Corp-obligationer når framgång

Företagsobligationer med låg kreditvärdighet är på frammarsch och efterfrågas av fler investerare idag.

Det uppger Andreas Dankel, chefsförvaltare och kreditansvarig i Danske Invest, till Realtid.se.

Fler företag med lägre rating har valt att finansiera sig via kapitalmarknaden på grund av ökad reglering och krav på bankerna att öka sin solvensgrad och kapitalisering.

– Allt detta har skett samtidigt som räntorna har fallit, vilket i sin tur har gjort att den förväntade avkastningen på traditionella obligationsprodukter har fallit. Därför har investerarsidans intresse för företagsobligationer ökat den senaste tiden.

Riskaversionen är högre hos institutionella investerare och därför kvarstår investment grade som det mest attraktiva. Men andra investerare väljer att öka den företagsspecifika risken och blickar därför mot high yield-segmentet.

– De som tidigare investerat i investment grade, de mer säkra obligationerna, upplever nu att den förväntade avkastningen på de säkra bolagen blivit allt för låg. Detta gör att allt fler tittar på möjligheten att gå ner lite i kvalitet för att därigenom öka den förväntade avkastningen genom att och köpa mindre solida bolag, säger Dankel.

En annan trend är även att investment grade-förvaltare som vanligtvis bara köper ner till betyget BBB-, i allt större grad inkluderar BB-segmentet vilket anses vara det bästa inom high yield, menar han.

– Det tror jag förklarar en stor del av förra årets tendens där just BB-segmentet var klart mycket bättre än B eller CCC, de skakigaste bolagen. Jakten på avkastning verkar fortsätta, trots att ECB inte kommer köpa företagsobligationer som det ser ut nu.

När Europeiska centralbanken nyligen aviserade sitt stimulansprogram berättades samtidigt att företagsobligationer inte skulle ingå i obligationsköpen.

Nyheten påverkade företagsobligationsmarknaden till att börja med men läget stabiliserades snabbt. Marknaden såldes inte av, varpå de spekulanter som väntade sig negativa effekter gick ur sina positioner där de hade tjänat pengar om marknaden sålts av.

– Det vi i stället fick var att det blev en stark dag för företagsobligationer trots beskedet. Med det sagt har vi några veckor senare konstatera att vi har en kompression i marknaden. Företagsobligationer är ”well bid”, det vill säga det är många som efterfrågar det. Trots att ECB varken ska köpa företagsobligationer eller ens har börjat köpa obligationer på det hela taget. Bara signaleffekten av att de eventuellt ska göra det sätter press på ett i relativa termer litet tillgångsslag, säger Dankel.

Det här året för med sig mer av detsamma, med fler låntagare i form av bolag som tidigare inte gett ut obligationer, existerande namn som fortsätter refinansiera i kapitalmarknaden och investerare som söker avkastning.

Trots att bankerna är mer kapitaliserade nu i jämförelse med perioden mellan 2007 och 2009 fortsätter tendensen, även om Europa har långt kvar till den amerikanska modellen.

– Det är fortfarande väldigt långt kvar till den amerikanska marknaden, där man historiskt sett kanske har 25 procent bankfinansiering och 75 procent obligationsfinansiering. I Europa är vi inte ens inte ens i närheten av de siffrorna. Men det sker en förändring, inget tyder på motsatsen, säger Dankel.

Då obligationer med högre avkastningspotential innebär högre risk är det viktigt att sprida investeringarna. Den totala portföljen ska ha så liten koncentrationsrisk som möjligt men nyckeln för Danske Invest är att förstå risken som är knuten till varje enskild obligationsinvestering.

Sett till marknaden som helhet finns det också en hel del andra risker att vara vaksam över i år, menar Dankel. Oljeprisfallet har redan visat sig kostsamt för många nordiska företagsobligationer eller företagsobligationsfonder.

Framför allt har det slagit hårt mot nordisk high yield och delen som är relaterad till norsk off-shore.

– Vi får ödmjukt konstatera att det finns risker som vi inte kan bedöma. Det kan vara några av valen i år, eller andra geopolitiska risker. Vi har val i Spanien, i Storbritannien och det grekiska valet har fått en ganska allvarlig utgång. Det ser jag som potentiellt ganska stora risker.

Kreditmarknaden har fullständigt negligerat den typen av risker. Mycket passerar och tickar på som vanligt och jag är lite bekymrad över att så mycket i marknaden drivs av just centralbankernas olika tilltag, avslutar han.