Bo Lundgrens valutabingo

Riksgäldens position för en starkare krona, på runt 50 miljarder kronor, kommer att börja avvecklas successivt, meddelar Riksgälden. Avvecklingen beräknas ta uppemot ett år och kommer, beroende på marknadsförutsättningarna, att påbörjas inom en inte alltför avlägsen framtid.

– Vi tog en position för en förstärkning av kronan då vi gjorde bedömningen att kronkursen, under finanskrisen, var svagare än motiverat, säger Riksgäldens generaldirektör Bo Lundgren till Realtid och förklarar att spekulationen minskat kostnaden på statsskulden.

”Vi bedömer att kronan ska kunna stärkas ytterligare, men vi anser att kursen nu rör sig på nivåer som kan betraktas som relativt normala. Vår ambition är inte att försöka träffa någon viss bästa möjliga kurs utan vi kommer att stänga positionen till en mängd olika valutakurser”, skriver Riksgälden i ett pressmeddelande.

Avvecklingen kommer inte att ske efter något mekaniskt mönster eller vid vissa förutbestämda valutakurser utan marknadsförutsättningar som marknadens djup, flöden och stabilitet kommer att påverka takten.

”Transaktionerna kommer att genomföras med försiktighet. Det betyder att volymerna enskilda veckor och enskilda månader kommer att vara små i förhållande till marknadens totala omsättning”, skriver Riksgälden och påpekar att de inte kommer att kommentera avvecklingen löpande utan enbart i efterhand.

Det var under januari 2009 som Riksgälden gradvis började öka exponeringen i utländsk valuta. Bo Lundgren förklarar för Realtid.se att det tog uppemot ett år att bygga upp positionen.

”Den svaga kronkursen under den finansiella krisen innebar att Sverige kunde ta upp valutalån till förmånliga villkor förutsatt att vi kunde betala tillbaka lånen till en starkare valutakurs”, skriver Riksgälden i pressmeddelandet. Vid slutet av 2009 var positionen närmare 50 miljarder.

Upplåning i kronor omvandlades till skulder i utländsk valuta med hjälp av valutaterminer där Riksgälden köpte kronor mot euro. Förhoppningen var att Riksgälden skulle ha möjlighet att köpa kronor billigare genom att bestämma framtida köpkurs under finanskrisen.

”Terminsköpen innebär att kostnaderna för statsskulden blir lägre om kronan stärks. Vi har köpt kronor på termin vid växelkurser som varierat mellan 10-blankt och 11:50 kronor mot euron”, skriver Riksgälden. På tisdagsförmiddagen hade kronan stärkts ner mot 9:30.

Riksgälden avtalade alltså om köp av kronor vid senare tillfälle på kurser där Riksgälden skulle erhålla mellan 10 och 11:50 kronor för 1 euro. Idag kan Riksgälden köpa 1 euro för cirka 9:30 kronor och kan alltså göra en vinstaffär, vid stängning av positionen.

Den orealiserade vinsten av positionen var vid utgången av augusti cirka 6 miljarder kronor, skriver Riksgälden i pressmeddelandet.