoterol (från Schering-Plough/Novartis).

Astma och KOL är de två största segmenten inom läkemedel mot luftvägssjukdomar, och svarar för en marknad på kring 30 miljarder dollar per år av de totala 50 miljarder dollarna per år avseende läkemedel mot luftvägssjukdomar.

Resten är läkemedel mot väldigt många mindre luftvägssjukdomar såsom cystisk fibros eller ”rhinit” (hösnuva).

Av de patienter som drabbats av KOL är 96 procent rökare, och geografiskt är det just nu framför allt i Asien som KOL ökar i omfattning liksom i Sydamerika och Mellanamerika.

Hur stor försäljning har Respiratorius produkter potential att uppnå per år?

– Det beror på vilka marknadsandelar man kan ta, hur lång tid det tar att etablera en marknad, och vilken partner man ingår samarbetsavtal med.

Ju större och starkare partner det är, desto snabbare kan det gå att uppnå stor försäljning.

Annars får man bygga upp det under längre tid.

– Det första året har man en mindre försäljning, och sedan accelererar det i takt med att man tar större andelar av marknaden.

Hur bra det går beror även på hur bra patentskydd man har.

– Vi har väldigt nya patent för våra produkter.

Har Resp1000 och Resp2000 potential att bli världsledande?

– Det är väl att ta i.

– Det är ännu så pass tidig utvecklingsfas för dem.

– Men om produkterna ”håller” hela vägen genom forskningsprocessen, så kommer det att bli något extraordinärt.

– Det är klart att det kan bli det.

– Men det är väldigt svårt att sia om.

– Det beror på hur duktig man är på att marknadsföra sina produkter också.

– Se på Glaxo och Astrazeneca som i princip har likadana produkter för luftvägssjukdomar, men ändå har Glaxo en försäljning på 5 miljarder dollar per år för sin produkt medan Astrazeneca säljer för 1,5 miljarder dollar per år.

Vad är orsaken till den stora skillnaden? Var Glaxo först på marknaden?

– Ja, det är bland annat en av orsakerna.

När kommer ni att lansera era produkter?

– Det beror på hur de kliniska studierna går.

– I bästa fall kan det bli 2016 eller 2017.

Gustafsson ser möjlighet till att Respiratorius produkter kan få särskild ”gräddfils-status”, det vill säga särskilt myndighetstillstånd att ha en snabbare forskningsprocess för produkter som myndigheten betraktar som särskilt intressanta.

– Det finns möjlighet att vi får sådan status.

– Det finns ett stort behov av ny och bättre behandling för KOL.

Kapitalet från nyemissionen ska Respiratorius nu använda till att fortsätta jobba med djurstudier av produkterna.

När djurstudierna är klara är planen att ingå samarbetsavtal med ett stort läkemedelsbolag som kan hjälpa till med det fortsatta forskningsarbetet, och sedan sälja produkterna.

– Men det kan bli så att vi blir tvungna att be om mer kapitaltillskott, säger Gustafsson.

Känner du till Staffan Skogvall på forskningsbolaget PharmaLundensis som också håller på att utveckla KOL-läkemedel?

– Det var Staffan tillsammans med Christer Fåhraeus som startade Respiratorius för cirka tio år sedan.

– Staffan lämnade Respiratorius 2006.

– Det var före min tid.

– Nu på senare tid har han startat sitt eget bolag, PharmaLundensis.

– Och det finns inga kopplingar mellan det bolaget och oss, förutom att Skogvall varit hos oss tidigare.

Så ni är helt åtskilda?

– I allra högsta grad.

Så Skogvall har inte längre några kopplingar till Respiratorius?

– Han har väl någon mindre aktiepost i Respiratorius, men det är en ganska liten ägarandel.

Har han använt sig av något från Respiratorius när han startade PharmaLundensis? Det har inte blivit någon konflikt mellan er?

– I dagsläget är det inte så.

– Skogvall har naturligtvis med sig en massa information från Respiratorius, men i dagsläget har vi inget att anmärka på.

– PharmaLundensis är så pass skilt från den typen av forskning som vi bedriver.

– Hans forskning är en typ av ”icke-traditionell” forskning.

– Hypotesen för PharmaLundensis är att ge patienter aktivt ”joderat” kol, och därigenom förbättra för patienter med KOL.

– Det har inget med Respiratorius att göra.

Realtid.se får tag på Staffan Skogvall själv på PharmaLundensis som också ligger i Lund.

Är ni också på väg till börsen?

– Våra planer är att noteras på Aktietorget i början av juli, säger han.

Mitt i högsommaren?

– Ja, alltså vi håller på att få in nytt kapital genom en nyemission som pågår 25 maj till 8 juni.

– Sedan tar det några veckor innan all byråkrati har gåtts igenom.

– Så vår första noteringsdag kommer att bli den 6 juli.

Vilka får delta i er nyemission?

– Alla som är intresserade.

– Se vår hemsida där vårt emissionsprospekt med teckningsanmälan finns.

Har ni anlitat någon finansiell rådgivare i samband med nyemissionen och börsintroduktionen?

– Ja, det är Sedermera Fondkommission.

Hur mycket kapital vill ni få in?

– 4,8 miljoner kronor.

– Och vi har nyligen gjort en ”private placement” där vi fick in 1,2 miljoner kronor därutöver.

– Så totalt får vi in 6 miljoner kronor, vilket ska räcka till ett års drift av Pharma Lundensis.

De som köpte aktier i den genomförda private placement-delen fick köpa Pharma Lundensis-aktier för 2 kronor styck, medan de som deltar i den pågående nyemissionen får göra det för 2,25 kronor.

– Men de som deltog i private placement är även garanter i nyemissionen, så i utbyte fick de köpa aktierna lite billigare.

Det är sagt att nyemissionen ska inbringa minst 2,4 miljoner kronor och max 4,8 miljoner kronor.

Och garanterna garanterar att de kommer att köpa aktier för minst 1,8 miljoner kronor i nyemissionen (om inte övriga investerare köper aktierna).

– Det innebär att nästan hela miniminivån i nyemissionen är garanterad, säger Skogvall.

Det kommer att finnas 13-14 miljoner aktier i PharmaLundensis efter nyemissionen, vilket på en kurs kring 2 kronor värderar bolaget till 25-30 miljoner kronor.

Och då kommer det alltså finnas 6 miljoner kronor i kassan enligt planen.

Pengarna ska
användas till att testproducera de piller som är bolagets produkt Iodocarb.

Sådana piller ska testproduceras enligt de regler som krävs i läkemedelsbranschen (GMP-rutinerna), och sedan kommer de pillrena att användas i Pharma Lundensis fortsatta forskning.

– Det här kommer att kosta en hel del pengar, säger Skogvall.

Mot slutet av hösten ska särskilda tillstånd från Läkemedelsverket och andra håll att sökas vilket kommer att ta några månader.

Och i början av 2011 kommer en forskningsstudie på människor att inledas.

Den kommer att omfatta 40 patienter.

– Vi hoppas i och med studien att bevisa det vi letar efter – att kunna erbjuda en bra KOL-behandlingseffekt, och att visa det vetenskapligt och tydligt.

Kapitalet som nu kommer in väntas räcka för att täcka testproduktionen och studien.

Vad som händer sedan beror på hur bra forskningsresultatet blir.

– Får vi bra forskningsresultat kan vi be om mer pengar till en mer omfattande studie, säger Skogvall.

Då är planen att genomföra en studie för 10-15 miljoner kronor på 80-100 patienter.

Den önskade effekt PharmaLundensis hoppas visa är att bolagets produkt bidrar till att vidga patientens luftvägar och förbättrar lungfunktionen.

Mer specifikt finns det tre parametrar som kommer att analyseras hos patienterna som tar bolagets piller:

• lungfunktionen

• fysisk arbetskapacitet (gångprov)

• livskvalitet (vilket patienten får bedöma i ett formulär hur väl man känner sig)

Om resultaten blir statistiskt signifikanta, ska bolaget gå vi vidare med den mer omfattande studien år två.

– Och observera att KOL som det här handlar om, är en väldigt allvarlig sjukdom med många sjuka och många som dör.

– Varje år dör det 3 miljoner personer i världen på grund av KOL.

– Och om det finns en dödlig sjukdom utan någon effektiv existerande behandling, kan man begära ”gräddfils-status” från europeiska läkemedelsverket.

Om en ny substans verkar lovande, kan den då få denna status så att den kan lanseras snabbare än normalt.

Det innebär att PharmaLundensis i så fall kan göra studien på 80-100 patienter år två, och därefter en ännu mer omfattande slutgiltig studie på 200-300 patienter år tre.

– I så fall kan vi på tre år om allt går enligt plan, ha ett färdigutvecklat läkemedel som kan lanseras – medan det normalt kan ta sex, sju eller åtta år.

Nyckelfrågan är hur bra resultaten blir från den närmast förestående studien på 40 patienter.

– Med bra resultat kan vi ansöka om gräddfils-status, medan det med mer tvivelaktiga resultat kan dra ut på tiden.

PharmaLundensis produkt Iodocarb fungerar liksom Respiratorius produkter på ett helt nytt sätt.

Det finns hundratals skadliga ämnen i cigarrettrök, däribland en hel del tungmetaller.

– Vi fokuserar på giftigheten hos dessa tungmetaller, framför allt kvicksilver, säger Skogvall.

Cigarretter innehåller en ganska betydande mängd kvicksilver som deponeras i lungorna då man andas in cigarrettröken.

– Efter ett antal år och decennier blir det höga halter kvicksilver i lungorna.

När kvicksilverhalten når en viss nivå försämras lungfunktionen till den grad att man får KOL.

– Vår hypotes är alltså att det är kvicksilvret som orsakar KOL, säger Skogvall.

Det finns ingen annan som har tänkt på det?

– Det kan man fråga sig.

– Det finns folk som föreslår en massa saker, men det som gäller i medicinska sammanhang är att bevisa det vetenskapligt också – och det har inget gjort.

– Vår uppfattning är att kvicksilver orsakar KOL, och det finns flera nya kunskapsområden som man måste förstå för att kunna dra denna slutsats.

– En del av den kunskapen fick jag under min doktorandtid, då vi gjorde banbrytande utredningar kring luftvägarnas kontraktionsreglering.

– Och mer kunskaper har vi samlat i experiment på PharmaLundensis.

Poängen är att om man kan minska kvicksilverhalten, så kan lungfunktionen förbättras igen.

Och tricket för att minska halten är att tillsätta ett särskilt ämne som bidrar till att kvicksilvret försvinner ur kroppen.

– Vi har tagit fasta på att ”joderat aktivt kol” är ett klassiskt ämne som binder kvicksilver, säger Skogvall.

Sedan tidigare har det använts i industriella processer för att eliminera kvicksilver genom särskilda filter.

Då får man kvar helt ren luft.

– Och vi vet att det finns en del personer som lider av KOL som har provat att inta joderat aktivt kol, och de har märkt av en klar förbättring.

PharmaLundensis tanke är att patienterna ska äta bolagets substans Iodocarb, som består av en medicinsk typ av joderat aktivt kol.

Man sväljer detta i en kapsel som smälter efter en stund och frisätter Iodocarb som förs ner i tunntarmen.

Kroppen försöker hela tiden utsöndra kvicksilver som finns i kroppen, och det sker i den galla som levern producerar.

– Dock är det så olyckligt att kvicksilvret återabsorberas av kroppen lite längre ner i tarmen, och går tillbaka in i blodet igen.

– Det är således nästan omöjligt för kroppen att utsöndra detta kvicksilver.

– Men om det däremot finns Iodocarb närvarande i tunntarmen när kvicksilver kommer dit, så binds det upp på Iodocarben och utsöndras i avföringen.

– Ingen reabsorption av kvicksilver sker således.

På det sättet kan man ”laka ut” kvicksilver från kroppen.

Men det är väl kvicksilvret i lungorna man vill åt för att bota KOL?

– Jo, men kvicksilvret finns lagrat i olika ”depåer” runt om i kroppen såsom i blodet, lungorna, skelettet, hjärnan och överallt.

– Sjunker en depå, så fylls det på från andra depåer.

– Sjunker kvicksilverhalten i blodet, så drar det till sig kvicksilver från de andra depåerna inklusive lungorna, vilket sänker kvicksilverhalten i lungorna och återställer deras funktion.

Så idén är att med hjälp av Iodocarb minska kvicksilverhalten i kroppen, vilket successivt även minskar halten i lungorna vilket därmed gör att KOL-symptomen lindras.

Hur upptäckte ni den här principen?

– Det var några personer med svåra KOL-besvär som på eget initiativ provade en industriell variant av joderat aktivt kol, och det visade sig fungera väldigt bra för dem.

– Personerna uppgav sig få bättre ork och bättre lungfunktion.

– De mådde bättre.

– Jag fick höra några berätta om det, och som forskare tänkte jag att jag måste undersöka detta fenomen.

Detta skall alltså ske nu genom PharmaLundensis så kallade ”proof of concept”-studie på 40 patienter våren 2011, och inför det har PharmaLundensis medicinska produkt Iodocarb tagits fram.

Produkten fungerar på samma sätt som det industriella joderade aktiva kolet, som används i industriprocesser där filter rensar kvicksilver ur luften.

– Men i Iodocarb har vi alldeles rent kol och jod av högsta kvalitet.

För att få myndigheternas tillstånd att genomföra läkemedelsstudier så måste man ta fram en speciell, superren substans enligt läkemedelsbranschens så kallade GMP-standard (Good Manufacturing Practise).

Delar av emissionslikviden i PharmaLundensis pågående emission kommer att användas för att ta fram detta.

Bolaget har även patentskyddat principen för Iodocarbs verkningsmekanism.

Hur stor försäljning siktar ni på för Iodocarb?

– Marknaden för KOL-läkemedel är gigantisk.

2009 såldes sådana läkemedel för 10 miljarder dollar i världen enligt Skogvall.

– Och inget av de KOL-läkemedel som finns på marknaden, har egentligen någon större effekt.

– De ger i bästa fall svaga effekter, men absolut inga större.

Enligt Skogvall dör det 2.500 personer i Sverige per år av KOL, och i världen 3 miljoner.

– I Västvärlden är KOL den fjärde vanligaste dödsorsaken, och WHO bedömer att det om 20 år kommer att vara den tredje vanligaste.

– Det visar med all önskvärd tydlighet behovet av bättre behandlingsmetoder.

Astrazenecas produkt på området heter Symbicort.

Boehringer-Ingelheim och Pfizer har produkten Spiriva.

– De ger en viss förbättring, men inte något stort.

– Om vi kan få fram något hyfsat som ger en stor och bra förbättring av lungfunktionen, så kan vi ta en bra bit av världsmarknaden på 10 miljarder dollar per år.

Och WHO räknar med att världsmarknaden kommer att öka till 14 miljarder dollar år 2014.

– Om vi kan ta 10 procent av den kakan, innebär det en försäljning på 1,4 miljarder dollar för Iodocarb.

Är inte det väldigt optimistiskt?

– Man kan ju ha det bara som en kalkyl för att förstå nivåerna.

– Allt bestäms av hur bra vår substans visar sig vara i studier på människor.

Och det är väl kanske bara en chans på fem att ett läkemedel får så bra forskningsresultat att det lanseras?

– Som alla förstår är läkemedelsutveckling ett riskprojekt.

– Det finns alltid en risk att man kör i backen.

– Å andra sidan – om man lyckas kan det bli en utväxling på 100, 500 eller 1000 gånger på en investering.

– Det är de proportionerna vi talar om.

Respiratorius har enligt Skogvall aldrig varit inriktat på kvicksilverrelaterad KOL-forskning.

De har istället en inriktning på substanser som liknar cayennepeppar-växten, med sikte på att utveckla en grupp ämnen som leder till avslappning av bronkerna i lungorna.

Skogvall var tidigare vd och forskningschef för Respiratorius som då siktade på att börsnotera sig 2006 på NGM-börsen.

I samband med det ville Respiratorius byta till en mer ”professionell” vd.

Det innebar att Skogvall lämnade företaget och sålde sina aktier där.

Sedan av olika skäl fick Respiratorius aldrig till sin börsnotering.

Det kom en börsnedgång samtidigt, och få investerare ville köpa aktier i Respiratorius just då.

– Och av för mig oklara skäl ville Respiratorius styrelse inte utnyttja befintligt garantikonsortium, och avbröt emissionen och noteringsprocessen.

Garantikonsortiet var alltså en grupp investerare (garanter) som hade samlats (på Respiratorius uppdrag) för att teckna aktier i emissionen om inte andra investerare gjorde det.

Och de garanterna hade kommit väl till pass, eftersom investerare i övrigt inte ens velat teckna hälften av aktierna i den nyemission på 20 miljoner kronor som Respiratorius avsåg göra i samband med börsnoteringen.

Men allt blåstes alltså av.

Sedan framåt sommaren genomförde bolaget istället en private placement riktad till huvudägarna varvid Respiratorius istället tog in ett kapitaltillskott på 10 miljoner kronor för en teckningskurs på 1 krona per aktie.

– Det var naturligtvis synnerligen negativt för mig som hade en mängd aktier som kunde sålts för 4 kronor per aktie, säger Skogvall.

– Det var konstiga grejer de höll på med där, men jag skiter i det.

Var det något mer konstigt?

– Det är ett avslutat kapitel för mig nu.

– De har sitt bolag och jag har mitt.

Har Respiratorius eller PharmaLundensis störst potential?

– Jag vill inte lägga mig i Respiratorius nu.

– Jag har inte jobbat där på fyra år.

– Men PharmaLundensis är väldigt lovande.

– Vi har en väldigt väl uppbyggd och bra hypotes.

– De personer som på eget initiativ har testat den industriella varianten av joderat aktivt kol, hävdar att de får en förbättrad lungfunktion.

– Och så har vi en duktig styrelse och ett bra vetenskapligt råd.

Skogvall pekar på professor Claes-Göran Löfdahl som sitter i PharmaLundensis vetenskapliga råd.

– Han är en av världens främsta lungforskare, och har varit vice styrelseordförande i Hjärt-Lungfonden, ordförande i Svenska Sällskapet för Lungmedicin samt haft en rad tunga internationella uppdrag.

– Vi har även flera andra duktiga lungforskare knutna till PharmaLundensis, säger Skogvall.

– Vi tror att det finns stora möjligheter.

– Och man får inte glömma att vi tror att det finns en chans att vi snabbt och lätt ska kunna lansera ett läkemedel på tre år.

– Respiratorius för sin del håller dock fortfarande på med toxiska utredningar och så, och säger själva att de har långt kvar.

– Jag vill inte uttala mig om dem, och har inte jobbat där på fyra år.

– Men det jag kan säga är att jag själv är positiv om mitt eget bolag PharmaLundensis.

Skogvall är huvudägare där med en ägarandel på 75 procent tillsammans med sin familj och släkt.

Så det är ”ditt” projekt?

– Javisst.

Skogvall äger 18 procent själv direkt, och hans familj och släkt 56 procent.

Sedan finns det andra befintliga aktieägare som äger 11 procent, och de som köper aktier i nyemissionen får en ägarandel på 15-16 procent.

En del av dem som kom in i PharmaLundensis senaste private placement är välkända personer.

De finns angivna på bolagets hemsida i dess prospekt.

En är Anders Eriksson.

Han har analysföretaget Smallcap.se som är inriktat på småbolag, och det finns enligt vad Realtid.se erfar uppfattningar om att Eriksson kanske är bäst i Sverige på att analysera småbolag.

Han har kommit in som ägare i PharmaLundensis och äger för närvarande 88.000 aktier.

En annan investerare är Peter Malmström som är Skånes representant för Aktietorget.

Han jobbar för Aktietorget i både Skåne och Stockholm, och har också 88.000 eller 89.000 aktier i PharmaLundensis.