Björn Savéns lobby-attack

Björn Savén har tjänat miljarder på sitt riskkapitalbolag IK Investments. Bland annat genom organisationen Svenska Riskkapitalföreningen brukar han också företräda branschen.

Anmäl dig till Finans och Försäkring-nyhetsbrevet som kommer ut på fredagar.

När så en av EU:s dolda makthavare dök upp i Stockholm under onsdagen såg Björn Savén till att vara på plats.

Som generaldirektör under EU-kommissionären för den inre marknaden är Jörgen Holmqvist en av de mäktigaste svenskarna i EU.

För en skara finanstoppar från staten och näringslivet berättade han om hur han tycker EU klarat krisen.

EU vill skärpa kraven på kapitaltäckning för bankerna.

Svenska Finansinspektionen, FI, ska underställas en motsvarighet i EU, European Banking Authority.

Riskkapitalbolag och hedgefonder ska hållas hårdare.

– Vi vill komma bort från system med rörlig ersättning som baseras på kortsiktiga reslutat i börsnoterade bolag, sa Jörgen Holmqvist.

– Däremot har EU ingen ambition att lägga sig i frågan om ersättningsnivåerna, hur mycket pengar det handlar om.

– För credit rating agencies ligger redan ett förslag. För hedge funds finns också ett förslag.

Här avbröt Björn Savén. Den 6-7 november deltog finansminister Anders Borg i G20:s finansministermöte i St Andrews i Skottland.

Ministrarna diskuterade bland annat ett EU-förslag för att reglera riskkapitalbolag och hedgefonder. Förslaget hade redan kritiserats hårt. Det har omarbetats, men kvarstår.

”Det kan ändå bli riktigt illa på flera viktiga områden”, dundrade Dan Waters på brittiska finansinspektionen inför nyhetsbyråerna så sent som i februari i år.

Björn Savén invände att Sverige redan förbundit sig att följa nationella regler i Storbritannien.

– Sverige och Storbritannien står tillsammans för 70 procent av den här branschen, sa Björn Savén.

– Sverige går redan längre än man lovat.

Förslaget från EU bygger på en rapport från Jacques de La Rosière. Men slutsatserna är inte nödvändigtvis fransmannens.

– La Rosière-rapporten konstaterar ju att den här typen av fonder inte är systemhotande eftersom de bara delar på vinsten, sa Björn Savén och konstaterade att EU istället tagit intryck från mer populistiskt håll.

– Ursprunget till kritiken är snarare Poul Nyrup Rasmussen.

– Branschen har under arton månader försökt försvara sig. Men tro mig: att få grepp om det här i EU är som att försöka få tag på en oljad gris.

– Särskilt på riskkapitalsidan, men även på hedgefondsidan är klåfingrigheten från EU enorm. Det har kommit in 1.667 tillägg till förslaget.

– I Storbritannien är både Labour och Tories negativa till oss. Där är vi redan nationellt reglerade. Ska nu EU lägga sig i också?

Jörgen Holmqvist svarade att även om kemikaliedirektivet Reach tog 12 år att få igenom och direktivet för europabolag tog 30 år, så trodde han kanske att reglerna för hedgefonder skulle slinka igenom lite smidigare än så.

Dessutom påpekade han att riskkapitalisterna själva tyckt att hedgefondlobbyn överreagerat.

– I Storbritannien var det mer upprört från hedgefunds än från riskkapitalsidan. Private equity sa själva att hedge funds have gone off the rails.

– Men visst. Det här skedde i april 2009, kort före valet till Europaparlamentet. Det skulle varit en längre koncentrationsperiod, sa Jörgen Holmqvist.

– Frågan diskuterades i rådet. Det är inte som när något diskuteras i parlamentet av allmänpolitiker. Det här var en arbetsgrupp med folk från medlemsländernas finansdepartement. Experter! De förväntas ha kontakter med branschen. Där finns det redan ett inflytande.

– Parlamentarikerna är inte bundna på samma sätt av sina respektive regeringars politik. Där blir det väldigt mycket lobbying.

– Slutsatsen är att även om du kanske tycker att ni inte har något inflytande så är alla som jobbar med det här i EU mycket aktiva. Det kommer inte att ta tolv år, om man säger så.

– Frågan är väl om vi ska ha en gemensam inre marknad. Ska ni få sälja till fler länder? Vi rör oss mot som i alla frågor i EU mot ett modus vivendi, någon form av kompromiss.

Populism eller inte – EU har också lagt sig i bonusfesten på börsen. Per Lekvall från Kollegiet för svensk bolagsstyrning passade på att protestera.

– Beslutet kom fort. Det var ingen konsultationsperiod. Reglerna är dålig genomarbetade. Det är ett hastverk, dundrade han.

– Vi har kommit ut med en reviderad kod. Vi har omformulerat och omtolkat till svenska förhållanden. Vi ser att olika länder kommer fram till olika lösningar. Ska det vara så här?

– Jag kan ju inte säga att allt är undantag, det vore ju inte trovärdigt, svarade Jörgen Holmqvist.

– Men i tre fall har det gått snabbt. Det gäller hedgefonderna, eftersom det var strax innan valet till Europaparlamentet. Det gäller credit rating agencies. Och det gäller remuneration, ersättningen till bolagens ledningar.

– Här var det allmänhetens ilska som var avgörande. EU upplevde ett behov av en reaktion.

– Teknokratiskt sett hade det varit bättre att diskutera frågan under en längre period. Istället blev det ett snabbt och detaljerat beslut. Frankrike och Tyskland drev på att EU skulle vara mycket specifika.

– Vi kom överens med USA i G20 att genomföra det här.

Fransmannen Michel Barnier är från och med i år ny kommissionär för den inre marknaden och därmed Jörgen Holmqvists överordnade.

– Han säger att om vi får en andra finanskris så kommer det politiska systemet att förlora sin legitimitet. Det kommer att leda till nationalism, rasism, populism, protektionism. Det blir väldigt farligt.

– Alltså är man tvungen att agera. Annars är riskerna för stora för en folklig revolt. Vi har inte sett slutet på den folkliga ilskan.

– Vi ser arbetslösheten växa samtidigt som människor ser ersättningarna växa. Det är en volatil situation.

EU-kommissionens ordförande José Manuel Barroso har tidigare prioriterat tillväxt före välfärd.

– När Barroso nu blev omvald med stöd från 70 procent av dem som röstade var det utifrån att han sagt att det sociala ska få högre prioritet. Det har skett en omvärdering.