Dårskap sätta tilltro till Fed

I en kolumn i Financial Times skriver 2001-års ekonomiprisvinnare, Joseph Stiglitz, att det är dårskap att tro att Fedska klara av att reda ut USA:s problem med penningpoltiska verktyg. Istället anser han att finanspolitiska åtgärder är att föredra.

Klicka här för att börja prenumerera på Realtid.se:s veckovisa nyhetsbrev Makro

Han påpekar att det inte är styrräntan som påverkar företags- och konsumenters beslut att låna utan kredittillgängligheten samt lånevillkoren.

”Fed kan göra kapital tillgängligt för banker till nära noll procents ränta, men om dessa medel överhuvudtaget kommer små- och medelstora företag till del, är det till mycket högre ränta”, skriver Columbia-professorn.

Han pekar vidare på att låga räntor stimulerade ekonomin under den förra recessionen i inledningen av årtusendet.

”Men det var långsiktigt katastrofalt”, skriver han.

Företag investerade inte mer utan det enda som de låga räntorna förde med sig var en husbubbla som i sin tur gav en konsumtionsboom.

Joseph Stiglitz tycker det borde vara uppenbart att penningpolitsika åtgärder inte lyckats ta ur ekonomin ur stiltjen. Dessutom riskerar de kvantitativa lättnadsåtgärderna att föra med sig stora långsiktiga kostnader.

Fed har köpt obligationer för mer än 1.000 miljarder dollar, vilka riskerar att falla i värde när ekonomin återhämtar sig.

”Detta är anlednngen till att ingen i den privata sektorn är intresserad av dessa papper”, skriver Joseph Stiglitz och påpekar att det likväl är en kapitalförlust även om Fed inte behöver ta upp tillgångarna till marknadsvärde.

Han förordar i stället fler finanspolitiska åtgärder såsom förlängd a-kasseersättningstid. Dessutom är han för en satsning på utbildning, teknologi och infrastruktur.

Förvisso leder sådana investeringar till en ökad statsskuld, men det påverkar även landets tillgångssida. Enligt professorn visar empiriska undersökningar att sådana investeringar genererar mer i retur än statens kapitalkostnad.

”I lägen, som nu, när det finns överskottskapacitet i privat sektor leder sådana statliga investeringar såväl till en ökad produktion som ökade skatteintäkter, både i det korta och i det långa loppet”, skriver han.

Med rationella marknader borde detta även leda till en mindre kapitalkostnad för upplåning, påpekar professorn.

Detta skulle vara ett bättre utfall än att föra en ultralätt penningpolitik vilket, har det visat sig, tar sig uttryck i en lånefinansierad stimulans av konsumtion.

Joseph Stiglitz anser således att tron att penningpolitiken är ett bättre instrument att använda än finanspolitiken, då det inte för med sig en ökad statsskuld, är dårskap i nuvarande ekonomiska läge.