"Därför fungerar det inte, Littorin"

– Jag kan tänka mig att de inte vet hur våra system är uppbyggda, säger Ulf Nyman, förvaltningschef på a-kassornas samorganisation, SO.

De han syftar på är naturligtvis regeringen i allmänhet och arbetsmarknadsminister Sven Otto Littorin i synnerhet, som trots att det är uppenbart att nödvändiga systemändringar inte kommer att kunna göras i tid, sagt att beslutet om a-kassorna ligger fast. De nya reglerna ska gälla efter nyår.

– Det kräver ett stort kvalitativt arbete av våra system. Reformeringen innehåller ju så många olika delar. Vi vet inte om vi i dag har alla nödvändiga uppgifter, tillägger Stefan Cronqvist, systemarkitekt på SO.

A-kassornas samorganisation, SO, är den enhet som för a-kassornas räkning bland annat tillhandahåller och sköter de tekniska system som är nödvändiga för att administrera kassornas utbetalningar.

– Systemet är omfattande. Totalt är det 600.000 personer som har ersättning från a-kassan och systemet hanterar runt 31 miljarder kronor, säger Cronqvist.

Den 16 november lägger regeringen fram den slutliga propositionen. Först då kan de på allvar börja arbeta med projektet.

Bedömningen i dag är att ändringarna i systemet kommer att ta 27 veckor. Det innebär att systemet kan vara helt anpassat till de nya a-kassereglerna först i maj, alltså fyra månader efter det att de nya reglerna börjat gälla.

– I styrelsen har vi sagt att pengar inte ska vara något hinder men samtidigt kan pengar inte lösa problemet helt, säger Ulf Nyman.

De som ska få det hela att fungera är WM-data, vars konsulttjänster alltså externt köps in av SO. Ansvaret vilar tungt på företagets förvaltningsledare Lennart Gustafssons axlar.

– Det här är ett stort system och förändringarna som ska göras är genomgripande. Det handlar om kanske 700.000 rader kod. Det är ungefär som att göra om hela telefonkatalogen. Det är dessutom inte helt lätt att översätta texten i förslaget och förstå vad det får för konsekvenser för systemet, säger Lennart Gustafsson.

När man har beräknat att det ska ta 27 veckor då har man räknat med att alla som i dag arbetar med systemet, det vill säga åtta programmerare, en testledare och Lennart Gustafsson själv, jobbar med att få det att fungera. Eventuellt skulle det vara möjligt att kunna förkorta tiden för kodningen genom att ytterligare resursersätts in.

– Men det är inte fullt så enkelt. Vi som har arbetat med SO:s system vet hur det fungerar. Tar vi in ytterligare programmerare så måste vi lära ut hur det fungerar först. Jag tror att vi högst kan ta in fem personer till. Fler skulle bara fördröja hela processen, säger han.

Han förklarar att arbetet måste gå igenom de olika stadierna för att systemet ska kunna kvalitetsäkras. Först måste projektet analyseras. Det vill säga SO, Försäkringskassan och WM-data måste tolka regeringsbeslutet. De måste titta på hur de enskilda individerna påverkas och vad som måste ändras i systemet för att det ska kunna fungera. Därefter kan programmeringen starta. Det måste ske konsekvensbedömningar och programmet måste testas bland annat i samverkan med Försäkringskassan. När det nya systemet är i drift gäller det att allt fungerar. Annars blir det kaos.

Förändringar i a-kassorna har gjorts tidigare utan problem, men enligt SO är de kommande förändringarna mer omfattande, vilket gör det hela svårare.

Ett exempel som gör det mer komplicerat nu är att ersättningsnivåerna ska ändras under arbetslöshetsperioden. Ersättning upp till 200 dagar ska motsvara 80 procent av sin tidigare lön, mellan 200 till 300 dagar 70 procent samt därefter 65 procent.

I och med beslutet kommer även aktivitetsstöden som sköts av Försäkringskassan att förändras. Det innebär att samordningen i systemet mellan Försäkringskassan och SO måste ses över, något som kommer ta extra mycket tid.

– Vi vet i dag inte om vi har data som sträcker sig tillräckligt långt bak i tiden, säger Raija Halonen på Försäkringskassan, som tillägger att de sitter i samma båt som SO.

– Det bästa vore om de kunde dela upp reformeringen i olika steg, och att det genomförs successivt, säger Ulf Nyman.

Enligt honom är det just aktivitetsstödet och samordningen mellan SO och Försäkringskassan som är det mest kritiska. Skulle man släppa på att just den biten också ska gälla från början av nästa år så skulle det vara möjligt att vissa delar blir fördiga i tid.

Om inte reformeringen delas upp i olika steg och beslutet ändå går igenom från och med den första januari, så kommer de olika A-kassorna troligtvis vara tvungna att sköta varje ersättningsärende manuellt. Det skulle innebära ökade handlingstider och mycket mer resurser på de olika A-kassorna. Något som i sin tur kostar pengar.

– Vi har en budget som kan överskridas till viss del, men visst finns det risk att A-kassans medlemmar kommer i så fall att tvingas betala för den extra kostnaden, säger Nyman.