Därför stiger SensoDetect

SensoDetect tillverkar en sorts ljudvågebaserat diagnosstöd för ADHD, psykos och – enligt en studie nyss godkänd för publicering i en vetenskaplig journal – nu även Aspergers, en sorst mild autism.

Aktiekursen har under andra halvan av mars fördubblats, utan att det som för många små illikvida bolag noterade på smålistorna är fråga om något enstaka avslut som höjt kursen.

Realtid.se ringer vd Johan Källstrand och frågar vad som händer.

– Vi bedömer väl att det har tagit ett tag att förstå hur det arbete som vi har gjort och de pressreleaser som har kommit… tolkningen är att det tagit ett tag innan man tillgodogjort sig informationen. Egentligen har jag ingen kommentar, men det kommer mail och frågor i större omfattning nu för tiden, har ökat kontinuerligt.

– Från början var det inte så mkt omsättning i aktien.

Realtid.se rapporterade i januari om hur SensoDetect hade fått en CE-märkning, vilket skulle underlätta den internationalisering som är företagets plan för att nå lönsamhet.

Hur går det med internationaliseringen?

– Jag har ingen kommentar utöver det vi redan sagt, men den satsning vi gjort under året på att ta in en disputerad forskare i bolaget och därmed öka den vetenskapliga produktiviteten har varit väldigt bra för oss.

– Redan nu ser vi resultat av den forskningssatsning vi gör. Ett viktigt fokus 2010 är forskningsläget, att stärka evidensen. det är

Så att aktiekursen gått upp har inget att göra med någon ny information kring internationaliseringen och försäljningen?

– Nej, men jag kan konstatera att det finns ett större intresse; man har nog börjat förstå bolaget lite mer.

Enligt SensoDetects bokslut äger Johan Källstrand 453.666 aktier, drygt 10 procent, i SensoDetect. Räknat på en ökning i aktiekursen från 12 till 27 kronor har han blivit nästan sju miljoner kronor rikare under mars.

Somliga kritiserar att företag sprungna ur universitetens skattefinansierade forskning gör storägare rika på skattebetalarnas bekostnad. Hur ser du på det?

– I vårt fall är det totalt fel. På Luab, Lunds Universitets Utvecklingsaktiebolag såg man potentialen i oss, och det var de som pushade på sådana här projekt att drivas i bolagsform. Om man skapar ett företag som är lönsamt bidrar det ju till skatteintäkter, särskilt om man lyckas säjla på export. Så ser jag på det, och det är så jag tror att Luab ser på det.

Luab äger idag 6,33 procent av SensoDetect. Efter listningen på Aktietorget var innehavet 10 procent, men i och med fjolårets nyemission där man enligt Luabs vd BG Svensson inte hade råd att teckna sig späddes innehavet ut.

Luabs SensoDetect-engagemang har varit en god affär: ett bokfört värde på 358.000 kronor är idag värt drygt sex miljoner.

Har ni någon exitstrategi, BG Svensson?

– Nej, men allmänt är vår strategi att gå ur våra innehav när vi inte kan tillföra mera till bolagen, och då förhoppningsvis få en bra avkastning på insatt kapital.

Har Luab bidragit med lönsamhet till Lunds Universitet?

– Vi har bidragit med lönsamhet i bolaget , och avkastningen har investerats i andra bolag.

Bedömer du att Luabs verksamhet är en bra investering för skattebetalarna?

– Ja, mycket bra: för det första har vi tillväxt i Luab, och för det andra startar vi bolag som är bra för samhället i form av skatteintäkter, arbetstillfällen och kundnytta. Det är nog den andra delen som är den största biten; där har vi skapat ett väldigt stort mervärde. Större än värdetillväxten i själva Luab.

Tillfrågad om annan lyckosam investering vid sidan av SensoDetect nämner Svensson Neurovive, vars kurs sexdubblats sedan årsskiftet.

Har ni gjort någon investering i ett bolag som gått omkull?

– Nej, faktiskt inte, men det kommer säkert någon.